Jag var med och startade Marinwiki och berättar gärna och stolt om den när jag träffar båtfolk. Kommentar jag ofta får är antingen att den jag talar med inte vill lägga upp sina favoriter eller att vederbörande gärna lägger upp sina favoriter men samtidigt är lite imponerad av att så många andra också gör det.

Varför skulle det vara konstigt? Ett argument jag möter är att man ju håller sina svampställen hemliga.

Med fallet svampstället förstår jag resonemanget. Om någon plockar ”mina” svampar före mig så blir jag utan. Men detta gäller inte naturhamnar. Ingen kommer att ta med sig hamnen hem. Jag lovar.

Ett smultronställe borde falla under samma resonemang som ett svampställe, men det har ju blivit ett bredare begrepp än en plats med röda bär. Även om det finns röda bär på smultronstället så lär det vara fler än svampar på svampstället.

Så hur resonerar dessa skeptiker jag ibland träffar? Jo man tänker att om bara jag känner till hamnen så är sannolikheten att den är ledig större när jag väl kommer dit. De kända hamnarna blir snabbt fulla och de ”hemliga” platserna blir kvar. Många verkar också ha en övertro på att just de känner till de bästa platserna och är ensamma om det. Jag får också känslan av att det är lite prestige att ligga i en okänd hamn. Ligger man i en hamn som finns i en hamnguide är man inte mycket till sjöman. Liksom, typ.

Jag lade till ”Liksom, typ” för att på något sätt krydda att jag tycker påståendet är fånigt, men det ger kanske en liten ungdomlig prägel på det. De flesta med den inställningen är sannolikt inte ungdomar — tvärt om.

Det tankesättet tycker jag är både smalspårigt och dumt. Det är bättre att dela med sig av kunskapen så den gagnar alla. Med alla menar jag även den som lägger upp platsen. Jag skall förklara hur jag tänker.

Om alla lade upp sina platser så skulle antalet kända platser bli fler. Detta skulle leda till mindre trängsel i hamnarna och ett mer varierat båtliv för alla. De som inte vill ligga i en helt okänd hamn får prova fler hamnar eftersom fler blir kända och kanske till slut vågar sig på att leta en egen plats. Om den är bra lägger de upp även den och vi alla har fått en plats till.

Att hålla en plats hemlig är egoistiskt och inte så smart anser jag. Såvida man inte ligger i den varje natt. Ligger man i hamnen ett par, tre nätter varje sommar känns det väldigt onödigt att smyga med den. Och vem vill egentligen ligga på samma ställe så många gånger på samma säsong? Sjöbjörnen kanske? De andra nätterna kan ju lika gärna någon annan ligga där.

De som håller platser hemliga tror jag ofta har en övertro på just deras platser. Både gällande kvalitet på platserna och hur okända de är. Eller så är det så att de rör sig i ett väldigt litet område geografiskt. Klart man vet alla plaster utanför sin egen brygga där man kanske lekt och badat som barn. Många som tror sig känna till de bästa platserna och inte vill dela med sig upplever jag som gamla sjöbjörnar och det vore bra konstigt om de kände till alla bra platser överallt. De kanske helt enkelt bara rör sig i små områden eller i kända vatten?

Vad händer om man, sjöbjörn eller inte, reser till ett ställe där man aldrig varit? Långt hemifrån. Kanske i ett annat land. Vet man fortfarande om de bästa platserna då?  Eller är det så att man då letar en egen plats eller kan det vara skönt att  lägga sig i en av de stora allmänt kända hamnarna och trängas? Tänk då om dessa båtar kunde vara mer utspridda på ställen som andra lagt upp och om man hade massor av hamnar att välja på. Det vore väl bra?

Jag är övertygad om att en så komplett förteckning som möjligt över bra platser gagnar precis alla. Kunskap skall delas. Jag har hittills inte mött ett argument som motsäger detta. Har du ett så är jag villig att debattera :-).

För oss som seglar i huvudsak i  Stockholms skärgård innebär sommarmånaderna inte bara en och annan geting och mygga utan också att det är trångt. Både i farleder på dagarna och i vikarna på kvällarna. Jag gillar det.

Jag har läst några trådar på forum där man diskuterar idioter som lägger sig fender mot fender även i naturhamnar. Jag har aldrig upplevt en sådan även om vi gnuggat fender många nätter. Visst finns det idioter men de är sällsynta. Är det många båtar kan man helt enkelt inte räkna med att ligga ensam i en naturhamn. I synnerhet inte om hamnen är stor och populär. Är du där först betyder det inte att du har ensamrätt på den. Det tror jag de flesta förstår. Vem var idioten nu igen?

Konsensus i diskussionerna på forumen brukar bli att finns det plats så lägger man sig så lång ifrån en annan båt man kan eller letar en annan vik. Men är det fullt så är det helt okej att lägga sig fender mot fender. Kan man inte acceptera det så får man vara ute på hösten eller våren alternativt ligga på svaj. Ligger man på svaj kommer man kanske också att få grannar, men fender mot fender kommer de inte att lägga sig det lovar jag.

När vi är ute är vi ofta ute ganska länge. I alla fall på sommaren. När vi ligger ensamma i en vik och någon båt kommer och letar något ställ att lägga till på hoppas vi ofta att de lägger sig nära. Det är trevligt att ha någon att snacka med när man tänder grillen på klippan eller när man sitter i sittbrunnen. Finns det barn på den andra båten badar snart alla barnen tillsammans. Vi har haft väldigt många trevliga kvällar med helt okända människor vi bara träffat en enda gång. Vilka historier vi hört när vi badat bastu och tagit några pilsner med helt främmande människor. Fantastiskt trevligt.

Hmm, är det vi som är idioterna kanske? Jag tror (läs hoppas) inte det. Vi tränger oss aldrig på. Finns det plats lägger vi oss långt bort. Precis som det förväntas av oss svenskar. Men kommer någon och rekar i vår vik lägger vi ut våra fendrar. Välkommen betyder det. Översociala är vi inte heller. Tvärt om väldigt blyga, men hejar artigt när det är okej. Kommer man som grannar eller sätter upp grillen på samma klippa så är det artigt att heja. Allt annat är knäppt.

Samtidigt älskar vi att vara ute på hösten. Ensamma. Alla platser är lediga. Vattnet är kallt. Skärgården är helt annorlunda bara några veckor efter sommarens bad och skratt. Mörka kvällar är faktiskt inte dumt det heller efter en varm kvav sommar. I alla fall inte på hösten så långe det är ljust på dagarna. När den mörka delen upptar halva dygnet då är det på tok för mycket. Då vill man söderut.

Är du ute på sjön i sommar. Kolla om vi är i närheten. Är vi det är våra fendrar ute. Välkommen!