En artikel jag skrivit på LinkedIn på engelska (nåja, någon sorts engelsk-linkande i alla fall) om hur jag styr ett smart element via IoT Open. Artikeln går att läsa utan att logga in på LinkedIn om man vill.
Alla inlägg av Marcus Rejås
Edge-app för att hämta spotpriser på elmarknaden
I en artikel på engelska på LinkedIn berättar jag om hur jag med en enkel Edge-app till IoT Open hämtar spotpriser till mitt IoT-system hemma.
Artikeln kan läsas utan att vara inloggad på LinkedIn.
Tibber Pulse till IoT Open
Jag skriver lite ibland på LinkedIn på engelska. Tänkte tipsa om det här också ifall någon som lyssnar på denna blog är intresserad. Man kan läsa artiklarna utan att vara inloggad på LinkeIn.
Denna artikel handlar om hur jag kopplade in en Tibber Pulse till IoT Open och det lokala IoT-systemet hemma. Jag använder inte Tibber och har inget konto där, men hårdvaran, som är väldigt smidig, kan användas i alla fall.
Probox
Vår Uttern 6300 har alltså en Probox som motorn sitter monterad på.
Probox var originalmonterat på de första Uttern 6300. Det finns flera fördelar, men den största är så klart att motorn kommer bakom båten utan att en motorbrunn behövs för att kunna tilta upp motorn. I och med det blir det mycket rymligare i båten. Soffan i aktern går i princip ända bak till akterspegeln. Senare versioner av Uttern 6300 hade istället en lång badbrygga som motorn sitter på. Jag tycker faktiskt båten är snyggare med Probox då badbryggan med motorn på ser väldigt lång ut.
En av fördelarna som lyfts fram med Probox är att man kan köpa en motor utan trim och tilt. Det är ju smart, men idag tror jag knappt det går att köpa en motor runt 100 hk som inte har trim och tilt. Vilket gör den aspekten mer än nackdel än en fördel.
På vår båt fungerar inte Proboxen som så mycket annat. Den verkar dock inte har varit dränkt men när man kör den händer inte mycket. Det klickar till i den men inget mer händer när man drar reglaget upp och ner. Probox verkar dock enkel i konstruktion och borde gå att laga och använda många år till. De mekaniska delarna verkar i alla fall så gott som outslitliga.
Min första tanke var att klicket tyder på att motorn är paj eller i alla fall har kärvat ihop vilket vore mindre bra. Men när jag drar spaken upp och ner hör jag att det är två olika klick, inte ett och samma. Det ger mig lite hopp eftersom motorn borde styras av ett och samma ”klick”. Dessutom går det ingen ström att tala om vilket det borde göra om motorn kärvat fast. Jag tittar på hur det är kopplat på Proboxen och ser att det är ganska enkelt. Det är två solenoider som styr oljeflödet och ett relä som styr motorn. Jag tycker det är lättare att se hur det fungerar om man ritar upp en skiss av det. Så här ser kopplingsschemat för Probox ut.


Reläet som styr motorn verkar inte dra som det skall. Utrustat med min lilla experimentkabel med krokodilklämmor kopplar jag förbi reläet och till min stora glädje snurrar motorn igång. Det är ett ganska kraftigt relä på 75 A men för att testa sätter jag dit ett annat relä på bara 30 A som ligger och skräpar i elväskan.
Och som jag misstänkte fungerar nu Proboxen fullt ut. Lycka! Jag vet nu att den kommer att fungera fullt ut. Beställer ett nytt relä, lika som det gamla och skruvar ner pumpen för att kunna fixa till den i verkstaden.
Tömmer ur all hydraulolja och gör rent den invändigt så den är så fräsch som den bara kan bli.

Passar på att beställa ny hydraulolja. Det skall vara en ganska tunn olja ISO VG 22 som inte är speciellt vanlig. Den finns inte på Swedol, Mekonomen eller närmaste mack. Men jag hittade den och beställde online.
En sak jag saknar är en knapp vid akterspegeln för att styra tilten av motorn. Så jag lägger in i planen att sätta dit en sådan också. Tanken är att man skall nå den från sittbrunnen och från badbryggan men även stående bredvid båten när den står på land. Det har funnits på de utombordare med trim och tilt som jag haft tidigare och är väldigt smidigt. För att förenkla kabeldragningen lite kommer jag att göra om lite i kopplingsschemat. Istället för att mata solenoiderna via glassäkringen på enheten kommer jag att mata dem från andra säkringar utanför. På denna båt kommer kopplingarna att se ut så här.

Båten är ju i princip tom inuti så varför kasta sig över Probox kanske någon undrar. Jo, jag behöver den för att kunna tilta upp motorn eftersom jag vill demontera underhuset och ställa in i garaget för eventuellt vinterfix. Och när jag ändå håller på kan jag lika gärna göra den klar även om det inte finns någonstans att montera knapparna som skall styra den.

Så med det anser vi Probox vara klar och redo för nästa säsong.
En första rundtur
Uttern 6300 – Renovering – Rundtur
Jag tänkte börja med att visa nuläget och hur båten ser ut när vi hämtar den. Vad som står framför oss och vilka problem respektive möjligheter vi ser.
Båten är alltså en Uttern 6300, det är en av de tidigare modellerna med Probox på akterspegeln. En anordning med vilken man trimmar och tiltar motorn. Den liksom ungefär allt annat fungerar dock inte. Jag tycker båten är snyggare med Proboxen än den i mina ögon väldigt fula ”badbrygga” som kom senare. För att motorn skall kunna tiltas upp på badbryggan måste den flyttas långt bak vilket gör badbryggan väldigt lång. Proboxen däremot lyfter hela motorn något som också enligt tillverkaren skall ge bättre vinkel när man trimmar motorn under gång. När Proboxen marknadsfördes var ett av argumenten att man inte behöver ha trim och tilt på motorn vilket gör den lättare och billigare. Det argumentet håller dock inte längre då i princip alla motorer i de storlekar som är lämpliga för denna båt har just trim och tilt. Proboxen är dock mer eller mindre outslitlig och de delar som kan gå sönder verkar relativt enkla.

Om båtmodellen kan man väl säga att det är en väldigt rymlig båt för sin ringa storlek. Skrovet är bara 6,30m långt men det har en bredd och höjd som gör att den ändå har volym. Eftersom motorn sitter bakom båten men inte har någon motorbrunn så tar den ingen plats inne i båten. Både jag och Jenny blev omedelbart kära i båten då den i våra ögon är väldigt smart planerad. Vi som bor mycket i olika båtar har lärt oss att uppskatta stora och inte minst lätt åtkomliga stuvutrymmen och det är något som denna båt verkligen har. Det är stuvutrymmen överallt och de är alla lätt åtkomliga. Alla luckor sitter fast och har gångjärn vilket är väldigt lyxigt och gör det lätt att komma åt sina saker. Och utrymmena är helt klart stora nog för ett par eller liten familjs hela packning för en långsemester. Det enda som talar emot denna båt som en båt för längre semestrar är att det saknas separat toalettutrymme.
Båten som den ser ut nu är ingen trevlig syn. Båten har stått med vatten upp ett par decimeter över durkarna på land under en lång tid. Flera år. Detta har lett till flera saker. Det mest uppenbara är att allt är blött. Fuktigheten i båten har varit väldigt hög. Trä är väldigt påverkat, all metall är ärgad och elen fungerar inte. För att då inte nämna all mögel, unken lukt och alla insekter. Pumpen till trimplanen har varit helt dränkt och med säkerhet död medan pumpen till Proboxen har varit över vattenytan och går nog att rädda. All el i båten är med stor sannolikhet förstörd då alla kablar har stelnat och ärgat. Däremot är kapellet väldigt fint och båten ser bra utvändigt.

Konstruktionsmässigt är denna båt väldigt bra för just detta scenariot. Den är 6 (eller 7) vattentäta flyttankar som också är det som ger båten stabilitet. Dessa tål av naturliga skäl vatten bra och är dessutom inte vattenfyllda. Det gör att vi är säkra på att båten strukturellt är bra. Det enda som vi uppenbart märker är förstört av vattnet är durken i ruffen (som vi brukar kalla förpiken) som är helt delaminerat och distansmaterialet som består av plywood är ruttet. Detta troligen på grund av fästen för bordet där kantträet inte varit skyddat på något sätt.


Sedan är durken doghouse så klart väldigt blöt och har varit täkt med vatten. Men den känns fast och frisk trots detta. Problemet blir hur vi skall få den torr. Den del som täcker bränsletanken verkar enkel att ta ut men på varje sida är inredningen byggt på en plywoodskiva som så klart är blöt. Detta är den enda tveksamma konstruktion vi hittat tycker jag. Inredningen står alltså på en durk som går fram till skrovsidan. Här kan man känna att kantträet är exponerat för all kondens eller spill som tar sig ner längs skrovsidan. Det har säkert varit lackad, men vi kommer nog att plasta in kanten bara utifall.

Vi har som sagt mycket jobb framför oss och det är meningen. Vi gör inte detta bara för att få en båt som vi gillar utan renoveringen i sig är ett värde för oss. Sedan får vi se vad vi gör med denna båt. Vi har tre andra båtar och tre är liksom max för oss. Nu har vi fyra båtar och en av dem måste säljas till våren. Kanske blir det denna båt eller så blir det vår Flipper 666 då dessa överlappar varandra lite i hur vi använder våra båtar.
Nästa inlägg: Probox
Första steget: Få hem båten

Detta är alltså första inlägget på vår resa i att renovera vår Uttern 6300. Hela berättelsen lite mer kortfattat och kanske i lite annan ordning finns på Maringuidens Forum där jag också berättar denna historia lite anpassat för den plattformen. Här på bloggen kan jag lägga ut hur mycket bilder som helst och även filmer utan problem om det blir aktuellt.
Första steget blir att köpa och få hem båten. Båten står på trailer en bit från där vi bor. Dock inte längre än att vi kan rulla dit vår båtupptagningsvagn (30-kärra) som vi använder till Flippern Alma. Eftersom Alma ligger i sjön är trailern ledig. Den trailer båten står på ingår inte i köpet så vi får lasta om båten på plats.

Mötet med säljaren är trevligt. Allt stämmer enligt beskrivning och affären görs upp över en kopp kaffe och sedan rullar vi ner till en stenig båtramp. Lite spännande att lasta om båten eftersom vattenståndet är rekordlågt. Men det gick trots allt att få båten på vår trailer och rulla henne hem.
Resan tog en stund i sina stadiga 30 km/h men det var trevligt och vi var så klart både nyfikna och lite rädda för vad vi hade på släp efter bilen.
Hemma backade vi upp båten på vår altan. Tur att altanen en gång i tiden reglades upp för att hålla för ungarnas pool. Den fungerar utmärkt att ställa båtar på.
Nästa spännande del blir att få av båten från trailern. Vi behöver nämligen trailern till våra andra båtar. Men med två båtstöttor, lite virke, ett par domkrafter och lite tid gick det faktiskt enkelt att få båten av vagnen utan missöden.
Nu börjar det roliga!
Nästa inlägg: En första rundtur
Uttern 6300 renovering
Vi är Jenny och Marcus. I början på september 2022 köpte vi en Uttern 6300. Inte så konstigt kanske om det inte vore för att det blev den 4:e båten i vår flotta och det faktum att båten är mer eller mindre ett vrak. Den har stått övergiven i ca 5 år och inget på den verkar fungera.
Vi planerar att återställa denna båt till det skick den förtjänar och sedan antingen sälja båten eller använda den själva och sälja en av våra andra båtar. Vi får se helt enkelt.
Vi är inte rädd för arbetet, utan ser fram emot renoveringen som ett nöje i sig.
Nästa inlägg: Första steget: Få hem båten
Hälsoproblem – Igen
Det är väl bara att inse att denna blogg bara används när jag på något sätt mår dåligt. Men som kanal för mina små katastrofer fungerar den ju ypperligt så det får fortgå i den andan.
I oktober drabbades jag av uttalad hjärtsvikt. Dilaterad kardiomyopati (DCM) med Ejektionsfraktionen (EF) 10% vilket är mycket dåligt. Kanske blir ett separat inlägg om det någon gång. Summa summarum, jag hade kunnat stryka med om jag inte fått rätt vård i rätt tid. Vårdades på intensivvårdsavdelning och spenderade en tid på sjukhus. Minst sagt omvälvande. Kände Sankte Per komma ikapp lite mer påtagligt än innan. Kanske kombinerat med en lite tidig 50-årskris.
Nu är hjärtsvikten behandlad och EF är nu ca 50% vilket är jättebra och påverkar mig inte alls i vardagen. Jag blir inte trött eller påverkad men måste så klart medicinera varje dag, får inte träna hårt och måste minimera intaget av vätska. Jobbigt, men ok, om det får mig att leva vidare så är det inga större problem.
Under min tid på sjukhuset togs massor av prover och gjordes massor av undersökningar. Bland annat förbryllades läkarna av en förhöjd sänka som de inte hittade någon anledning till. Jag har förutom massor av ultraljudsundersökningar även gjort magnetröntgen, datortomografi och PET-undesökning inte bara en gång utan så många gånger att jag efter all strålning och radioaktiva ämnen inte skulle bli förvånad om jag snart blir grön och börjar utveckla enormt stora muskler…
Jag minns inte riktigt när den nämndes första gången. Men på en av undersökningarna av hjärtat kunde man i utkanten av bilden se en förändring i leverns övre del. En tumör ca 2,5 cm stor av oklar art. Ett så kallat ”en passant-fynd”. Eftersom den var liten och såg snäll ut fortsätter man att leta andra orsaker till den höga sänkan. Men på alla undersökningar upptäcktes den lilla knölen i överkant på levern.
Efter att det pratats runt om det länge kommer jag ihåg den pirrande känslan när C-ordet nämndes för första gången av en läkare. Kände Sakte Per avancera ordentligt på mig i kurvan. Ytterligare en ultraljudsundersökning med leverkontrastvätska gjordes veckan efter midsommar. En kul sak med den undersökningen var att det var två läkare och en sjuksköterska på plats och två av dem har jag lärt Crawl på crawlkurs och den tredje är en simförälder. Så alla tre kände mig. Norrtälje är en liten stad. Jag tycker det kändes tryggt.
Efter den undersökningen trodde väl inget att något mer skulle hända under sommaren. Men…
Vi hade börjat vår försenade semester och seglat båten lite söderut när jag plötsligt fick en kallelse till Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Jag tror det var på en onsdag och de ville att jag skulle infinna mig på fredagen. Ta gärna med en anhörig. Gav lite dåliga vibbar. Dels att det gått så fort och dels att anhörig skulle vara med. Hör Per bakom mig på långsidan, visst knappar han in?
På fredagen låg vi i Wasahamnen i Stockholm och jag och Jenny tog pendeln till sjukhuset för att prata med läkaren. Man vet fortfarande inte vad saken i levern är, men den behöver tas bort. Kallas tillbaka till sjukhuset på onsdagen. Okej, så inget nytt. Jag håller jämna steg med Per. Vi går på Gröna Lund på lördagen och seglar sedan till Vaxholm. På onsdag alltså en vecka efter jag började misstänka att semestern var rökt åker jag buss och tåg från Vaxholm till Huddinge.
Träffar ett helt team med människor. ”Har du berättat för dina barn?”, kuratorer, läkare, hela köret. Eh, berättat vadå? Känner Per få nya krafter bakom mig. Flåsar mig i nacken nu. Nåja, var väl inte direkt något nytt.
I alla fall blir planen följande. Provtagning måndag, inskrivning tisdag, operation på onsdag. Ooops, mitt i semestern. Båten ligger i Vaxholm med en semestersugen familj. Sankte Per jagar där bakom. Bara att segla hem till Norrtälje och inse att sommaren 2022 inte riktigt blev av eller åtminstone tog slut här.

Idag är det måndag. Hemkommen från sjukhuset. Tumören opererades bort i onsdags. Det gick precis enligt plan. Titthålsoperation, så jag har ”bara” 6 hål i magen. Känner mig på riktigt som jag blivit överkörd av en buss. Skulle inte vara så farligt sade de. Jo tjena! Aj! säger jag bara. Då har jag ändå brutit armar och ben, slagit sönder en axel och mycket annat. Det här gör ont på ett annat sätt.
Håller jämna steg med Per. Det jobbiga nu är att den del av levern de plockade ut är skickad på analys hos patologen. En analys som tar lång tid. Det dröjer en månad innan jag får något svar därifrån. Ett svar som är ganska avgörande för framtiden. Antingen var tumören ofarlig eller farlig men att de fått bort hela. Då är som jag förstår det behandlingen klar och jag är om inte frisk så lika frisk som jag var innan. Eller så är det någon mer ilsken sak där de inte fått bort hela, vilket kommer innebära mer behandling vilket vore väldigt tråkigt då det inte låter kul.
Av alla tester och undersökningar så tyder allt på det första alternativet. Så jag hoppas verkligen på att detta är färdigt i och med detta. Tills vidare skall jag ägna mig åt att piggna på mig igen efter operationen.
Jag vill rädda liv!
För exakt ett år sedan dog min bästa vän David. Jag har nog inte riktigt hämtat mig från det än. Han inte bara dog den dagen utan jag var också där och försökte rädda honom. Något som jag tänker på någon gång varje dag sedan dess.
De som känner mig vet att jag är simtränare och eftersom vi haft ett dödsfall i familjen där Daniel drunknade i samband med bassängträning så tänker även på Daniel väldigt ofta även om det inte är varje dag så här långt efter olyckan.
Det är lite tråkigt hur i alla fall jag fungerar, men i både Daniels och Davids fall så är det själva döden man blir påmind om i små flashbacks lite nu och då när det vettiga vore att minnas det roliga.
Som simtränare går jag regelbundet utbildningar i Hjärt-lungräddning (HLR). Och ganska snart efter att jag gjort HLR på David var det dags att förnya min utbildning. Det var ganska jobbigt att se dockorna ligga på golvet när man kom in i lokalen, trots att jag gjort det många gånger förr. Men utbildningen gick i alla fall bra.
Sedan dess har det här med HLR snurrat runt i mitt huvud. Har liksom inte kunnat släppa det. Det har i sin tur lett till att jag läst på om HLR och kille som jag är så har jag såklart snöat in på det lite.
Detta har lett till att jag nu är certifierad HLR instruktör av HLR-rådet och kan alltså nu utbilda andra i HLR vilket jag planerar att göra på min fritid.
När jag läst om HLR och plötsliga hjärtstopp har jag insett att det är väldigt vanligt och hur viktigt det är att så många som möjligt kan HLR och helst har tillgång till hjärtstartare.
Så Davids och Daniels dödsfall har på olika sätt påverkat mig. Jag förespråkar säkerhet i vår simklubb och jag har lärt mig HLR och vill utbilda andra också. Jag hoppas verkligen att detta i förlängningen leder till att någon annan någon gång kan räddas och leva vidare.
HLR-Vecka, vad är du rädd för?
Jag jobbar med IT-säkerhet och pratar ofta om att det är bra att vara rädd, men man skall vara rädd för rätt saker.
Det är väl ganska få av oss som går omkring och är rädda för att dö, men tanken har nog slagit många. Kanske man tänker mest på sina nära och kära och oroar sig för dem. Hur många gånger har du inte hört eller sagt ”kör försiktigt” när någon skall åka någonstans med bil? En mycket bra uppmaning för övrigt, men det är ett annat ämne.
Men hur många dör egentligen i trafiken?
Något annat många är rädda för är dödligt våld. Alltså mord och dråp och sådana läskigheter. Men det skall man veta är väldigt ovanligt. Jag gjorde en snabb och ovetenskaplig sökning på internet och kom fram till följande statistik rörande dödsorsaker utanför sjukhus. Jag plockade några på måfå, ber om ursäkt om jag missat någon relevant.

Nu säger jag inte att man inte behöver köra försiktigt, lära sig simma eller vara aktsam på andra sätt. När det gäller trafikskador och våld så finns de ju betydligt fler som drabbas men överlever. Här tittar vi bara på just dödsfall.
Grafen ovan visar antalet omkomna under 2017 och 2018 av några ”vanliga” orsaker. Jag tror inte så många går runt och är rädda för att hjärtat skall stanna, men det är faktiskt den klart vanligaste dödsorsaken utanför sjukhus. Grafen ovan tar bara med plötsliga hjärtstopp utanför sjukhus, tar man alla plötsliga hjärtstopp är den stapeln nästan dubbelt så lång.
Många av de som drabbas av plötsligt hjärtstopp går inte att rädda, men många fler än som räddas idag skulle kunna räddas med bara rätt förutsättningar. Det som behövs är tre saker.
- Någon som kan HLR finns i närheten och blir varse hjärtstoppet
- En hjärtstartare finns till hands inom några minuter
- 112 larmas snabbt så professionell hjälp snabbt kan komma till platsen.
Detta låter kanske svårt eller omöjligt. Men det finns hjälp för att det skall bli så bra som möjligt.
- SMSlivräddare är en app som man när man har lärt sig HLR kan ansluta sig till. Då larmas man ut av SOS Alarm så snart någon ringer 112 om ett misstänkt hjärtstopp.
- Sveriges Hjärtstartarregister innehåller hjärtstartare så att SMSlivräddare eller annan för veta var närmaste hjärtstartare finns vid ett larm hjärtstopp.
- Vi har redan en väl fungerande organisation kring våra Blåljusmyndigheter. Vid misstänkt hjärtstopp larmas förutom SMSlivräddare även Ambulans, Polis och Brandkår till platsen.
Så lika självklart som att vi kör försiktigt och lär oss simma borde det vara att gå en HLR-utbildning och veta var närmaste hjärtstartare finns.
Jag gör vad jag kan i Norrtälje, du borde göra samma sak i din närhet!