Rubriken på denna postning pryder idag ComputerSweden.
Artikeln som den refererar till handlar om hur skolorna ratat ”gratisprogrammet” Openoffice. Bland annat för att motståndet hos lärarna varit stort. Jag tycker inte det är konstigt alls att skolorna och lärarna ratar programmet som erbjuds dem som ett ”gratisprogram”. Klart att de tycker det är jobbigt att anstränga sig och lära sig något nytt och besvärligt bara för att det är gratis. De ser det som en försämring av deras arbetsmiljö. Klart att de inte ens vill testa eller se vad det är, det är inte deras pengar men det blir deras besvär. Och så vidare … Jag blir trött.
Som vanligt är det bara priset det fokuseras på. Jag skulle bli vansinnig om min chef (om hon fanns) kom och sade åt mig att för att spara måste du nu använda den här gratis-stolen istället för din dyra kontorsstol. Det kommer att innebära lite problem för dig, du måste lära dig den nya stolen, som inte alls är lika skön som den gamla, och den kanske kommer att bråka med dig ett par gånger om dagen, men tänk på att den är gratis. Jag skulle inte se åt den nya stolen, och togs den in mot min vilja skulle jag gå därifrån.
Om chefen berättade att min nya stol hade helt andra egenskaper än den gamla, till exempel att den värnar om min personliga integritet genom att den utvecklats helt öppet, min nuvarande stol har visst ett spionsystem som ingen kännt till tidigare som läser min e-post. Vidare om chefen berättat att den nya stolen är betydligt säkrare än min nuvarande, min nuvarande skickar iväg mina kreditkortsnummer till en porrsajt om jag har plånboken i bakfickan när jag jobbar, så hade jag säkert tagit den nya stolen, trots att den kräver lite av mig.
Min poäng är, som vanligt får jag nog tillägga, att man inte skall fokusera på priset. Priset ger inte fri programvara någon fördel, tvärt om, det är till en stor nackdel iband.
Tänk på det!
Tack för en jättefin blog. Du skriver bra!
Du slår huvudet på spiken. Vi fick ändrade rutiner för tidsrapportering på skolan där jag jobbar och lärarna blev hysteriska och började bråka direkt. Eftersom att vi själva skulle rapportera vår frånvaro i ett datorsystem ansåg lärarna att det var en ny arbetsuppgift – som inte ingick i anställningsavtalet. Detta ledde till att de började kräva löneökning på grund av förändrade arbetsuppgifter… jag tror det är rätt klart vad jag menar. Att kommunen sparade ett par tusenlappar om året var det ingen som brydde sig om. De pengarna gick inte ner i lärarnas ficka.
Lärare är ett konstigt släkte, det verkar som de tror att de står över alla andra i samhället 😉