Kategoriarkiv: Axelskada

Den 11/2 2017 skadade jag axeln i samband med utförsåkning. Vi tävlade på skoj i Skicross och jag fick ett felskär och hamnade utanför banan. Vurpan var inte speciellt dramatisk, jag har varit med om betydligt värre, men tog illa. Troligen blev skadan svår på grund av att jag hamnade baklänges på skidorna innan jag föll. Jag kunde alltså inte ta emot mig på något sätt.

Här på bloggen berättar jag om mina operationer och min återhämtning tillbaka till simning och andra aktiviteter igen.

Dag 284: Simmat idag på riktigt!

Dag 284, 148 dagar utan hook-platta.

Yes! Idag har jag simmat på riktigt. Ett riktigt pass. Kortisonsprutan gjorde verkligen susen. 2250m blev det. Fort gick det inte, det tog 1:02 inkl avbad. Passet är ett jag ofta körde innan skadan också. Det är ett som jag kan utantill.

Insim: 200m vfsh

4×50 drills (idag blev det cu, enarm, cu enarm)

Serie i tre varv (Första med paddel och dolme, andra med fenor, tredje sammansatt).
3x(4x50m, 2×100, 1×200) v15.

50m Avbad

(2250m)

Fuskade dock med vilan då det var lite trångt på banan. Men jag genomförde passet som planerat. Det var första gången sedan olyckan. Jag har dessutom inte speciellt ont nu. Hoppas det känns bra i morgon också.

Dag 277: Kortisonspruta och nya tag

Dag 277, 141 dagar sedan hook-plattan togs bort

Sedan ett par veckor tillbaka har jag haft ont i axeln. Idag var jag tillbaka till ortopeden. Axeln är ständigt närvarande. Inte så jag måste äta piller, men värker och känns hela tiden. Kan inte sova på höger sida och det gör ont när jag rör den.

Detta kan bero på två saker. Troligen svullnad och överansträngning men det kan också bero på att springan mellan nyckelbenet och taket på skulderbladet är för litet. Kan i värsta fall bli operation igen, men tror inte det. Har i alla fall inga restriktioner på rörelse så jag kan börja träna igen försiktigt.

Jag fick en kortisonspruta och bedövningsmedel i axeln. Långa sprutor. Bedövningen sitter i några timmar och jag skall röra mig hela tiden. Kortisonsprutan sitter i ca 3-4 månader och skall göra det lättare att röra mig. Fungerar den bra kan jag få en till sedan.

Trots allt hoppfullt. Jag var mer orolig i morse än vad jag är nu 🙂

Dag 229: Simmade 2000m igår :-)

Dag 229, 93 dagar sedan hook-plattan togs bort

Igår simmade jag 2000m. Det är rekord sedan olyckan! Det kändes riktigt bra. Passet jag körde var en del med paddlar, en del med fenor och en del sammansatt utan leksaker. Jag använde fenor på insimmet för att ge axeln en mjuk start och när jag körde paddlar hade jag bara paddel på handen på den friska sidan. Sista 600m (1×200, 2×100, 4×50) simmade jag utan hjälpmedel. Det gick bra men jag har lite värk efteråt. Idag är jag extra stel i axeln. Jag kunde trycka på lite men har som sagt ont efteråt. Jag hoppas att det är musklerna som gör ont.

Jag använder en träningsklocka från Garmin (nej jag får inget för reklamen). Jag kollade statistik i går igen och noterar att kurvan för vilopuls tydligt visar vad som händer när man skadar sig och tvingas avstå träning en tid.

Intressant vad snabbt vilopulsen reagerar på träning. I diagrammet för vilopuls ser jag att den snabbt stiger över 60 efter olyckan. När jag sedan börjar träna igen ser jag att den snabbt börjar gå ned igen. Träning gör helt klart något med kroppen. Antar att det är något bra. (Skärmdump från Garmin Connect)

Så simma går hyfsat, springa går bra. Men annars då? Jag kan inte göra armhävningar. Inte heller plankan som var en övning jag gjorde ganska ofta före olyckan. Jag kan inte heller sova på den högra skadade sidan. Simma går som sagt rätt så bra men jag kan fortfarande inte forma en bra ”streamline” då jag inte får upp armen mot huvudet. Jag har heller inte vågat mig på en start från pall ännu.

Dag 220: Långsamt på väg tillbaka

Dag 220, 84 dagar sedan hook-plattan togs bort

Det går fortsatt framåt! Men inte fullt så snabbt som jag trott. Jag hade föreställt mig en snabb intensiv rehabilitering. Men så blev det inte riktigt. Löpning fungerar bra men överkroppen är klart hindrad. Jag har fortfarande ont när jag sover på den skadade axeln, men den fungerar helt okej i vardagen. I vissa vinklar har jag ingen muskelkraft alls. Att börja lägga på vikter i träningen är flera veckor bort, kanske mer. Men sjukgymnastiken går bra. Jag tänjer och bänder. Även om löpningen går bra så är den psykiskt jobbig. Jag väger tio kilo mer nu än vid olyckan och det är ju inte muskler direkt. Att vara stilla så länge tär mycket på kroppen. Jag springer alltså mycket långsammare nu än innan olyckan vilket är jobbigt. Detsamma gäller så klart även simningen när jag kommer igång med den.

I diagrammet över ”Intensiva minuter” från olyckan i februari tills nu syns tydligt att min aktivitetsnivå varit väldigt låg under knappt 6 månader.. Det grå är mål och det blå eller gröna är vad jag uppnått. Gröna staplar där jag klarat målet. Efter sommaren har jag trappat upp träningen igen mest med löpning. (Skärmdump från Garmin Connect)

Nyligen har jag börjat simma lite också. Jag kör med fenor på fötterna och låter armarna hänga med i simrörelserna. Ca 1000-1500m brukar gå bra. Någon 50:a då och då simmar jag sammansatt utan fenor. Ibland med en paddel på vänster hand (den friska). Det går bra men jag får lite ont efteråt och det smärtar även i vissa rörelser. Till exempel när jag andas åt vänster i frisim. Däremot går smärtan snabbt över så jag tror det är nyttig smärta.

Mitt mål nu är att återställa min vikt och att kunna simma 50m fritt på KM den 17 december. Någon bra tid räknar jag inte med att få men att starta i alla fall. Jag har ännu inte vågat dyka från pallen efter olyckan då vissa hastiga oväntade rörelser kan göra väldigt ont. Men det är nog mycket ett hjärnspöke. Jag tror det skulle funka redan nu.

Skidsäsongen tror är inte hotad. Den kommer att börja men en vecka i Järvsö(!) runt jul, sedan Sälen efter nyår. Längtar efter att stå på skidorna igen! Även om det blev mycket skidor förra säsongen blev det ju en snöpligt slut. I år är det flera resor inbokade.

Dag 193: Dags för ny uppdatering

Dag 193, 57 dagar sedan hook-plattan togs bort

Det var ett tag sedan jag berättade om hur det går. Kort kan man säga att det går framåt. Dock lite långsammare än jag räknat med. Jag gör nu sjukgymnastik varje dag. Axeln fungerar helt okej i vardagen. Jag kan också sova utan större problem. Lite molande värk när jag varit still länge men helt ok.

Dessvärre blir det ingen simning på ett tag. Att göra ett frisimsarmtag med armen är långt borta. Rörligheten är alldeles för dålig. Men jag blir rörligare för varje dag så jag hoppas på att kunna vara med på träningarna igen efter jul.

Innan dess måste jag dock komma i lite bättre form. Jag har lagt på mig 10 kg sedan jag skadade mig och det är ju inte muskler direkt …

En bra sak är att jag helt utan problem kan springa. Så det blir det jag får ägna mig åt ett tag. Skall också börja styrketräna benen och bålen inför skidsäsongen. Skall blir väldigt skönt att komma igång igen.

Dag 146: Vändningen

Dag 146, 10 dagar sedan hook-plattan togs bort

Nu har det gått 10 dagar sedan den andra operationen. Axeln kändes bättre direkt även om jag hade lite smärtor efter operationen. Jag var mycket mindre påverkad av operationen denna gång, men det tog ändå ett bra tag att komma tillbaka.

Här är ärret direkt efter att jag tagit bort bandaget. Efter jag duschat syns bara ett streck.

Idag tog jag bort bandaget. Det skulle egentligen sitta tills på tisdag, men det hade börjat lossna av sig självt. Såret ser riktigt bra ut! Som ett litet streck bara. Det är finare nu än efter den första operationen. Såret är slutet och kladdar inte alls. Jag kan alltså duscha! Jippi!

Nu börjar den sista fasen. Återuppbyggnaden! Jag är taggad! Den fasen innefattar många moment:

  • Få tillbaka rörligheten i axeln
  • Få tillbaka styrka i axeln
  • Kunna träna igen
  • Kunna simma igen
  • Få bort magen om är resultatet av utebliven träning sedan början av februari

Jag kommer att fortsätta att skriva om återuppbyggnaden här på bloggen om det intresserar någon.

Jag har kunnat röra axeln ungefär som när jag hade plattan. Tänjer man lite gör det ont. Att lyfta armen av egen kraft går inte alls, jag måste hjälpa till med den andra armen. Men det kommer nog. Nu finns det inget som hindrar mig! Jag är väldigt sugen på att testa att springa. Det kan gå i alla fall en kortare stund.

Om ett par veckor skall jag börja på sjukgymnastik. Jag är som sagt riktigt peppad. Jag hoppas verkligen att jag kan börja simma igen när terminen drar igång. Men det kanske är lite väl optimistiskt. Att jag hinner med hela skidsäsongen ser jag dock som helt säkert.

 

Dag 137: Plattan / kroken är borta!

Dag 137, en dag sedan hook-plattan togs bort

Igår blev det operation igen. Samma procedur som förra gången. Duscha i Descutan två gånger på kvällen. Sova i rena kläder i ren säng. Eller sova, man är ju lite orolig så lite orolig blev även sömnen. Vakna och sedan duscha två gånger igen. Huden känns som elefanthud efteråt. Ögonen svider. På med rena kläder. Räknar med att armen skall vara bunden efter operationen så jag tar en luftig skjorta.

Blev som vanligt väl omhändertagen på operationsavdelningen. Lite försenad var de, men jag låg med dropp och hade det skönt under tiden.

Fick prata med ortopeden som lovade att jag skulle få behålla plattan. Najs!

Operationen gick bra. Mycket snabbare än förra gången. Lite osäker men det bör inte ha tagit mycket mer en en halvtimme. Förra gången tog det över två timmar tydligen. Antar att den korta narkosen bidrog till att jag mådde mycket bättre efteråt denna gång. Halsen kändes som om man kört en toaborste upp och ned några gånger, men även det mindre än gången innan.

Direkt efter kändes det väldigt bra. När jag gick på toaletten passade jag på att testa att röra armen. Då satt bedövningen fortfarande i och jag kunde röra armen mer än innan operationen även om det är långt kvar tills jag kan lyfta armen.

Helt klart kommer jag nu in i en ny fas i återhämtningen. Att få bort kroken är underbart. Kolla på bilderna (klicka för större), det är ingen liten sak jag haft i axeln i 109 dagar!

Det är ingen lite pjäs som suttit i min axel i 109 dagar. Delen med skruvhål har varit skruvad på nyckelbenet medan den lösa kroken hållit upp axeln.
Notera den långa kroken som stuckit in i min axel under skulderbladet. Aj!

Dag 135: Kanske sista natten med Hookplatta

Dag 135, 108 dagar med Hook-platta

Idag är det 108 dagar sedan jag fick en Hookplatta inopererad i min trasiga axel efter olyckan i vintras. 108 dagar med konstant smärta. Smärtan har oftast varit hanterbar och jag har haft mycket kul men den har alltid varit där. Mycket man inte kan göra. Bara några få nätter har jag sovit igenom. Då oftast när jag druckit öl :-).

Värken kommer på lite olika ställen. Nu gör det förutom i axeln mycket ont i överarmen och även i den andra axeln och nacken. överarmen tror jag beror på plattan och det andra på att jag spänner mig och belastar fel. Jag och plattan är inte de bästa vänner.

Men i morgon skall den ut! Jag ligger nu i sängen i rena lakan nyduschad med desinfektionsmedel. I morgon 7:30 skall jag vara på sjukhuset igen. Förra gången var jag väldigt nervös, det är jag nu också men kanske mer förväntansfull. Förra gången var jag väldigt nervös för narkosen. Rädd för att så totalt släppa kontrollen. Det är jag inte det minsta rädd för nu. Det var helt okej. De som tar hand om mig är så trygga och proffsiga. Förra gången var jag däremot inte nervös för det som kom efter. Det är jag däremot nu. Jag vet hur illa jag kommer att må och hur ont det kommer att göra. Men den här gången är jag i alla fall beredd.

Jag hoppas jag kan få med plattan hem så jag kan lägga ut en bild på den. Nu skall jag försöka sova och ladda inför i morgon.

Dag 128, 101 dagar med hook-platta

Dag 128, 101 dagar med hook-platta

Över 100 dagar med ”kroken” i axeln. Värk mest hela tiden. Mest på morgnarna och efter lite ansträngning. All konstig belastning gör att det också gör ont på andra ställen. Till exempel i nacken, den oskadade axeln och så har jag mycket konstig värk i högerarmen som jag antar beror på kroken.

Vardagen fungerar bra. Jag kan jobba och vara skapligt normal. Träna går i princip inte. Kan inte springa, så klart inte simma. Skulle nog kunna cykla på gymmet men det blir lite omständigt att ta sig dit för att bara cykla så det har inte heller blivit av. Icke-träningen ger resultat. Magen växer. Det får bli nästa projekt.

På tisdag. Om en vecka alltså är min nästa operation planerad. Dock finns det risk att den blir inställd. Det vore kalas om det kunde bli av eftersom det tajmar väldigt bra. Jag kan fira midsommar som jag är nu för att sedan opereras. Jag vet ju inte hur jag kommer att må efter operationen, men ett sår kommer jag ju i vilket fall som helst att ha i två veckor. Jag hoppas i alla fall ha återhämtat mig bra för att hinna njuta av det bästa av sommaren. Förra sommaren dog Mamma och det låg som en skugga över hela sommaren, hoppas verkligen inte att min axel skall förstöra denna sommar.

Men just nu är det midsommarfirande som gäller. Planen är att vi skall vara på Klubbholmen Flaten. Min syster med familj kommer också så vi blir ett litet gäng.