Jag älskar att diskutera och debattera med kloka människor. Många ämnen, inte minst tekniska är omhuldade med nästan religiösa människor som är anhängare av ditten eller datten. Helt okej, det stör mig inte, det är som sagt kul att debattera och det är bra att man får göra det. Tror jag …
En sak som jag funderar på är vad som driver detta. Mig själv inkluderat. Jag har varit där många gånger. Kraften. Var kommer den ifrån? Jag är som bekant förespråkare för fri programvara och har debatterat detta ämne flitigt genom åren. Jag använder fri programvara och kan inte tänka mig något annat. Men ärligt, jag bryr mig inte om ifall du gör det eller ej. Ändå skulle jag kunna debattera detta ämne med dig timme ut och timme in och tycka det var kul under tiden. Varför? Vad får mig och andra att orka? Ingen aning, men den är stor den kraften. Tänk om man kunde kanalisera den på något annat?
Visst finns det incitament för att övertala andra. Det gäller kanske framför allt politiker som ju har det som profession, men även andra vinner så klart på att övertala andra. Till exempel med fri programvara så vinner ju jag på att fler använder det så det blir mer accepterat i samhället, men kan den vinningen väga upp engagemanget? Knappast. Ändå kan man i en debatt bli så fylld av energi att man nästan kokar. Detta över många gånger triviala saker som ”Min vadsomhelst är bättre än din vadsomhelst”.
Jag tror alla känner igen denna kraft. Den som får en att koka när man blir emotsagd eller när den man debatterar med medvetet eller mot sin vilja inte förstår eller accepterar ens argument. Jag jag skriver koka menar jag det på ett positivt sätt, det är en angenäm kraft. I alla fall upplever jag den så.
Tänk om man kunde framkalla denna kraft när man skall städa hemmet, jobba med något trist eller göra något annat som är nyttigt. Tänk vad man skulle kunna åstadkomma. Men då är kraften som bortblåst. Var är den? Kan man framkalla den?
Som kreativ programmerare och säkert även i andra jobb eller intressen kan man komma i ”zonen”, när man har kontroll över allt och kreativiteten flödar. Tiden rusar och alla problem är överblickbara. Detta är något annat, den återkommer jag till. Denna känsla skulle jag också vilja kalla fram vid behov, men det går inte heller. Men den är inte lika energiladdad som den kraft jag skriver om i detta blogginlägg.
Det som är häftigt med kraften jag beskriver är att leka med tanken på vad mänskligheten skulle kunna åstadkomma om alla använde denna kraft när den nu vill komma på att driva saker framåt istället för att debattera meningslösheter. Men för att alla skall kunna dra åt samma håll måste man börja med att komma överens. Och en bra början på att komma överens är ju en debatt. Och det är ju just då kraften kommer. Dessutom är det ju kul att debattera med kloka människor.
Det blir nog bra det här!
En reaktion på ”Kraften och debatten”
Kommentarer är stängda.