Kategoriarkiv: Axelskada

Den 11/2 2017 skadade jag axeln i samband med utförsåkning. Vi tävlade på skoj i Skicross och jag fick ett felskär och hamnade utanför banan. Vurpan var inte speciellt dramatisk, jag har varit med om betydligt värre, men tog illa. Troligen blev skadan svår på grund av att jag hamnade baklänges på skidorna innan jag föll. Jag kunde alltså inte ta emot mig på något sätt.

Här på bloggen berättar jag om mina operationer och min återhämtning tillbaka till simning och andra aktiviteter igen.

Badhuset idag

Sov utan morfin i natt, men fick ta en långverkande på morgonen då det inte kändes skönt. Ångrar det lite för dagen har sedan gått väldigt bra. Provar igen i morgon då jag bara skall vara hemma.

I dag har jag varit på badhuset två gånger. Skulle hålla crawlkurs i morse men fick tyvärr ställa in. Inte på grund av min axel utan på grund av vattenkvaliteten. Mycket tråkigt, jag har verkligen sett fram emot att få börja drilla dem igen.

På eftermiddagen hade vattenkvaliteten återställts och jag åkte till badhuset igen för träning med T1 och T2. Det gick bra och simmarna körde på hårt. Efter det bastade vi lite i relaxen. Det gick bra det också även om personalen fnittrade lite när Jenny hjälpte mig av med tröjan. Skönt var det i alla fall. Trött som en säck potatis när jag kom hem. Det var bara en vecka sedan olyckan men kroppen verkar ha fullt upp eftersom jag blir trött direkt. Vet inte om det beror på skadan eller på medicinen. Kul var det att komma iväg lite i alla fall efter en vecka i sängen.

Till veckan skall jag jobba heltid, fast det blir från sängen då också.

Känns helt okej nu.

 

En vecka sedan olyckan

Min axel 7 dagar efter olyckan.

Det har nu gått en vecka sedan olyckan. Nu är första gången jag är ”drogfri”. Har inte tagit morfin sedan i morse. Den molande värken känns men är överkomlig. Hoppas klara mig utan i natt och även framöver.

AC-Lux

Googlat en hel det på AC-lux eftersom jag sitter med en sådan. Denna beskrivning känns spot on!

En akut AC-lux som leder till en instabilitet i nyckelbensleden kan ge ett synnerligen uttalat smärttillstånd. Varje rörelse ger smärtor och på natten sitter man gärna i en fåtölj och sover.
Källa: Södermalms Ortopedi

Allt stämmer perfekt.

Framtiden

Nu börjar det utkristallisera sig hur framtiden kommer att bli.

En bild som visar min röntgenbild från olycksdagen och axeln ett par dagar efter (klicka för större bild).

Som jag berättat om tidigare skadade jag axeln när jag åkte skidor i helgen. En underbar resa med ett mycket glatt gäng om 13 glada skidåkare. Det var i ett Skicross-race som jag fick ett felskär och hamnade i pisten utanför banan baklänges. Jag hade fått ner farten ganska mycket så det gick inte tokfort som det ibland gör när jag slog i backen. Däremot var det baklänges vilket kanske bidrog till att skadan blev så pass omfattande. Det som hänt är att nyckelbenet hamnat ur led. Så kallad AC-luxation. Jag har typ V som innebär att nyckelbenet helt lossnat från skulderbladet och svävar fritt medan armen hänger ner.

Min axel 2017-02-15, fyra dagar efter olyckan.

Simma lär jag inte göra mer denna säsong i alla fall. Det som väntar nu är två operationer. En för att sätta in en ”hookplatta” och en för att ta bort den ca 3 månader senare. Efter det följer rehabträning i 3 månader till. Vi talar alltså om minst 6 månader innan jag är normal igen. Det roliga är att jag om allt går som det skall blir bra. Sedan skall man ha respekt för att axlar är komplicerade saker.

En bild på en hookplatta. Bild från London Upper Limb Unit.

Nu väntar jag på den första operationen och börjar inse hur detta kommer att bli. Jag kommer att missa massa träning. Simma är inte att tänka på innan plattan opererats bort. Vet inte när jag kommer att kunna springa igen, men antar att jag kan springa så snart värken blir hanterbar. Skidåkning lär det väl inte heller bli mer av denna säsong i alla fall. Vi har en resa inbokad i slutet på mars, men då blir det nog promenader för min del medan resten åker skidor. Hoppas jag inte går på morfin då så jag i alla fall kan ta några öl i bastun med de andra.

Jag är anmäld till Tunnelrun Citybanan 2017 som går den 25 mars. Detta hade jag börjat träna till men det är tveksamt om jag kan springa. Kanske kan jag promenera det.

Segelsäsongen är så klart också hotad. Jag vet inte hur handikappad jag kommer att vara i sommar. Men att göra båten klar för våren kommer att blir svårt. Polera friborden med en arm går ju inte och det är förutom det massa andra saker som skall göras. Jag kan ju inte be Jenny göra allt, hon drar redan ett för stort lass hemmavid.

Rehabträningen kommer att börja i sommar, hur rörlig jag är då vet jag ju inte men det får vi se då.

Vi hade planer på att åka vattenskidor en vecka i sommar med Syrran och gänget, men det kommer inte heller att gå. I alla fall inte för mig.

Börjar inse att ett halvår är väldigt lång tid. Jag var så nöjd med hur min kropp fungerar nu och så händer det här. Men huvudsaken är att jag kan bli helt återställd. För egentligen har jag ingen rätt att klaga. En av mina simmare, Katrina, kan knappt röra något av sina ben, kan inte gå utan stöd och klagar inte. Så varför skulle jag.

Rehabträningen hoppas jag göra på rekordtid, för allt är ju en tävling. Eller hur?

Slutsimmat för ett tag … :-(

Hade en otroligt trevlig helg med kompisar i Järvsö. Det är en årligen återkommande resa där vi åker skidor, badar bastu och äter och dricker gott.

I år slutade det dock lite snöpligt för mig. Vi tävlade i Skicross och jag fick ett rejält snedskär och for ur banan ut i den intilliggande pisten. Snedskäret var så skarpt att jag for baklänges ut i pisten och hade fått ner farten rejält när troligen den ena skidan skar fast och jag for bakåt höger och slog i marken med höger axel. Det gick alltså inte jättefort som det kan göra ibland. Att axeln hoppat ur led kunde redan sjukvårdaren i backen konstatera. Hon försökte försiktigt få den rätt men utan resultat. Sedan gick turen till Ljusdal där man också konstaterade att axeln var ur led och man lade den tillrätta. En rejäl brottningsmatch. Jag och axeln mot en läkare och två sjuksköterskor. Men rätt kom den. Den var dock väldigt blå och svullen så jag skickades till Hudiksvall för Röntgen. Ljusdal får alla skidolyckor på helgerna men deras röntgen är stängd då.

Här röntgade man mig och kom med tråkiga nyheter. Inte bara axeln som varit ur led utan även nyckelbenet är ur led. Rejält.

Njut av följande bild. Bilden är tagen idag och den infällda röntgenbilden i lördags. Den vackra knölen är nyckelbenet som man också ser på röntgenbilden.

En bild på mig tagen nu. Den infällda röntgenbilden är från i lördags.
En bild på mig tagen nu när svullnaden gått ner. Den infällda röntgenbilden är från i lördags.

I såväl Järvsöbacken som i Ljusdal och Hudik fick jag fantastiskt bra och snabb hjälp. Man ville operera i Hudik men eftersom det inte var akut så valde jag att åka hem till Norrtälje. Ortopeden i Hudik tyckte att man borde operera inom en vecka. Så jag fick smärtstillande och åkte hem.

Åkte till Akuten i Norrtälje som jag blivit ombedd. Här var man inte speciellt intresserad trots att jag har väldiga smärtor. Jag skall få träffa en specialist denna vecka eller i början på nästa. Specialisten skall vara väldigt bra så det är ju gott så långt. Men jag har många frågor jag vill ha svar på nu istället för att ligga hemma och ha ont. Som till exempel, kommer jag få några men, när kan jag simma igen, åka skidor, springa, träna?