Dag 587, 451 dagar utan hookplatta

Jobb och aktiviteter kring simning och båtliv har gjort att det inte blivit skrivet här på väldigt länge. Missade årsdagarna av olyckan och operationerna.

Det är väldigt roligt att se att mina blogginlägg om min axel lästs av så många. Det är också flera stycken som hört av sig. Totalt 8 personer har mailat mig eller kontaktat mig här på bloggen för att berätta om sina upplevelser och tacka för mina berättelser. Igenkänningen är stor. Vi genomgår ungefär samma behandling och har lika ont. Det finns några varianter på operationen har jag förstått. Jag har uppmanat de som kontaktat mig att be om att få ta hem ”kroken”. Jag har fått bilder på två av dem. Kul! Känslan när man tagit bort kroken och såret läkt och man får börja träna igen är härligt. Det är en väldigt tydlig vändpunkt. 

Av de som följt mig frågar några nu hur det går för mig. Jag har svarat dem, men skriver här ändå….

Jag är inte helt bra men fungerar skapligt. Jag är alltid medveten om min axel. Den gör ont ibland och rörligheten är inte som den var innan. Simma går ganska bra även om min ”streamline” inte är lika bra som innan och jag ofta får ont efter passen. Springa går som tur är hur bra som helst. Även lättare styrketräning även om jag är rädd för att belasta axeln.

Jag skall tillbaka till ortopeden i nästa vecka. Ortopeden överväger en operation till med det klingande namnet ”lateral klavikelresektion” vilket innebär att nyckelbenet kapas ca 15mm längst ut. Inte sugen på en operation till men om det är vad han rekommenderar så kommer jag att köra på det.

I mina kontakter med andra har jag också lärt mig att om man är extremt rädd om sina axlar så skall man inte Rida, Cykla, Åka Motorcykel, Åka skidor eller vara allt för mycket på fyllan.