Dag 146: Vändningen

Dag 146, 10 dagar sedan hook-plattan togs bort

Nu har det gått 10 dagar sedan den andra operationen. Axeln kändes bättre direkt även om jag hade lite smärtor efter operationen. Jag var mycket mindre påverkad av operationen denna gång, men det tog ändå ett bra tag att komma tillbaka.

Här är ärret direkt efter att jag tagit bort bandaget. Efter jag duschat syns bara ett streck.

Idag tog jag bort bandaget. Det skulle egentligen sitta tills på tisdag, men det hade börjat lossna av sig självt. Såret ser riktigt bra ut! Som ett litet streck bara. Det är finare nu än efter den första operationen. Såret är slutet och kladdar inte alls. Jag kan alltså duscha! Jippi!

Nu börjar den sista fasen. Återuppbyggnaden! Jag är taggad! Den fasen innefattar många moment:

  • Få tillbaka rörligheten i axeln
  • Få tillbaka styrka i axeln
  • Kunna träna igen
  • Kunna simma igen
  • Få bort magen om är resultatet av utebliven träning sedan början av februari

Jag kommer att fortsätta att skriva om återuppbyggnaden här på bloggen om det intresserar någon.

Jag har kunnat röra axeln ungefär som när jag hade plattan. Tänjer man lite gör det ont. Att lyfta armen av egen kraft går inte alls, jag måste hjälpa till med den andra armen. Men det kommer nog. Nu finns det inget som hindrar mig! Jag är väldigt sugen på att testa att springa. Det kan gå i alla fall en kortare stund.

Om ett par veckor skall jag börja på sjukgymnastik. Jag är som sagt riktigt peppad. Jag hoppas verkligen att jag kan börja simma igen när terminen drar igång. Men det kanske är lite väl optimistiskt. Att jag hinner med hela skidsäsongen ser jag dock som helt säkert.

 

6 reaktioner på ”Dag 146: Vändningen”

  1. Hej Marcus, har följt din blogg sedan du opererades. Jag ligger några dagar bakom. Första op var 20 mars och plattan plockades ut tisdag 4 juli. Har skrattat gått åt dina inlägg med tanke på att jag har känt igen mig på hela din resa. Kämpa på och fortsätt uppdatera!

    Mvh Johan Rannemo

    1. Hejsan!

      Vad kul att du läser. Det är en av tankarna bakom mina inlägg. Att dela med mig av mina erfarenheter.

      Skönt att vi nu är av med krokarna. Nu är det återhämtning som gäller. Jag kan inte lyfta armen utåt eller bakåt speciellt mycket men framåt kan jag göra den mer nu än tidigare.

      1. Absolut, det var en riktig lättnad att bli av med den!

        Själv är jag ”lite” svagare i armen men kan röra den 90* från kroppen och ut, både framåt och sidan. Bakåt är det inte någon större skillnad mot andra armen men uppåt väldigt begränsad. Ska påbörja rehab när stygnen är borta och förhoppningsvis kommer rörligheten tillbaka. Håller tummarna för oss båda att det går fortare än 6 månader som jag fått besked om.

        1. Då är du nog lite rörligare än mig. När jag försöker pressa lite gör det ont i överarmen. Känns lite som kramp. Mig sydde de under huden med tråd som löses upp. Mitt sår är stängt och fint nu. Börjar min sjukgymnastik först om två veckor. Det är ont om tider på sommaren.

          Sex månader det var värst. Min ortoped trodde på tre. Hoppas min har mer rätt i den frågan 🙂

  2. Pjo, lite rörligare kan jag nog vara. Dock så har axeln börjat ”knaka” känns som om benen skaver mot varan i vissa lägen. Förhoppningsvis kommer det ordna upp sig när musklerna byggts upp igen.

    Tre månader låter mycket trevligare än 6, får sikta på det 😉

  3. Jag har också hör knak eller knaster, men bara ett par gånger när jag ”rullat” axeln med armbågen lite utåt. Det hörde jag även med kroken på plats någon gång.
    Har du ont när du kommer till ytterlägena av vad du kan röra armen? När jag lyfter utåt gör det lite ont, men bakåt och framåt gör det riktigt ont. Det gör alltså bara ont i ändlägena och jag tycker att omfånget blir större och större så det oroar mig inte, men det är lite drygt.

Kommentarer är stängda.