Dag 587: Efterfrågad uppdatering

Dag 587, 451 dagar utan hookplatta

Jobb och aktiviteter kring simning och båtliv har gjort att det inte blivit skrivet här på väldigt länge. Missade årsdagarna av olyckan och operationerna.

Det är väldigt roligt att se att mina blogginlägg om min axel lästs av så många. Det är också flera stycken som hört av sig. Totalt 8 personer har mailat mig eller kontaktat mig här på bloggen för att berätta om sina upplevelser och tacka för mina berättelser. Igenkänningen är stor. Vi genomgår ungefär samma behandling och har lika ont. Det finns några varianter på operationen har jag förstått. Jag har uppmanat de som kontaktat mig att be om att få ta hem ”kroken”. Jag har fått bilder på två av dem. Kul! Känslan när man tagit bort kroken och såret läkt och man får börja träna igen är härligt. Det är en väldigt tydlig vändpunkt. 

Av de som följt mig frågar några nu hur det går för mig. Jag har svarat dem, men skriver här ändå….

Jag är inte helt bra men fungerar skapligt. Jag är alltid medveten om min axel. Den gör ont ibland och rörligheten är inte som den var innan. Simma går ganska bra även om min ”streamline” inte är lika bra som innan och jag ofta får ont efter passen. Springa går som tur är hur bra som helst. Även lättare styrketräning även om jag är rädd för att belasta axeln.

Jag skall tillbaka till ortopeden i nästa vecka. Ortopeden överväger en operation till med det klingande namnet ”lateral klavikelresektion” vilket innebär att nyckelbenet kapas ca 15mm längst ut. Inte sugen på en operation till men om det är vad han rekommenderar så kommer jag att köra på det.

I mina kontakter med andra har jag också lärt mig att om man är extremt rädd om sina axlar så skall man inte Rida, Cykla, Åka Motorcykel, Åka skidor eller vara allt för mycket på fyllan.

Swim Open Stockholm 2018

Så var Swim Open Stockholm över för i år. Jag har stått som funktionär på alla åtta passen så man är trött nu. I hela kroppen.

Men jag har sett mycket fin simning. Visst sticker Sarah Sjöström ut och får mycket uppmärksamhet men vi har flera andra bra simmare. Sophie Hansson till exempel vann damernas Bröstsim om 100m och kom tvåa i samma simsätt om 50m. Sedan har vi sett flera andra bra simningar av både våra svenska simmare och utländska.

Nya rekord har slagits och förväntningar har både infriats och blivit till besvikelser.

Alla tv-sända finalpass utom ett stod jag på startsidan. Mitt tryne syntes därför mycket i rutan har jag förstått.

Lite kul är det ju också när kompisar skickar bilder på mig som de tagit på tv:n hemma :-). Min dotter Vilma sade efter att de tittat hemma på torsdagen tävlingar att ”Pappa, du måste raka dig till i morgon, du ser ut som en gammal gubbe”. Jodå, jag var mer nyrakad de andra dagarna.

Men som sagt. Väldigt trött efter åtta pass men jag ser redan fram emot nästa år.

 

Skum puls …

Ibland när jag tränar så gör min puls väldigt snabba hopp. Det händer ibland men inte alltid.

Idag sprang jag 5km i jämnt tempo. Tanken var att det skulle vara tröskelträning men jag låg alldeles för högt för det.

Efter ungefär 10 minuter hoppar pulsen från 140 till 175 på några sekunder. Sedan ligger den kvar. I dag nådde jag mitt max på 200 i slutet av passet då jag på skoj spurtade så hårt jag orkade.

Se denna bild:

Pulsen gör efter 10 minuter ett hopp från ca 140 till 175 slag/min. Bild från Garmin Connect.

Är det någon annan som har likadant undrar jag? Eller är det fel på mig eller utrustningen. Det har som sagt skett flera gånger. Kurvan både före och efter känns på sätt och vis realistisk och stämmer med andra mätmetoder. Men det känns underligt att hjärtat bara ”kickar igång” så snabbt. Tempot är helt konstant på ca 5min/km.

Dag 284: Simmat idag på riktigt!

Dag 284, 148 dagar utan hook-platta.

Yes! Idag har jag simmat på riktigt. Ett riktigt pass. Kortisonsprutan gjorde verkligen susen. 2250m blev det. Fort gick det inte, det tog 1:02 inkl avbad. Passet är ett jag ofta körde innan skadan också. Det är ett som jag kan utantill.

Insim: 200m vfsh

4×50 drills (idag blev det cu, enarm, cu enarm)

Serie i tre varv (Första med paddel och dolme, andra med fenor, tredje sammansatt).
3x(4x50m, 2×100, 1×200) v15.

50m Avbad

(2250m)

Fuskade dock med vilan då det var lite trångt på banan. Men jag genomförde passet som planerat. Det var första gången sedan olyckan. Jag har dessutom inte speciellt ont nu. Hoppas det känns bra i morgon också.

Dag 277: Kortisonspruta och nya tag

Dag 277, 141 dagar sedan hook-plattan togs bort

Sedan ett par veckor tillbaka har jag haft ont i axeln. Idag var jag tillbaka till ortopeden. Axeln är ständigt närvarande. Inte så jag måste äta piller, men värker och känns hela tiden. Kan inte sova på höger sida och det gör ont när jag rör den.

Detta kan bero på två saker. Troligen svullnad och överansträngning men det kan också bero på att springan mellan nyckelbenet och taket på skulderbladet är för litet. Kan i värsta fall bli operation igen, men tror inte det. Har i alla fall inga restriktioner på rörelse så jag kan börja träna igen försiktigt.

Jag fick en kortisonspruta och bedövningsmedel i axeln. Långa sprutor. Bedövningen sitter i några timmar och jag skall röra mig hela tiden. Kortisonsprutan sitter i ca 3-4 månader och skall göra det lättare att röra mig. Fungerar den bra kan jag få en till sedan.

Trots allt hoppfullt. Jag var mer orolig i morse än vad jag är nu 🙂

Leverantörsoberoende

Det här är en artikel som jag skrev 2009 som jag hittade på min dator. Jag tror dock aldrig att den blev klar eller publicerades. Tycker den är ok som den är och lika aktuell nu som då så här kommer den.

Allt fler talar om leverantörsoberoende och minskande av inlåsningseffekter. Vi kan läsa om det i fackpress nästan dagligen. Men vad är då egentligen leverantörsoberoende och hur kan vi uppnå det?

Att vara leverantörsoberoende innebär inte att man inte har några leverantörer utan tvärt om att man har många att välja på som kan leverera det man vill ha. Det skall vara enkelt att byta emellan dem och det skall inte märkas i verksamheten.

Många skriver att öppna standarder är viktigt för att uppnå leverantörsoberoende, det är sant, men det är långt ifrån allt. Jag anser att det inte ens är det viktigaste. Öppna standarder är viktiga för att kunna byta ut program och system samt för att kunna kommunicera med andra. Detta är nog så viktigt men bara en del av lösningen på gåtan leverantörsoberoende, det är snarare en lösning som gör att man kan bli teknikoberoende, vilket i sin tur underlättar för leverantörsoberoende men tar dig inte hela vägen. För att bli leverantörsoberoende måste man även kunna byta leverantör utan att byta ut sina system.

Leverantörsoberoende är ett pussel med flera viktiga bitar. De tre viktigaste tycker jag är att man har egen kompetens, använder fri programvara, och att man har flera leverantörer att välja på.

Tre viktiga pusselbitar för att uppnå leverantörsoberoende.

Egen kompetens

Har man ingen egen kompetens i företaget så är det svårt att vara helt leverantörsoberoende. Man behöver inte besitta expertkompetens på alla områden men ju mer intern kompetens man har desto enklare är det att göra sig leverantörsoberoende och att ställa krav på leverantörerna. Även om man inte har intern kompetens kan man anse sig vara oberoende om det finns flera leverantörer som man lätt kan byta mellan.

Att bygga egen intern kompetens kan vara bra även ur andra synvinklar. Till exempel kan det ge mer positiva medarbetare om de får utbilda sig och aktivt lära sig de produkter företaget använder. Har man egen kompetens kan man dessutom välja att vara helt leverantörsoberoende och inte anlita externa resurser alls i det dagliga arbetet.

Fri programvara

Med sluten, icke-fri programvara kan man helt enkelt inte vara leverantörsoberoende. Man kan vara mer eller mindre leverantörsberoende beroende på hur bra programmen följer öppna standarder och beroende på hur lätta de är att byta ut. Eftersom ett icke-fritt program ofta styrs av ett enskilt företag så är man alltid beroende av det företaget och vad de väljer att göra med den produkt som används.

Många företag lever idag på att sälja fri programvara. Det är bra för det gör att användare blir mindre inlåsta. Men vissa företag blandar fri programvara med egna tillägg som inte är fria, detta är inte bra eftersom det ger inlåsningseffekter som vid första anblick kan missas. För att vara på den säkra sidan bör man använda produkterna från originalkällorna.

Som vi sett är fri programvara är en mycket viktig ingrediens i att bli leverantörsoberoende. För att fri programvara skall kunna leva måste den ha två saker: användare och utvecklare. Ju intressantare programvaran är desto fler leverantörer kommer att jobba med den. Användare och utvecklare kan vara företag eller individer och oftast är det en mix av de båda.

Flera leverantörer

Det är svårt att stå ensam. Det är i dessa sammanhäng sällan bra att göra det. Men det är inte heller bra att vara beroende av en leverantör, som ju då i sin tur står ensam. Vad händer om den leverantören helt plötsligt gör ett val eller en prioritering som inte gynnar er verksamhet?

Dela för framtiden

Att använda fri programvara gör att man på sätt och vis blir beroende av den. Denna beroendeställning är inte lika avgörande som att vara beroende av en leverantör men kopplingen finns ändå. Skillnaden är att nu är det du som styr.

Vad gäller de produkter du använder så är det bra för dig ju fler som använder dem och ju fler som använder dem på liknande sätt som du själv. Att vara ensam användare av ett övergivet projekt är ingen trevlig sits, även om den är relativt bra som det rör sig om ett fritt program.

Det ligger nu i ditt eget intresse att fler använder programmet och helst att de använder det på liknande sätt som dig själv. Därför är det viktigt att du delar med dig av dina erfarenheter och eventuella modifieringar av programmet i fråga. Det gagnar både dig själv och andra.

Huvudklapp

Denna övning tränar att få in en bra timing i simtaget i frisim. Det tränar även rotation och samlat återförande av armen på liknande sätt som ”tumme i armhåla” och likande övningar.

I varje armtag klappar du med handen på huvudet. Den andra armen skall stanna kvar i sträckt läge längst fram tills den andra gör huvudklappen. Huvudklappen är alltså startskottet för den hand som är sträckt framåt.

Detta visar på en lämplig timing mellan armtagen.

Catch-up

Catch-up eller Ketchup som den kallas i vissa klubbar är en klassisk övning för frisim. Den tränar glid och vattenläge. Den kan också användas för att fokusera på armtag eller rotation.

Den går ut på att man simmar bara med en arm i taget. Alltså hela armrörelsen med en arm tills den båda armarna är sträckta framåt. Sedan samma sak med den andra. Tänk på att det är simning som efterliknas så lägg inte händerna i hop längst fram som i streamline utan låt dem vara axelbrett isär.

Dag 229: Simmade 2000m igår :-)

Dag 229, 93 dagar sedan hook-plattan togs bort

Igår simmade jag 2000m. Det är rekord sedan olyckan! Det kändes riktigt bra. Passet jag körde var en del med paddlar, en del med fenor och en del sammansatt utan leksaker. Jag använde fenor på insimmet för att ge axeln en mjuk start och när jag körde paddlar hade jag bara paddel på handen på den friska sidan. Sista 600m (1×200, 2×100, 4×50) simmade jag utan hjälpmedel. Det gick bra men jag har lite värk efteråt. Idag är jag extra stel i axeln. Jag kunde trycka på lite men har som sagt ont efteråt. Jag hoppas att det är musklerna som gör ont.

Jag använder en träningsklocka från Garmin (nej jag får inget för reklamen). Jag kollade statistik i går igen och noterar att kurvan för vilopuls tydligt visar vad som händer när man skadar sig och tvingas avstå träning en tid.

Intressant vad snabbt vilopulsen reagerar på träning. I diagrammet för vilopuls ser jag att den snabbt stiger över 60 efter olyckan. När jag sedan börjar träna igen ser jag att den snabbt börjar gå ned igen. Träning gör helt klart något med kroppen. Antar att det är något bra. (Skärmdump från Garmin Connect)

Så simma går hyfsat, springa går bra. Men annars då? Jag kan inte göra armhävningar. Inte heller plankan som var en övning jag gjorde ganska ofta före olyckan. Jag kan inte heller sova på den högra skadade sidan. Simma går som sagt rätt så bra men jag kan fortfarande inte forma en bra ”streamline” då jag inte får upp armen mot huvudet. Jag har heller inte vågat mig på en start från pall ännu.