Kategoriarkiv: Axelskada

Den 11/2 2017 skadade jag axeln i samband med utförsåkning. Vi tävlade på skoj i Skicross och jag fick ett felskär och hamnade utanför banan. Vurpan var inte speciellt dramatisk, jag har varit med om betydligt värre, men tog illa. Troligen blev skadan svår på grund av att jag hamnade baklänges på skidorna innan jag föll. Jag kunde alltså inte ta emot mig på något sätt.

Här på bloggen berättar jag om mina operationer och min återhämtning tillbaka till simning och andra aktiviteter igen.

Dag 699: Snart en tredje operation

Dag 699, 563 dagar utan hookplatta

Så var datumet satt. Den 3 februari skall jag under kniven för en tredje gång. Min axel är skaplig men hindrar mig i simträning och varje träningspass följs av smärta.

Tajmningen kunde ha varit bättre. Den 14 februari är den årliga resan till Järvsö. Den resa där jag för två år sedan skadade min axel. Det skall vara kortare återhämtning efter denna operation än mina två andra, men mindre än två veckor efter lär jag knappast vara ”fit for fight”. Men jag hoppas verkligen att jag kan åtminstone ta några finåk i backen utan större problem. Såret bör vara läkt så pass att jag kan vara med i bastun i alla fall.

En och annan öl och jäger kan nog också slinka ner så trevligt blir det nog i alla fall.

Att flytta på operationen är inte heller ett alternativ. För i så fall får jag vänta länge till och då ligger båtfix och Swim Open i riskzonen så det får helt enkelt bli nu.

Inför operationen tränar jag axlarna så mycket jag kan. Tanken är att det skall minimera återhämtningstiden. Enligt ortopeden skall jag kunna börja med sjukgymnastik direkt efter operationen. Jag kommer inte heller att ha några restriktioner förutom att ta det lugnt och lyssna på kroppen.

Lite nervöst är det inför operationen. Jag är inte nervös för narkosen eller operationen i sig men däremot för vad som blir efter. Axeln fungerar ju som den är nu, tänk om den blir sämre? Enligt ortopeden är det minimal risk att det blir sämre utan det ”värsta” som kan hända är att det inte blir bättre utan ungefär lika. Så det låter ju hoppfullt. Troligast är att jag blir av med värken och eventuellt får lite bättre rörlighet. Jag håller tummarna. Tänk om jag kan glida i en fin streamline till sommaren.

Det har varit dåligt med tid att skriva på bloggen då jobb och annat kommit emellan. Men jag skriver en uppdatering då och då.

Dag 597: Det blir en operation till

Dag 597, 461 dagar utan hookplatta

Det blir en operation till. Det som skall göras är att yttre delen av nyckelbenet skall kapas ca 15mm. Det skall minska min värk som beror på inflammation / artros beroende på att benen kommer åt varandra. Det kan också eventuellt göra att jag får bättre rörlighet.

Jag kommer garanterat att skriva mer om detta. 

Dag 587: Efterfrågad uppdatering

Dag 587, 451 dagar utan hookplatta

Jobb och aktiviteter kring simning och båtliv har gjort att det inte blivit skrivet här på väldigt länge. Missade årsdagarna av olyckan och operationerna.

Det är väldigt roligt att se att mina blogginlägg om min axel lästs av så många. Det är också flera stycken som hört av sig. Totalt 8 personer har mailat mig eller kontaktat mig här på bloggen för att berätta om sina upplevelser och tacka för mina berättelser. Igenkänningen är stor. Vi genomgår ungefär samma behandling och har lika ont. Det finns några varianter på operationen har jag förstått. Jag har uppmanat de som kontaktat mig att be om att få ta hem ”kroken”. Jag har fått bilder på två av dem. Kul! Känslan när man tagit bort kroken och såret läkt och man får börja träna igen är härligt. Det är en väldigt tydlig vändpunkt. 

Fortsätt läsa Dag 587: Efterfrågad uppdatering

Dag 284: Simmat idag på riktigt!

Dag 284, 148 dagar utan hook-platta.

Yes! Idag har jag simmat på riktigt. Ett riktigt pass. Kortisonsprutan gjorde verkligen susen. 2250m blev det. Fort gick det inte, det tog 1:02 inkl avbad. Passet är ett jag ofta körde innan skadan också. Det är ett som jag kan utantill.

Insim: 200m vfsh

4×50 drills (idag blev det cu, enarm, cu enarm)

Serie i tre varv (Första med paddel och dolme, andra med fenor, tredje sammansatt).
3x(4x50m, 2×100, 1×200) v15.

50m Avbad

(2250m)

Fuskade dock med vilan då det var lite trångt på banan. Men jag genomförde passet som planerat. Det var första gången sedan olyckan. Jag har dessutom inte speciellt ont nu. Hoppas det känns bra i morgon också.

Dag 277: Kortisonspruta och nya tag

Dag 277, 141 dagar sedan hook-plattan togs bort

Sedan ett par veckor tillbaka har jag haft ont i axeln. Idag var jag tillbaka till ortopeden. Axeln är ständigt närvarande. Inte så jag måste äta piller, men värker och känns hela tiden. Kan inte sova på höger sida och det gör ont när jag rör den.

Detta kan bero på två saker. Troligen svullnad och överansträngning men det kan också bero på att springan mellan nyckelbenet och taket på skulderbladet är för litet. Kan i värsta fall bli operation igen, men tror inte det. Har i alla fall inga restriktioner på rörelse så jag kan börja träna igen försiktigt.

Jag fick en kortisonspruta och bedövningsmedel i axeln. Långa sprutor. Bedövningen sitter i några timmar och jag skall röra mig hela tiden. Kortisonsprutan sitter i ca 3-4 månader och skall göra det lättare att röra mig. Fungerar den bra kan jag få en till sedan.

Trots allt hoppfullt. Jag var mer orolig i morse än vad jag är nu 🙂

Dag 229: Simmade 2000m igår :-)

Dag 229, 93 dagar sedan hook-plattan togs bort

Igår simmade jag 2000m. Det är rekord sedan olyckan! Det kändes riktigt bra. Passet jag körde var en del med paddlar, en del med fenor och en del sammansatt utan leksaker. Jag använde fenor på insimmet för att ge axeln en mjuk start och när jag körde paddlar hade jag bara paddel på handen på den friska sidan. Sista 600m (1×200, 2×100, 4×50) simmade jag utan hjälpmedel. Det gick bra men jag har lite värk efteråt. Idag är jag extra stel i axeln. Jag kunde trycka på lite men har som sagt ont efteråt. Jag hoppas att det är musklerna som gör ont.

Jag använder en träningsklocka från Garmin (nej jag får inget för reklamen). Jag kollade statistik i går igen och noterar att kurvan för vilopuls tydligt visar vad som händer när man skadar sig och tvingas avstå träning en tid.

Intressant vad snabbt vilopulsen reagerar på träning. I diagrammet för vilopuls ser jag att den snabbt stiger över 60 efter olyckan. När jag sedan börjar träna igen ser jag att den snabbt börjar gå ned igen. Träning gör helt klart något med kroppen. Antar att det är något bra. (Skärmdump från Garmin Connect)

Så simma går hyfsat, springa går bra. Men annars då? Jag kan inte göra armhävningar. Inte heller plankan som var en övning jag gjorde ganska ofta före olyckan. Jag kan inte heller sova på den högra skadade sidan. Simma går som sagt rätt så bra men jag kan fortfarande inte forma en bra ”streamline” då jag inte får upp armen mot huvudet. Jag har heller inte vågat mig på en start från pall ännu.

Dag 220: Långsamt på väg tillbaka

Dag 220, 84 dagar sedan hook-plattan togs bort

Det går fortsatt framåt! Men inte fullt så snabbt som jag trott. Jag hade föreställt mig en snabb intensiv rehabilitering. Men så blev det inte riktigt. Löpning fungerar bra men överkroppen är klart hindrad. Jag har fortfarande ont när jag sover på den skadade axeln, men den fungerar helt okej i vardagen. I vissa vinklar har jag ingen muskelkraft alls. Att börja lägga på vikter i träningen är flera veckor bort, kanske mer. Men sjukgymnastiken går bra. Jag tänjer och bänder. Även om löpningen går bra så är den psykiskt jobbig. Jag väger tio kilo mer nu än vid olyckan och det är ju inte muskler direkt. Att vara stilla så länge tär mycket på kroppen. Jag springer alltså mycket långsammare nu än innan olyckan vilket är jobbigt. Detsamma gäller så klart även simningen när jag kommer igång med den.

I diagrammet över ”Intensiva minuter” från olyckan i februari tills nu syns tydligt att min aktivitetsnivå varit väldigt låg under knappt 6 månader.. Det grå är mål och det blå eller gröna är vad jag uppnått. Gröna staplar där jag klarat målet. Efter sommaren har jag trappat upp träningen igen mest med löpning. (Skärmdump från Garmin Connect)

Nyligen har jag börjat simma lite också. Jag kör med fenor på fötterna och låter armarna hänga med i simrörelserna. Ca 1000-1500m brukar gå bra. Någon 50:a då och då simmar jag sammansatt utan fenor. Ibland med en paddel på vänster hand (den friska). Det går bra men jag får lite ont efteråt och det smärtar även i vissa rörelser. Till exempel när jag andas åt vänster i frisim. Däremot går smärtan snabbt över så jag tror det är nyttig smärta.

Mitt mål nu är att återställa min vikt och att kunna simma 50m fritt på KM den 17 december. Någon bra tid räknar jag inte med att få men att starta i alla fall. Jag har ännu inte vågat dyka från pallen efter olyckan då vissa hastiga oväntade rörelser kan göra väldigt ont. Men det är nog mycket ett hjärnspöke. Jag tror det skulle funka redan nu.

Skidsäsongen tror är inte hotad. Den kommer att börja men en vecka i Järvsö(!) runt jul, sedan Sälen efter nyår. Längtar efter att stå på skidorna igen! Även om det blev mycket skidor förra säsongen blev det ju en snöpligt slut. I år är det flera resor inbokade.

Dag 193: Dags för ny uppdatering

Dag 193, 57 dagar sedan hook-plattan togs bort

Det var ett tag sedan jag berättade om hur det går. Kort kan man säga att det går framåt. Dock lite långsammare än jag räknat med. Jag gör nu sjukgymnastik varje dag. Axeln fungerar helt okej i vardagen. Jag kan också sova utan större problem. Lite molande värk när jag varit still länge men helt ok.

Dessvärre blir det ingen simning på ett tag. Att göra ett frisimsarmtag med armen är långt borta. Rörligheten är alldeles för dålig. Men jag blir rörligare för varje dag så jag hoppas på att kunna vara med på träningarna igen efter jul.

Innan dess måste jag dock komma i lite bättre form. Jag har lagt på mig 10 kg sedan jag skadade mig och det är ju inte muskler direkt …

En bra sak är att jag helt utan problem kan springa. Så det blir det jag får ägna mig åt ett tag. Skall också börja styrketräna benen och bålen inför skidsäsongen. Skall blir väldigt skönt att komma igång igen.