Dag 32, 5 dagar efter första operationen

Dag 32, 5 dagar efter första operationen

Jag är otålig. Återhämtningen tar längre tid än jag räknat med. Lite frustrerad. Fortfarande sängliggandes med morfin. Undviker de snabbverkande tabletterna. Tar inga nu om jag inte skall göra något speciellt. Jag var till röntgen i måndags och då fick jag ta en. I natt hade jag ont men eftersom jag tänkte jobba idag på förmiddagen lät jag bli. Förhoppningsvis behöver jag dem inte alls mer. Som jag sade skall jag jobba en stund på förmiddagen idag så jag har också halverat grunddosen idag för att vara lite mer alert. Om det går bra kommer jag att fortsätta med det.

Smärtan är ganska oberäknelig. Den hugger till ibland. Jag har lyckats hitta en position ibland som inte gör ont alls, men efter att man suttit i den tillräckligt länge så börjar det värka i alla fall. Det är som att man skulle vilja röra axeln, men samtidigt inte. Smärtan runt operationsområdet har avtagit. Över själva såret har jag ingen känsel alls.

Läkaren har ordinerat vila en vecka med bara enklare ”pendelövningar” varje dag. Dessa gör jag. Sedan skall jag försiktigt börja använda armen mer. Skall kunna göra det mesta så länge armbågen är under axeln och jag inte lyfter tungt. Fram till nästa operation i sommar är ungefär ett mjölkpaket vad jag kan lyfta.

Hur ser jag ut nu då? Här kommer lite bilder.

Innan operationen. Axeln hänger och nyckelbenet sticker ut.

Innan operationen fungerade axeln ganska bra, men i begränsade vinklar. Jag hade precis börjat köra bil med manuell växellåda och kunde lyfta lite tyngre än ett mjölkpaket. Smärtan fanns innan operationen också, men har blivit bättre och bättre sedan olyckan.

Eftersom jag väntat på operationen har jag inte gjort så mycket under tiden innan första operationen. Mellan den fösta och den andra operationen är det tre månader. Den tiden måste jag göra något vettigt av, annars blir jag galen. Just nu har jag för mycket smärta, men jag hoppas komma igång redan denna vecka ….

Efter operationen. Axeln ser normal ut. Hela axeln hänger lite, men det är nog för att jag är så ovan att stå med den. Armen sitter där den ska i alla fall 🙂

Redan på uppvaket efter operationen kunde jag konstatera att axeln var fixad. Armen sitter där den skall och inte hängande för långt ned. Nu har jag en hook-platta på nyckelbenet på vilken axeln är ”upphängd”. Så skall det vara till i sommar då plattan skall opereras ut och sjukgymnastik skall ta mig tillbaka till livet och mina aktiviteter igen. Längtar sjukt mycket efter att simma, men det lär dröja innan jag kan simma igen. Läkaren trodde dock att jag skulle kunna springa om en månad eller så.

Kommer fortsätta att uppdatera här även om det inte händer så mycket. Hoppas vara mindre handikappad och utan morfin redan till helgen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *