Ny Teknik – Kalkylprogrammet Excel hotas av gratisprogram

Tomas Carslsson, skriver i artikel i Ny Teknik om hur Kalkyldelen i Openoffice på många sätt är lika bra som Microsofts Excel. Även fast artikeln är alltigenom positiv så finns det saker som jag stör mig lite på.

För det första så skriver Carlsson redan i rubriken att Excel hotas av ett ”gratisprogram”. Detta ger en onödigt negativ syn på Open office som artikeltiteln syftar på. Det är som om det vore givet att det egentligen borde vara sämre.

I texten nämns ”det fria officepaketet” vilket låter mycklet bättre i mina öron.

Sedan finns det ett rent faktafel i texten och det handlar om att man måste vara sin egen supporttekniker om man kör Openoffice vilket inte alls är sant. Man kan köpa support till Openoffice på precis samma sätt som till Excel.

I övrigt kanske jag är lite väl gnällig idag. Det är en positiv artikel.

GNU-Party lördagen den 4:e feb

På lördag den 4:e februari kommer det att vara ett GNU-party i Gröndal, Stockholm. Det är våra vänner på PixelPalace som anordnar och jag kommer att vara där. Man måste anmäla sig senast den 28:e januari om man vill komma så det börjar brinna i knutarna. Antalet platser är begränsat.

Mer information finns på Forumet på PixelPalace hemsida.

Det här är en liten del i en större satsning som PixelPalace gör på fri programvara. Denna sammankomst kan ses som en kickoff på en rad händelser, till exemepel fördrag och workshops samt utbildningar.

Läsvärt – Open Source Marketing

Under julhelgerna läste jag en rapport av Fredrik Hallberg som heter Open Source Marketing. Det var mina vänner på PixelPalace som tipsade mig om den.

Rapporten handlar inte om Open source eller Fri programvara som man kan tro utan om hur man marknadsför sig på Internet. Det märks på vissa av exemplen att det var några år sedan Hallberg skrev rapporten, men den är ändå fortfarande mycket aktuell tycker jag. När man läser rapporten är det mycket som egentligen är självklart, men som det ändå öppnar ögonen på mig som läsare då jag ser det i skrift.

Rapporten är på svenska även om titeln ger sken av annat.

Vad är fyra friheter värda?

I denna lilla text skall jag tala om friheter och fri programvara. Fri programvara ses ofta som ett alternativ till sluten programvara. Med sluten programvara menar jag sådan programvara där källkod, framtida planer, kända buggar och annat hålls hemliga för användaren.

Ofta talas det i medier och på företagen om fri programvara i jämförelse med sluten programvara (som är den typ av programvara som oftast används av företag idag). Inte sällan jämförs kostnader av de olika typerna av programvara i jakten på att hitta det billigaste alternativet. Ibland kommer man fram till att det ena är dyrare och i bland det andra. Det beror på flera olika faktorer och det behöver inte nödvändigtvis vara fel att man kommer fram till olika resultat. Situationerna på olika företag ser väldigt olika ut och olika saker värderas på olika sätt så det är helt naturligt att man kommer fram till olika saker.

En sak som ofta förbises är det faktum att fri programvara är just fri. Friheten med fri programvara är ett stort värde i sig som det dock är svårt att sätta en prislapp med kronor och öre på eftersom det är värt olika mycket för olika företag och situationer. Dessutom är det svårt att veta i förväg hur mycket det kommer att vara värt. Men för att kunna börja reda ut vilket värde fri programvara ger så måste vi börja med vad fri programvara egentligen är.

Det finns flera olika sätt att definiera fri programvara. Ett väldigt enkelt och träffsäkert sätt är att titta på de fyra friheter som Free Software Foundation deklarerar som en definition på fri programvara. Dessa är:

* Friheten att använda programmet till vad man vill
* Friheten att studera hur programmet fungerar och ändra det om det behövs
* Friheten att sprida det vidare
* Friheten att sprida förbättrade versioner vidare

Dessa friheter erhålls sällan eller aldrig med sluten programvara och detta missas ofta när någon räknar på den totala kostnaden av ett system. Naturligtvis påpekas inte avsaknaden av dessa friheter av den som säljer den slutna programvaran och de redovisas sällan i jämförelser.

Vad innebär då dessa friheter för till exempel en företagare som skall installera ett nytt datorsystem och inte bryr sig så mycket om datorer över huvud taget? Låt oss titta på dem en och en.

Friheten att använda programmet till vad man vill kanske inte låter så märkvärdig. Det får man väl med all programvara man köper? Tyvärr är det inte så. Många programvaror som säljs idag kommer med en massa begränsningar. En vanlig begränsning är att du bara får använda ett program på en viss maskin och med ett visst antal användare. Tillkommer det fler användare på företaget måste företaget vackert betala mer licenspengar. Det finns också företag som har begränsningar för hur man får använda programmet, till exempel kanske en kund med en viss licens bara får utvärdera programmet men om programmet skall köras i kommersiellt syfte så måste kunden köpa en annan eller ytterligare en licens. Så är det inte med fri programvara, fri programvara får användas till vad du vill, hur mycket du vill. Ingen kommer att vilja ha mer pengar av dig.

Den andra friheten, friheten att studera hur programmet fungerar och ändra det om det behövs kanske inte heller direkt låter så viktig. De flesta kan ju i alla fall inte programmera och även om de kan det så är det inte det roligaste man kan göra att sitta och läsa källkod för att se hur något fungerar. Men denna frihet är faktiskt värd mycket mer än så. Det är denna frihet som borgar för leverantörsoberoende, framtidssäkerhet och kvalitet. Det kanske låter för bra för att vara sant, så jag skall försöka förklara varför.

Leverantörsoberoende är något som många pekar ut som det största värdet av fri programvara. Du kan alltså välja vilken leverantör du vill skall leverera och underhålla din programvara, eller du kan välja att göra det själv om du vill. Du kan om du vill välja att köpa all support av din programvara av ett och samma företag. Du kan uppgradera dina programvaror på ett och samma ställe. Ingen kan säga till dig när du skall uppgradera eftersom du har möjligheten att alltid vända dig till någon annan. Den möjligheten har du inte med sluten programvara eftersom bara den som har källkoden kan underhålla den. Till exempel så kan du inte ladda ner uppgraderingar av Adobe Photoshop från Windows Update som är Microsofts tjänst för automatiska uppdateringar. Detta ger också en framtidssäkerhet. När till exempel Microsoft bestämmer att de inte kommer att underhålla Windows XP mera så måste du uppgradera eftersom bara de kan underhålla produkten. Om en leverantör beslutar att inte längre underhålla en sluten produkt kan inte du vända dig till någon annan för att köpa fortsatt underhåll. Dessa problemställningar finns inte, eller blir i alla fall överkomliga, om du har friheten att studera hur programmet fungerar och ändra det om du vill.

Kvalitet kommer också in här. De som skriver programmen vet att om de ger alla friheten att studera hur programmet fungerar så kommer de att göra sitt yttersta för att det skall vara så buggfritt och snyggt skrivet som det bara går. De vet att folk kommer att titta på det och kommer att höra av sig om de hittar felaktigheter. Att användare gör så bidrar också till att programmen utvecklas snabbt och hela tiden blir bättre och mer stabila.

Den tredje friheten, friheten att sprida programmet vidare borgar för att priset på fri programvara hålls nere. I praktiken är det gratis. Anledningen är att om någon säljer programvara dyrt så har andra rätten att sprida den vidare till vilket pris de vill, till exempel gratis. Så denna frihet gör att fri programvara har ett fördelaktigt pris. Den gör också att du kan erbjuda dina anställda, kunder, elever, grannar eller vad det nu är för några du har i din närhet att använda samma programvaror som du använder. Till exempel kan de som jobbar på ett företag få en CD-skiva med exakt de programvaror som de använder på sin arbetsplats att använda hemma. Likaså kan elever på en skola få med sig alla program som används på en CD-skiva. Det skulle underlätta för många och minska trycket på datasalarna.

Den sista friheten är friheten att sprida programmet vidare i förbättrad form. Inget tvingar dig att sprida din förbättrade form vidare om du inte vill, men är det fri programvara så har du rätten att göra det om du vill. Den här friheten borgar för att ett fritt program gör vad det skall. Om till exempel någon släpper ett program som är fritt med ett så kallat spyware inbakat så kommer någon att uppmärksamma detta och släppa en ny version av samma program utan spyware. Den sista friheten ger oss den rätten. Men man kan aldrig vara helt säker, vill man vara det bör man låta någon oberoende granska koden, något som man kan eftersom vi nu talar om fri programvara och har friheten att, själv eller genom att låta anlita någon, studera hur programmet fungerar.

Så vad vill jag att du tar med dig av detta? Jo nästa gång du jämför ett slutet system med ett fritt. Jämför gärna priserna, men glöm inte dessa friheter som du får med fri programvara. Ställ dig frågan:

-”Hur mycket billigare måste det slutna alternativet vara för att det skall vara värt att ge upp dessa fyra friheter och göra sig helt beroende av en och samma leverantör”

Kommer du fram till att det fria och det proprietära systemet blir lika dyrt, välj det fria.

Skrev en liten text igen

Hmm, jag måste vara utvilad. Det kom en liten text ur mig nu ikväll. Den är skriven ur huvudet fån första till sista tecknet så kommentera den gärna. Jag kommer att publicera den senare i veckan när jag har korrekturläst den lite mer.

Just den aktuella texten riktar sig mot företagare men även andra kan förstå och se fördelarna med mina argument. Kanske kommer det liknade texter för andra grupper (därav del 1).

Läs gärna texten: Vad kostar fyra friheter (del 1)?
Eller: Vad är fri programvara värd för mig som företagare?

Dags att återvända till livet igen

Så var det dags att börja förbereda sig inför morgondagen och allvaret igen. Jag har varit ledig under helgerna och det var länge sedan jag var så utvilad som nu.

Surfar runt lite för att se vad som har hänt i världen kring fri programvara. Det verkar rätt så lugnt. Det största som verkar ha hänt är att det startat ett parti av fildelare (som i piratkopierare antar jag) som till synes vill avskaffa upphovsrätten. Deras partiprogram är i skrivande stund inte klart men jag är övertygad om att de kommer att tona ner lite av de ytterst radikala åsikter som de står på hemsidan deras idag. Jag vet att de är i ett uppstartskede och skall inte kommentera de tillfälliga texterna som står där idag utan jag väntar till de har fåt förbereda sig mer.

Tills vidare kan jag säga att jag anser att deras mål är förkastliga och att de inte kommer att göra gott för fri programvara även om de verkar slörta med oss anhängare av fri programvara en del. Jag får säkert anledning att återkomma i frågan i en längre postning vid ett senare tillfälle.

En annan sak som har hänt är att mina vänner på PixelPalace har skapat ett forum riktat mot open source och fri programvara. Hoppas att det blir trevliga diskusioner där. Det kommer att börja med ett GNU-Party (vad nu det innebär) den 4:e februari. Jag kommer att vara där ifall någon vill diskutera fri programvara med mig personligen :-).

Nu skall jag förbereda mig lite inför årets första styrelsemöte med Svenska Linuxföreningen. Även där ser jag ett roligt år framför oss.

God forstättning på er alla!