<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>IT / IoT &#8211; Rejås Blog</title>
	<atom:link href="https://blog.rejas.se/category/it/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://blog.rejas.se</link>
	<description>~ Alla skall ju ha en ~</description>
	<lastBuildDate>Wed, 28 May 2025 08:58:13 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.8.1</generator>

<image>
	<url>https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2022/10/cropped-MR-32x32.png</url>
	<title>IT / IoT &#8211; Rejås Blog</title>
	<link>https://blog.rejas.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>AI, ai, ai</title>
		<link>https://blog.rejas.se/2025/05/28/3346/</link>
					<comments>https://blog.rejas.se/2025/05/28/3346/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Marcus Rejås]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 28 May 2025 21:57:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT / IoT]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://blog.rejas.se/?p=3346</guid>

					<description><![CDATA[Jag använder AI, till exempel ChatGPT och olika assistenter. Jag frågar aldrig en AI efter fakta eftersom jag vet att det blir rappakalja, men använder AI för att göra saker som jag egentligen kan eller vet, men som antingen är lite jobbigt eller där jag just i stunden inte direkt kommer på svaret eller hur &#8230; <a href="https://blog.rejas.se/2025/05/28/3346/" class="more-link">Fortsätt läsa <span class="screen-reader-text">AI, ai, ai</span> <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p>Jag använder AI, till exempel ChatGPT och olika assistenter. Jag frågar aldrig en AI efter fakta eftersom jag vet att det blir rappakalja, men använder AI för att göra saker som jag egentligen kan eller vet, men som antingen är lite jobbigt eller där jag just i stunden inte direkt kommer på svaret eller hur man gör.<br /><br />Till exempel en konstruktion i ett ovant programmeringsspråk, ett namn jag tappat, någon information jag har på tungan men som jag inte kommer på. Istället för att söka på nätet kan jag be AI om hjälp och ser direkt om det är rätt eller fel. Väldigt användbart.<br /><br />Idag skulle jag felsöka en sak i ett LoRa-nät och behövde konvertera en tidsstämpel från GPS-Epoch till ett läsbart datum. Jag vet hur man gör men det är några steg så jag frågade ChatGPT.</p>



<figure class="wp-block-image size-full"><a href="https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2025/05/Screenshot-From-2025-05-28-09-15-35.png"><img fetchpriority="high" decoding="async" width="759" height="714" src="https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2025/05/Screenshot-From-2025-05-28-09-15-35.png" alt="" class="wp-image-3347" srcset="https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2025/05/Screenshot-From-2025-05-28-09-15-35.png 759w, https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2025/05/Screenshot-From-2025-05-28-09-15-35-300x282.png 300w" sizes="(max-width: 759px) 100vw, 759px" /></a></figure>



<p>Det ser ju vettigt ut. Hur uträkningen går till ser också rätt ut. Problemet är att den räknar helt fel. ChatGPT kommer fram till 2025-05-24 14:47:02.531250 UTC när rätt svar är 2025-05-28T04:00:04.531250 om man använder olika konverterare. Konverterarna tar dock hänsyn till skottsekunder så 2025-05-28T04:00:22.531250 skulle också har varit ett okej svar efter som det är det jag frågar efter.<br /><br />Svaret känns väldigt förtroendeingivande men är som sagt helt fel. Jag har massor av liknande exempel och lär inte vara ensam om det. Jag blir på riktigt orolig då jag misstänker att det finns personer som använder AI och tror att det som de får fram faktiskt är sant.</p>



<p>Det stora problemet tycker jag är sättet svaret levereras på. Med så stor självsäkerhet. En människa som svarat så skulle man lita på vet vad den snackar om, men en AI har ingen aning, men svarar ändå som att den vet.</p>



<p>Ställd mot väggen så pudlar den men utan förklaring.</p>



<figure class="wp-block-image size-full"><a href="https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2025/05/Screenshot-From-2025-05-28-10-35-08.png"><img decoding="async" width="731" height="264" src="https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2025/05/Screenshot-From-2025-05-28-10-35-08.png" alt="" class="wp-image-3348" srcset="https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2025/05/Screenshot-From-2025-05-28-10-35-08.png 731w, https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2025/05/Screenshot-From-2025-05-28-10-35-08-300x108.png 300w" sizes="(max-width: 731px) 100vw, 731px" /></a></figure>



<p>Här kommer den fram till rätt tid utan hänsyn till skottsekunder, men det har jag inte bett om heller.</p>



<p>Men ingen förklaring på hur den kunde göra så fel så jag frågar om det också.</p>



<figure class="wp-block-image size-large"><a href="https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2025/05/Screenshot-From-2025-05-28-10-39-31.png"><img decoding="async" width="668" height="1024" src="https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2025/05/Screenshot-From-2025-05-28-10-39-31-668x1024.png" alt="" class="wp-image-3349" srcset="https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2025/05/Screenshot-From-2025-05-28-10-39-31-668x1024.png 668w, https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2025/05/Screenshot-From-2025-05-28-10-39-31-196x300.png 196w, https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2025/05/Screenshot-From-2025-05-28-10-39-31.png 732w" sizes="(max-width: 668px) 100vw, 668px" /></a></figure>



<p>Förklaringen är lite underlig:</p>



<blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow">
<p>Men när jag la till tiden manuellt, gjorde jag en <strong>felaktig uppskattning</strong> när jag översatte sekunderna till ett datum</p>
</blockquote>



<p>Den hamnade flera dagar fel så något gick ju uppenbarligen snett exakt hur den räknade kan man inte få redovisat.</p>



<p>Jag är grymt imponerad av de AI-verktyg vi har och till och med kan använda gratis. Men jag är på riktigt rädd för vilka konsekvenser det kan få i världen när de används för att lösa problem och skiva programkod &#8230;.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://blog.rejas.se/2025/05/28/3346/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Varför en öppen horisontell IoT plattform</title>
		<link>https://blog.rejas.se/2023/10/13/3302/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Marcus Rejås]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 13 Oct 2023 19:44:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IoT]]></category>
		<category><![CDATA[IT / IoT]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://blog.rejas.se/?p=3302</guid>

					<description><![CDATA[I en artikel på LinkedIn har jag, på engelska, skrivit om varför en öppen horisontell IoT platform är en bra sak. Läs artikeln här. (Du behöver inte ha konto på LinkedIn för att läsa artikeln.]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p>I en artikel på LinkedIn har jag, på engelska, skrivit om varför en öppen horisontell IoT platform är en bra sak.</p>



<p>Läs <a href="https://www.linkedin.com/pulse/what-horizontal-iot-platform-why-should-you-bother-marcus-rej%2525C3%2525A5s%3F/" data-type="link" data-id="https://www.linkedin.com/pulse/what-horizontal-iot-platform-why-should-you-bother-marcus-rej%2525C3%2525A5s%3F/">artikeln här.</a> (Du behöver inte ha konto på LinkedIn för att läsa artikeln.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ADAX smarta element och IoT Open</title>
		<link>https://blog.rejas.se/2023/01/31/3272/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Marcus Rejås]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 31 Jan 2023 18:45:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IoT]]></category>
		<category><![CDATA[iot]]></category>
		<category><![CDATA[IoT Open]]></category>
		<category><![CDATA[Värme]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://blog.rejas.se/?p=3272</guid>

					<description><![CDATA[En artikel jag skrivit på LinkedIn på engelska (nåja, någon sorts engelsk-linkande i alla fall) om hur jag styr ett smart element via IoT Open. Artikeln går att läsa utan att logga in på LinkedIn om man vill. Läs artikeln på LinkedIn.]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p>En artikel jag skrivit på LinkedIn på engelska (nåja, någon sorts engelsk-linkande i alla fall) om hur jag styr ett smart element via IoT Open. Artikeln går att läsa utan att logga in på LinkedIn om man vill.</p>



<p><a href="https://www.linkedin.com/pulse/adax-heater-control-iot-open-marcus-rej%25C3%25A5s">Läs artikeln på LinkedIn</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Edge-app för att hämta spotpriser på elmarknaden</title>
		<link>https://blog.rejas.se/2023/01/31/3269/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Marcus Rejås]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 31 Jan 2023 07:14:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IoT]]></category>
		<category><![CDATA[iot]]></category>
		<category><![CDATA[iotopen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://blog.rejas.se/?p=3269</guid>

					<description><![CDATA[I en artikel på engelska på LinkedIn berättar jag om hur jag med en enkel Edge-app till IoT Open hämtar spotpriser till mitt IoT-system hemma. Artikeln kan läsas utan att vara inloggad på LinkedIn. Läs artikeln på LinkedIn.]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p>I en artikel på engelska på LinkedIn berättar jag om hur jag med en enkel Edge-app till IoT Open hämtar spotpriser till mitt IoT-system hemma. </p>



<p>Artikeln kan läsas utan att vara inloggad på LinkedIn.</p>



<p><a href="https://www.linkedin.com/pulse/edge-app-fetching-spot-prices-marcus-rej%C3%A5s">Läs artikeln på LinkedIn</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tibber Pulse till IoT Open</title>
		<link>https://blog.rejas.se/2023/01/31/3266/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Marcus Rejås]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 31 Jan 2023 07:09:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IoT]]></category>
		<category><![CDATA[iot]]></category>
		<category><![CDATA[iotopen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://blog.rejas.se/?p=3266</guid>

					<description><![CDATA[Jag skriver lite ibland på LinkedIn på engelska. Tänkte tipsa om det här också ifall någon som lyssnar på denna blog är intresserad. Man kan läsa artiklarna utan att vara inloggad på LinkeIn. Denna artikel handlar om hur jag kopplade in en Tibber Pulse till IoT Open och det lokala IoT-systemet hemma. Jag använder inte &#8230; <a href="https://blog.rejas.se/2023/01/31/3266/" class="more-link">Fortsätt läsa <span class="screen-reader-text">Tibber Pulse till IoT Open</span> <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p>Jag skriver lite ibland på LinkedIn på engelska. Tänkte tipsa om det här också ifall någon som lyssnar på denna blog är intresserad. Man kan läsa artiklarna utan att vara inloggad på LinkeIn.</p>



<p>Denna artikel handlar om hur jag kopplade in en Tibber Pulse till IoT Open och det lokala IoT-systemet hemma. Jag använder inte Tibber och har inget konto där, men hårdvaran, som är väldigt smidig,  kan användas i alla fall.</p>



<p><a href="https://www.linkedin.com/pulse/electricity-meter-iot-open-marcus-rej%C3%A5s">Läs artikeln på LinkedIn</a></p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Leverantörsoberoende</title>
		<link>https://blog.rejas.se/2017/11/02/2574/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Marcus Rejås]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Nov 2017 18:34:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Fri programvara]]></category>
		<category><![CDATA[Gnuheter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://blog.rejas.se/?p=2574</guid>

					<description><![CDATA[Det här är en artikel som jag skrev 2009 som jag hittade på min dator. Jag tror dock aldrig att den blev klar eller publicerades. Tycker den är ok som den är och lika aktuell nu som då så här kommer den. Allt fler talar om leverantörsoberoende och minskande av inlåsningseffekter. Vi kan läsa om &#8230; <a href="https://blog.rejas.se/2017/11/02/2574/" class="more-link">Fortsätt läsa <span class="screen-reader-text">Leverantörsoberoende</span> <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<blockquote><p><em>Det här är en artikel som jag skrev 2009 som jag hittade på min dator. Jag tror dock aldrig att den blev klar eller publicerades. Tycker den är ok som den är och lika aktuell nu som då så här kommer den.</em></p></blockquote>
<p>Allt fler talar om leverantörsoberoende och minskande av inlåsningseffekter. Vi kan läsa om det i fackpress nästan dagligen. Men vad är då egentligen leverantörsoberoende och hur kan vi uppnå det?</p>
<p><span id="more-2574"></span>Att vara leverantörsoberoende innebär inte att man inte har några leverantörer utan tvärt om att man har många att välja på som kan leverera det man vill ha. Det skall vara enkelt att byta emellan dem och det skall inte märkas i verksamheten.</p>
<p>Många skriver att öppna standarder är viktigt för att uppnå leverantörsoberoende, det är sant, men det är långt ifrån allt. Jag anser att det inte ens är det viktigaste. Öppna standarder är viktiga för att kunna byta ut program och system samt för att kunna kommunicera med andra. Detta är nog så viktigt men bara en del av lösningen på gåtan leverantörsoberoende, det är snarare en lösning som gör att man kan bli <em>teknikoberoende</em>, vilket i sin tur underlättar för leverantörsoberoende men tar dig inte hela vägen. För att bli leverantörsoberoende måste man även kunna byta leverantör utan att byta ut sina system.</p>
<p>Leverantörsoberoende är ett pussel med flera viktiga bitar. De tre viktigaste tycker jag är att man har <strong>egen kompetens</strong>, använder <strong>fri programvara</strong>, och att man har <strong>flera leverantörer</strong> att välja på.</p>
<figure id="attachment_2576" aria-describedby="caption-attachment-2576" style="width: 474px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2017/11/3HfBEu.png"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-2576 size-large" src="https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2017/11/3HfBEu-1024x334.png" alt="" width="474" height="155" srcset="https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2017/11/3HfBEu-1024x334.png 1024w, https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2017/11/3HfBEu-300x98.png 300w, https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2017/11/3HfBEu-768x250.png 768w, https://blog.rejas.se/wp-content/uploads/2017/11/3HfBEu.png 1117w" sizes="auto, (max-width: 474px) 100vw, 474px" /></a><figcaption id="caption-attachment-2576" class="wp-caption-text">Tre viktiga pusselbitar för att uppnå leverantörsoberoende.</figcaption></figure>
<h3>Egen kompetens</h3>
<p>Har man ingen egen kompetens i företaget så är det svårt att vara helt leverantörsoberoende. Man behöver inte besitta expertkompetens på alla områden men ju mer intern kompetens man har desto enklare är det att göra sig leverantörsoberoende och att ställa krav på leverantörerna. Även om man inte har intern kompetens kan man anse sig vara oberoende om det finns flera leverantörer som man lätt kan byta mellan.</p>
<p>Att bygga egen intern kompetens kan vara bra även ur andra synvinklar. Till exempel kan det ge mer positiva medarbetare om de får utbilda sig och aktivt lära sig de produkter företaget använder. Har man egen kompetens kan man dessutom välja att vara helt leverantörsoberoende och inte anlita externa resurser alls i det dagliga arbetet.</p>
<h3>Fri programvara</h3>
<p>Med sluten, icke-fri programvara kan man helt enkelt inte vara leverantörsoberoende. Man kan vara mer eller mindre leverantörsberoende beroende på hur bra programmen följer öppna standarder och beroende på hur lätta de är att byta ut. Eftersom ett icke-fritt program ofta styrs av ett enskilt företag så är man alltid beroende av det företaget och vad de väljer att göra med den produkt som används.</p>
<p>Många företag lever idag på att sälja fri programvara. Det är bra för det gör att användare blir mindre inlåsta. Men vissa företag blandar fri programvara med egna tillägg som inte är fria, detta är inte bra eftersom det ger inlåsningseffekter som vid första anblick kan missas. För att vara på den säkra sidan bör man använda produkterna från originalkällorna.</p>
<p>Som vi sett är fri programvara är en mycket viktig ingrediens i att bli leverantörsoberoende. För att fri programvara skall kunna leva måste den ha två saker: användare och utvecklare. Ju intressantare programvaran är desto fler leverantörer kommer att jobba med den. Användare och utvecklare kan vara företag eller individer och oftast är det en mix av de båda.</p>
<h3>Flera leverantörer</h3>
<p>Det är svårt att stå ensam. Det är i dessa sammanhäng sällan bra att göra det. Men det är inte heller bra att vara beroende av en leverantör, som ju då i sin tur står ensam. Vad händer om den leverantören helt plötsligt gör ett val eller en prioritering som inte gynnar er verksamhet?</p>
<h3>Dela för framtiden</h3>
<p>Att använda fri programvara gör att man på sätt och vis blir beroende av den. Denna beroendeställning är inte lika avgörande som att vara beroende av en leverantör men kopplingen finns ändå. Skillnaden är att nu är det du som styr.</p>
<p>Vad gäller de produkter du använder så är det bra för dig ju fler som använder dem och ju fler som använder dem på liknande sätt som du själv. Att vara ensam användare av ett övergivet projekt är ingen trevlig sits, även om den är relativt bra som det rör sig om ett fritt program.</p>
<p>Det ligger nu i ditt eget intresse att fler använder programmet och helst att de använder det på liknande sätt som dig själv. Därför är det viktigt att du delar med dig av dina erfarenheter och eventuella modifieringar av programmet i fråga. Det gagnar både dig själv och andra.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Public Money &#8211; Public Code</title>
		<link>https://blog.rejas.se/2017/09/13/2488/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Marcus Rejås]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 Sep 2017 12:07:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Fri programvara]]></category>
		<category><![CDATA[Gnuheter]]></category>
		<category><![CDATA[Upphovsrätt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://blog.rejas.se/?p=2488</guid>

					<description><![CDATA[Free Software Foundation Europe startar idag ett initiativ för att sprida information om fri programvara i den publika sektorn. Inget nytt egentligen, vi har pratat om det länge och det finns flera äldre initiativ. Men detta är nytt, fräscht och snyggt. Tummen up!]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://fsfe.org">Free Software Foundation Europe</a> startar idag ett <a href="https://publiccode.eu/">initiativ för att sprida information om fri programvara i den publika sektorn</a>. Inget nytt egentligen, vi har pratat om det länge och det finns flera äldre initiativ. Men detta är nytt, fräscht och snyggt.</p>
<p><iframe loading="lazy" src="https://player.vimeo.com/video/232524527" width="640" height="360" frameborder="0" webkitallowfullscreen mozallowfullscreen allowfullscreen></iframe></p>
<p>Tummen up!</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>10 år sedan: SIS förklarar omröstningen ogiltig</title>
		<link>https://blog.rejas.se/2017/08/30/2441/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Marcus Rejås]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 30 Aug 2017 06:07:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Fri programvara]]></category>
		<category><![CDATA[Gnuheter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://blog.rejas.se/?p=2441</guid>

					<description><![CDATA[För 10 år sedan meddelar SIS att omröstningen om OOXML är ogiltig. Som jag har berättat om tidigare var jag engagerad i skandalen på SIS där Microsoft kuppade igenom ett Ja till sin föreslagna standard OOXML. SIS befann sig nu i ett underligt läge. Man hade haft en omröstning som alla insåg inte gått rätt &#8230; <a href="https://blog.rejas.se/2017/08/30/2441/" class="more-link">Fortsätt läsa <span class="screen-reader-text">10 år sedan: SIS förklarar omröstningen ogiltig</span> <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>För 10 år sedan meddelar <a href="https://blog.rejas.se/2007/08/30/140/">SIS att omröstningen om OOXML är ogiltig.</a></p>
<p>Som jag har berättat om tidigare var jag engagerad i <a href="https://blog.rejas.se/2007/08/27/139/">skandalen på SIS</a> där Microsoft kuppade igenom ett Ja till sin föreslagna standard OOXML.</p>
<p>SIS befann sig nu i ett underligt läge. Man hade haft en omröstning som alla insåg inte gått rätt till och den hade lett till att man skulle rösta Ja i ISO. Den ursprungliga gruppen skulle med största sannolikhet ha kommit fram till ett Nej. Vad skall man göra?</p>
<p>Det var för lite tid för att göra en ny omröstning. Och om man skulle göra en, hur skulle den gå till?</p>
<p>I en <a href="https://www.nyteknik.se/digitalisering/sis-chefen-talar-ut-om-microsofts-kupp-6414362">intervju med Lars Flink</a>, dåvarande VD för SIS några dagar innan kan man mellan raderna läsa lösningen när han på frågan om SIS kan riva upp beslutet svarar:</p>
<blockquote><p>&#8211; Det enda som skulle kunna riva upp beslutet är om något formellt fel begåtts. Om något i processen inte varit korrekt. Om det är aktuellt nu är en hypotetisk fråga som jag avstår från att besvara.</p></blockquote>
<p>Några dagar senare, idag för 10 år sedan, kom beskedet. SIS ogiltigförklarar omröstningen. Anledningen är röstfusk. Så här säger Lars Flink i en <a href="https://www.nyteknik.se/digitalisering/sis-ogiltigforklarar-br-br-rostningen-om-office-formatet-6414337">intervju i Ny Teknik</a>.</p>
<blockquote><p>&#8211; Vi har fått en hel del information under de här dagarna och den pekar på att någon deltagit i omröstningen med mer än en röst.</p></blockquote>
<p>Jag har hört ryktesvägen att något sådant fusk inte förekom. Men en läsare på min blogg föreslår att det kan vara Microsoft som avses. Jag vet inte, men det var nog den enda lösningen för SIS att klara sig ur denna situation.</p>
<p>Men hur skulle man göra med omröstningen i ISO? Det slutade med att SIS lade ner Sveriges röst i ISO.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>10 år sedan: SIS-skandalen kring OOXML</title>
		<link>https://blog.rejas.se/2017/08/27/2408/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Marcus Rejås]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 27 Aug 2017 06:48:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Fri programvara]]></category>
		<category><![CDATA[Gnuheter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://blog.rejas.se/?p=2408</guid>

					<description><![CDATA[Idag är det exakt 10 år sedan skandalen på SIS och då mina &#8221;15 minutes of fame&#8221; startade. Jag var då som nu en anhängare av fri programvara. Det vill säga programvara som tillåter insyn och inte snärjer dig som användare. För 10 år sedan var jag mycket mer engagerad än idag men jag står &#8230; <a href="https://blog.rejas.se/2017/08/27/2408/" class="more-link">Fortsätt läsa <span class="screen-reader-text">10 år sedan: SIS-skandalen kring OOXML</span> <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Idag är det exakt 10 år sedan <a href="https://blog.rejas.se/2007/08/27/139/">skandalen på SIS</a> och då mina &#8221;15 minutes of fame&#8221; startade. Jag var då som nu en anhängare av <a href="https://www.fsf.org">fri programvara</a>. Det vill säga programvara som tillåter insyn och inte snärjer dig som användare. För 10 år sedan var jag mycket mer engagerad än idag men jag står fortfarande fast vid mina principer. Många, många gånger under åren har vi fått rätt och jag har i efterhand kunnat säga &#8221;Vad var det jag sa?&#8221;.</p>
<p>För 10 år redan var dokumentformat och öppna standarder i ropet. Det fanns ett standardformat som heter <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Opendocument">OpenDocument</a> Format (ODF) som är ISO-standard. Detta användes då främst av OpenOffice.org som är en populär kontorsprogramvara. Microsoft som var ledande i branschen använde ett eget proprietärt format.</p>
<p>Eftersom öppna standarder var väldigt hett efterfrågade myndigheter och företag just det. Det skulle vara öppet och man skulle kunna byta program utan inlåsningseffekter.</p>
<p>Microsoft har då två alternativ. Antingen omfamnar man den befintliga standarden eller så gör man en egen. Tyvärr valde de det sistnämnda.</p>
<p>Microsoft kallade sitt format <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Office_Open_XML">Office Open XML (OOXML)</a>. Förvillande likt ODF. Många trodde nog att debatten handlade om deras äldre format (.DOC) men de var alltså ett relativt nytt format som inte många använde då. Microsoft lyckades dessutom få detta nya format att snabb-behandlas av ISO. Hur det gick till undrar jag fortfarande.</p>
<p>I ISO ingår svenska SIS. Så SIS skall rösta om OOXML i ISO. Hur man skall rösta skall tas fram i en arbetsgrupp som hette Ag17. Här satt personer från olika företag och intressenter. Det var inte så många med i gruppen från början. Men SIS regler gjorde det möjligt att gå med i gruppen ända fram till omröstningen och då ha rösträtt. Denna konstiga regel utnyttjades av både Microsoft och vi som kontrade på samma sätt. Dessvärre förlorade vi.</p>
<p>Hur det gick till och vad som hände sedan skrev jag om i inlägget <a href="https://blog.rejas.se/2007/08/27/139/">SIS sålde sin röst rörande OOXML</a>. Det var exakt 10 år sedan idag.</p>
<p>Inlägget ovan har lästs (eller i alla fall visats) hundratusentals gånger. Dagen efter mötet fick jag sätta upp en statisk sida med bara det inlägget för servern belastades så hårt. Det fanns länkar till min lilla blogg från flera stora dagstidningar och väl trafikerade webbplatser som till exempel Slashdot och IDG.</p>
<p>För mig började det med ett telefonsamtal från en person aktiv i AG17 en fredag kväll. Jag skriver inte vem eftersom jag inte frågat personen i fråga. Men det var i alla fall inte jag som upptäckt det, jag bara hängde med. Det hade tillkommit nya företag som vi trodde skulle rösta ja. Vi önskade att SIS skulle rösta nej. Planen var att vi skulle väga upp med lika många. Men på mötet kom många fler än vi trott.</p>
<p>Jag åkte till mötet. Jag var alltså med där på mötet på riktigt. När jag kom hem skrev jag <a href="https://blog.rejas.se/2007/08/27/139/">inlägget</a>. Jag var en av de första som skrev om det och eftersom jag hade varit med fick det stor spridning. Tidningarna ringde. Bokstavligen hela natten. Flera som ringde hade bara två frågor:</p>
<ul>
<li>Är du Marcus Rejås?</li>
<li>Är det du skriver på din blogg sant?</li>
</ul>
<p>Jag svarade &#8221;Ja&#8221; på båda. Vissa ville veta lite mer. Mötet var på en måndag och telefonen ringde hela veckan. Det gick inte att jobba alls den veckan. Om det var jobbigt? Nej, jag tyckte det var skitkul. Det var journalister, organisationer, företag, myndigheter, till och med Rikspolisstyrelsen (av någon anledning) och privatpersoner hörde av sig. Till en början var alla positiva. Men senare, efter att SIS beslutat att lägga ner sin röst (mer om det senare) blev det mindre positiva brev.</p>
<p>En organisation som inte var så glad var Microsofts intresseförening IAMCP som senare kom att stämma SIS för detta möte. Jag hade kontakt med ordföranden där och vi talades vid i telefon och skickade flera brev till varandra. Han var väldigt trevlig och även om vi stod långt ifrån varandra tror jag vi fann en ömsesidig respekt för varandra.</p>
<p>Det fanns andra som inte var så glada också. Jag fick så klart också arga brev. Inga hot direkt men några rejäla utskällningar.</p>
<p>Dagarna som följde var som sagt kaotiska. Jag hoppas jag får tid att berätta mer. Men kortfattat kan man säga att OOXML först fick avslag i ISO men efter en runda till klubbades det igenom på mycket tveksamma grunder.</p>
<p>Blev världen bättre eller sämre? Nåja världen snurrar på. Vi snackar programvara här&#8230; Men inget hade varit sämre om vi vunnit. Tvärt om.</p>
<p>Vad var det jag sa?</p>
<p>Det skrevs så klart mycket om detta. De flesta vinklade det som att Microsoft gjort fel. I själva verket var det ju SIS regler som var fel. Här följer bara några exempel på artiklar som finns kvar från mitt inlägg (tyvärr fungerar inte de flesta länkar efter 10 år men dessa är kvar. Sök på SIS och OOXML så hittar du massor av artiklar):</p>
<p>DN: <a href="http://www.dn.se/arkiv/ekonomi/microsofts-affarspartners-kopte-sveriges-rost-2/">Microsofts affärspartners köpte Sveriges röst</a><br />
Computer Sweden: <a href="https://computersweden.idg.se/2.2683/1.118215">Microsoftkupp mot formatomröstning</a><br />
Tech World: <a href="https://techworld.idg.se/2.2524/1.118210">Microsoft anklagat för att rigga omröstningen i OOXML</a><br />
Computer Sweden: <a href="https://computersweden.idg.se/2.2683/1.118337">Microsoft pressade partners att rösta ja</a><br />
The Local: <a href="https://www.thelocal.se/20070829/8324">Microsoft accused of buying Swedish votes</a><br />
Metro: <a href="https://www.metro.se/artikel/microsofts-r%C3%B6stkupp-v%C3%A4rd-miljardbelopp-xr">Microsofts röstkupp värd miljardbelopp</a><br />
Ny teknik: <a href="https://www.nyteknik.se/digitalisering/microsoft-erkanner-rostkupp-hos-sis-6414346">Microsoft erkänner röstkupp hos SIS</a></p>
<p>Jag hoppas få tid att inom de närmaste dagarna berätta mer om eftermälet av detta turbulenta möte. Kortfattat kan jag säga att SIS lade ner sin röst i ISO. OOXML röstades först ner i ISO men på ett uppföljande möte accepterades standarden. OOXML är alltså en standard idag. SIS har idag ändrat sina regler.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>10 år sedan: Ian Murdock</title>
		<link>https://blog.rejas.se/2017/03/26/1923/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Marcus Rejås]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 26 Mar 2017 10:29:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Fri programvara]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://blog.rejas.se/?p=1923</guid>

					<description><![CDATA[För exakt 10 år sedan skrev jag på bloggen om hur Sun anställt&#160; Ian Murdock. Jag ställde mig positivt till detta. Ian Murdock var skaparen av Debian GNU/Linux. Den distribution jag då som nu använder dagligen. Namnet Debian tog Murdock från sitt namn och sin fru Debras namn. Debra och Ian blev lite förkortat Debian. &#8230; <a href="https://blog.rejas.se/2017/03/26/1923/" class="more-link">Fortsätt läsa <span class="screen-reader-text">10 år sedan: Ian Murdock</span> <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>För exakt 10 år sedan <a href="https://blog.rejas.se/2007/03/26/124/">skrev jag på bloggen om hur Sun anställt&nbsp; Ian Murdock</a>. Jag ställde mig positivt till detta.</p>
<p>Ian Murdock var skaparen av Debian GNU/Linux. Den distribution jag då som nu använder dagligen. Namnet Debian tog Murdock från sitt namn och sin fru Debras namn. Debra och Ian blev lite förkortat Debian. Ian och Debra fick tre barn.</p>
<p>Det var 1993 som han skapade Debian och skrev Debian Manifesto. Efter det har han också hunnit med att&nbsp; vara teknisk chef på Free Standards Group och styrelseledamot i Linux Standars Base. Han har också varit CTO för Linux Foundation. Linux Foundation lämnade han 2007 för att börja jobbba på Sun som jag skrev om tidigare.</p>
<p>Sedan gick det tyvärr utför för Murdock. Året efter han anställdes på Sun skildes han och Debra. Han slutade på Sun 2010 och började jobba på Salesforce Marketing Cloud fram till 2015. I november 2015 började han jobba på det spännande teknikföretaget Docker. Men allt stod inte rätt till.</p>
<p>Murdock hade sedan länge psykologiska problem och hade åtminstone mot slutet problem med alkohol. Den 28 december 2015 tog Ian till slut sitt liv genom att hänga sig själv efter att ha postat massor av uppenbart förvirrade tweets på twitter.</p>
<p>Ian har betytt mycket för fri programvara och kommer att minnas framförallt för Debian så klart men även mycket annat. Vila i frid.</p>
<p>Sorgligt &#8230;</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
