Dag 592, 456 dagar utan hookplatta
Idag har jag träffat ortopeden igen. Jag har stort förtroende för honom. Som ni vet är jag inte helt bra i min axel även om den fungerar till vardags.
Jag har två typer av värk. Den ena är en molande värk som kommer efter ansträngning/träning eller om jag sovit på den skadade axeln. Denna är hanterbar men påtaglig. Jag har också ibland en mer vass, intensiv smärta som kommer vid vissa rörelser. Typiskt drag utåt från kroppen eller obalanserade belastningar ovanför huvudet. Till exempel om jag tar ner en stor skål ur ett högt skåp. Göra armhävningar och andra övningar med stabil rörelsebana är som regel inga problem att genomföra men ger värk efteråt.
Rörligheten är begränsad vilket gör att min ”streamline”* är klart mycket sämre nu än innan olyckan. Detta begränsar så klart min egen simning men stör mig också då jag är simtränare och instruktör. Lite pinsamt att inte kunna demonstrera en så grundläggande sak.
Till vardags fungerar som sagt axeln alldeles utmärkt även om jag är konstant medveten om den i och med att den stramar och värker titt som tätt. Dock något man skulle kunna leva med.
Nu till dilemmat. Om jag vill kan jag göra en operation till. En så kallad ”lateral klavikelresektion” vilket innebär att nyckelbenet kapas ca 15mm. Det är när kanten på nyckelbenet kommer i kontakt med skulderbladet som det blir en infektion, som artros. Detta är den molande värken. Det kan också leda till bättre rörlighet vilket skulle underlätta i simningen.
Men det finns så klart för- och nackelar.
Börjar med nackdelar. Det är en operation till som innebär narkos, skära upp axeln, såga i ben och sy ihop det hela. En ganska enkel operation, jag skulle tro att den är jämförbar med min andra operation när plattan togs bort. Men en operation är alltid en operation och det finns risker. Det innebär även rehabilitering. En veckas sjukskrivning och ca fyra veckors rehabträning. Axeln skall vara helt återställd efter ca sex månader.
Fördelarna är enklare. Smärtan kommer att minska och kanske avta helt. Rörligheten kan bli bättre men det går inte att säga hur mycket bättre.
Risken att jag blir sämre efter operationen bedömde ortopeden som minimal. Det troligaste är att det blir som ovan och i sämsta fall att det blir lika som det är nu.
Jag diskuterade lite med ortopeden och han sade att han inte skulle genomgå en operation själv om det fungerade okej i vardagen. Men om det påverkade ett intresse, som simning för mig, så skulle han genomgå operationen.
En fördel med operationen är det inte blir någon immobilisering. Alltså inget paket eller slinga. Jag kan börja rörelseträna så snart ärret läkt. Det gör att jag också har nytta av den träning jag kan göra innan.
Hur skulle du har gjort?
*) Många simmare läser detta. Det är en term för när kroppen är utsträckt med händerna ihop framför huvudet.