Alla inlägg av Marcus Rejås

Fri programvara, Gnuheter

10 år sedan: SIS-skandalen kring OOXML

Idag är det exakt 10 år sedan skandalen på SIS och då mina ”15 minutes of fame” startade. Jag var då som nu en anhängare av fri programvara. Det vill säga programvara som tillåter insyn och inte snärjer dig som användare. För 10 år sedan var jag mycket mer engagerad än idag men jag står fortfarande fast vid mina principer. Många, många gånger under åren har vi fått rätt och jag har i efterhand kunnat säga ”Vad var det jag sa?”.

För 10 år redan var dokumentformat och öppna standarder i ropet. Det fanns ett standardformat som heter OpenDocument Format (ODF) som är ISO-standard. Detta användes då främst av OpenOffice.org som är en populär kontorsprogramvara. Microsoft som var ledande i branschen använde ett eget proprietärt format.

Eftersom öppna standarder var väldigt hett efterfrågade myndigheter och företag just det. Det skulle vara öppet och man skulle kunna byta program utan inlåsningseffekter.

Microsoft har då två alternativ. Antingen omfamnar man den befintliga standarden eller så gör man en egen. Tyvärr valde de det sistnämnda.

Microsoft kallade sitt format Office Open XML (OOXML). Förvillande likt ODF. Många trodde nog att debatten handlade om deras äldre format (.DOC) men de var alltså ett relativt nytt format som inte många använde då. Microsoft lyckades dessutom få detta nya format att snabb-behandlas av ISO. Hur det gick till undrar jag fortfarande.

I ISO ingår svenska SIS. Så SIS skall rösta om OOXML i ISO. Hur man skall rösta skall tas fram i en arbetsgrupp som hette Ag17. Här satt personer från olika företag och intressenter. Det var inte så många med i gruppen från början. Men SIS regler gjorde det möjligt att gå med i gruppen ända fram till omröstningen och då ha rösträtt. Denna konstiga regel utnyttjades av både Microsoft och vi som kontrade på samma sätt. Dessvärre förlorade vi.

Hur det gick till och vad som hände sedan skrev jag om i inlägget SIS sålde sin röst rörande OOXML. Det var exakt 10 år sedan idag.

Inlägget ovan har lästs (eller i alla fall visats) hundratusentals gånger. Dagen efter mötet fick jag sätta upp en statisk sida med bara det inlägget för servern belastades så hårt. Det fanns länkar till min lilla blogg från flera stora dagstidningar och väl trafikerade webbplatser som till exempel Slashdot och IDG.

För mig började det med ett telefonsamtal från en person aktiv i AG17 en fredag kväll. Jag skriver inte vem eftersom jag inte frågat personen i fråga. Men det var i alla fall inte jag som upptäckt det, jag bara hängde med. Det hade tillkommit nya företag som vi trodde skulle rösta ja. Vi önskade att SIS skulle rösta nej. Planen var att vi skulle väga upp med lika många. Men på mötet kom många fler än vi trott.

Jag åkte till mötet. Jag var alltså med där på mötet på riktigt. När jag kom hem skrev jag inlägget. Jag var en av de första som skrev om det och eftersom jag hade varit med fick det stor spridning. Tidningarna ringde. Bokstavligen hela natten. Flera som ringde hade bara två frågor:

  • Är du Marcus Rejås?
  • Är det du skriver på din blogg sant?

Jag svarade ”Ja” på båda. Vissa ville veta lite mer. Mötet var på en måndag och telefonen ringde hela veckan. Det gick inte att jobba alls den veckan. Om det var jobbigt? Nej, jag tyckte det var skitkul. Det var journalister, organisationer, företag, myndigheter, till och med Rikspolisstyrelsen (av någon anledning) och privatpersoner hörde av sig. Till en början var alla positiva. Men senare, efter att SIS beslutat att lägga ner sin röst (mer om det senare) blev det mindre positiva brev.

En organisation som inte var så glad var Microsofts intresseförening IAMCP som senare kom att stämma SIS för detta möte. Jag hade kontakt med ordföranden där och vi talades vid i telefon och skickade flera brev till varandra. Han var väldigt trevlig och även om vi stod långt ifrån varandra tror jag vi fann en ömsesidig respekt för varandra.

Det fanns andra som inte var så glada också. Jag fick så klart också arga brev. Inga hot direkt men några rejäla utskällningar.

Dagarna som följde var som sagt kaotiska. Jag hoppas jag får tid att berätta mer. Men kortfattat kan man säga att OOXML först fick avslag i ISO men efter en runda till klubbades det igenom på mycket tveksamma grunder.

Blev världen bättre eller sämre? Nåja världen snurrar på. Vi snackar programvara här… Men inget hade varit sämre om vi vunnit. Tvärt om.

Vad var det jag sa?

Det skrevs så klart mycket om detta. De flesta vinklade det som att Microsoft gjort fel. I själva verket var det ju SIS regler som var fel. Här följer bara några exempel på artiklar som finns kvar från mitt inlägg (tyvärr fungerar inte de flesta länkar efter 10 år men dessa är kvar. Sök på SIS och OOXML så hittar du massor av artiklar):

DN: Microsofts affärspartners köpte Sveriges röst
Computer Sweden: Microsoftkupp mot formatomröstning
Tech World: Microsoft anklagat för att rigga omröstningen i OOXML
Computer Sweden: Microsoft pressade partners att rösta ja
The Local: Microsoft accused of buying Swedish votes
Metro: Microsofts röstkupp värd miljardbelopp
Ny teknik: Microsoft erkänner röstkupp hos SIS

Jag hoppas få tid att inom de närmaste dagarna berätta mer om eftermälet av detta turbulenta möte. Kortfattat kan jag säga att SIS lade ner sin röst i ISO. OOXML röstades först ner i ISO men på ett uppföljande möte accepterades standarden. OOXML är alltså en standard idag. SIS har idag ändrat sina regler.

Axelskada

Dag 193: Dags för ny uppdatering

Dag 193, 57 dagar sedan hook-plattan togs bort

Det var ett tag sedan jag berättade om hur det går. Kort kan man säga att det går framåt. Dock lite långsammare än jag räknat med. Jag gör nu sjukgymnastik varje dag. Axeln fungerar helt okej i vardagen. Jag kan också sova utan större problem. Lite molande värk när jag varit still länge men helt ok.

Dessvärre blir det ingen simning på ett tag. Att göra ett frisimsarmtag med armen är långt borta. Rörligheten är alldeles för dålig. Men jag blir rörligare för varje dag så jag hoppas på att kunna vara med på träningarna igen efter jul.

Innan dess måste jag dock komma i lite bättre form. Jag har lagt på mig 10 kg sedan jag skadade mig och det är ju inte muskler direkt …

En bra sak är att jag helt utan problem kan springa. Så det blir det jag får ägna mig åt ett tag. Skall också börja styrketräna benen och bålen inför skidsäsongen. Skall blir väldigt skönt att komma igång igen.

Axelskada

Dag 146: Vändningen

6 kommentarer

Dag 146, 10 dagar sedan hook-plattan togs bort

Nu har det gått 10 dagar sedan den andra operationen. Axeln kändes bättre direkt även om jag hade lite smärtor efter operationen. Jag var mycket mindre påverkad av operationen denna gång, men det tog ändå ett bra tag att komma tillbaka.

Här är ärret direkt efter att jag tagit bort bandaget. Efter jag duschat syns bara ett streck.

Idag tog jag bort bandaget. Det skulle egentligen sitta tills på tisdag, men det hade börjat lossna av sig självt. Såret ser riktigt bra ut! Som ett litet streck bara. Det är finare nu än efter den första operationen. Såret är slutet och kladdar inte alls. Jag kan alltså duscha! Jippi!

Nu börjar den sista fasen. Återuppbyggnaden! Jag är taggad! Den fasen innefattar många moment:

  • Få tillbaka rörligheten i axeln
  • Få tillbaka styrka i axeln
  • Kunna träna igen
  • Kunna simma igen
  • Få bort magen om är resultatet av utebliven träning sedan början av februari

Jag kommer att fortsätta att skriva om återuppbyggnaden här på bloggen om det intresserar någon.

Jag har kunnat röra axeln ungefär som när jag hade plattan. Tänjer man lite gör det ont. Att lyfta armen av egen kraft går inte alls, jag måste hjälpa till med den andra armen. Men det kommer nog. Nu finns det inget som hindrar mig! Jag är väldigt sugen på att testa att springa. Det kan gå i alla fall en kortare stund.

Om ett par veckor skall jag börja på sjukgymnastik. Jag är som sagt riktigt peppad. Jag hoppas verkligen att jag kan börja simma igen när terminen drar igång. Men det kanske är lite väl optimistiskt. Att jag hinner med hela skidsäsongen ser jag dock som helt säkert.

 

Axelskada

Dag 137: Plattan / kroken är borta!

3 kommentarer

Dag 137, en dag sedan hook-plattan togs bort

Igår blev det operation igen. Samma procedur som förra gången. Duscha i Descutan två gånger på kvällen. Sova i rena kläder i ren säng. Eller sova, man är ju lite orolig så lite orolig blev även sömnen. Vakna och sedan duscha två gånger igen. Huden känns som elefanthud efteråt. Ögonen svider. På med rena kläder. Räknar med att armen skall vara bunden efter operationen så jag tar en luftig skjorta.

Blev som vanligt väl omhändertagen på operationsavdelningen. Lite försenad var de, men jag låg med dropp och hade det skönt under tiden.

Fick prata med ortopeden som lovade att jag skulle få behålla plattan. Najs!

Operationen gick bra. Mycket snabbare än förra gången. Lite osäker men det bör inte ha tagit mycket mer en en halvtimme. Förra gången tog det över två timmar tydligen. Antar att den korta narkosen bidrog till att jag mådde mycket bättre efteråt denna gång. Halsen kändes som om man kört en toaborste upp och ned några gånger, men även det mindre än gången innan.

Direkt efter kändes det väldigt bra. När jag gick på toaletten passade jag på att testa att röra armen. Då satt bedövningen fortfarande i och jag kunde röra armen mer än innan operationen även om det är långt kvar tills jag kan lyfta armen.

Helt klart kommer jag nu in i en ny fas i återhämtningen. Att få bort kroken är underbart. Kolla på bilderna (klicka för större), det är ingen liten sak jag haft i axeln i 109 dagar!

Det är ingen lite pjäs som suttit i min axel i 109 dagar. Delen med skruvhål har varit skruvad på nyckelbenet medan den lösa kroken hållit upp axeln.
Notera den långa kroken som stuckit in i min axel under skulderbladet. Aj!
Axelskada

Dag 135: Kanske sista natten med Hookplatta

2 kommentarer

Dag 135, 108 dagar med Hook-platta

Idag är det 108 dagar sedan jag fick en Hookplatta inopererad i min trasiga axel efter olyckan i vintras. 108 dagar med konstant smärta. Smärtan har oftast varit hanterbar och jag har haft mycket kul men den har alltid varit där. Mycket man inte kan göra. Bara några få nätter har jag sovit igenom. Då oftast när jag druckit öl :-).

Värken kommer på lite olika ställen. Nu gör det förutom i axeln mycket ont i överarmen och även i den andra axeln och nacken. överarmen tror jag beror på plattan och det andra på att jag spänner mig och belastar fel. Jag och plattan är inte de bästa vänner.

Men i morgon skall den ut! Jag ligger nu i sängen i rena lakan nyduschad med desinfektionsmedel. I morgon 7:30 skall jag vara på sjukhuset igen. Förra gången var jag väldigt nervös, det är jag nu också men kanske mer förväntansfull. Förra gången var jag väldigt nervös för narkosen. Rädd för att så totalt släppa kontrollen. Det är jag inte det minsta rädd för nu. Det var helt okej. De som tar hand om mig är så trygga och proffsiga. Förra gången var jag däremot inte nervös för det som kom efter. Det är jag däremot nu. Jag vet hur illa jag kommer att må och hur ont det kommer att göra. Men den här gången är jag i alla fall beredd.

Jag hoppas jag kan få med plattan hem så jag kan lägga ut en bild på den. Nu skall jag försöka sova och ladda inför i morgon.

Axelskada

Dag 128, 101 dagar med hook-platta

Dag 128, 101 dagar med hook-platta

Över 100 dagar med ”kroken” i axeln. Värk mest hela tiden. Mest på morgnarna och efter lite ansträngning. All konstig belastning gör att det också gör ont på andra ställen. Till exempel i nacken, den oskadade axeln och så har jag mycket konstig värk i högerarmen som jag antar beror på kroken.

Vardagen fungerar bra. Jag kan jobba och vara skapligt normal. Träna går i princip inte. Kan inte springa, så klart inte simma. Skulle nog kunna cykla på gymmet men det blir lite omständigt att ta sig dit för att bara cykla så det har inte heller blivit av. Icke-träningen ger resultat. Magen växer. Det får bli nästa projekt.

På tisdag. Om en vecka alltså är min nästa operation planerad. Dock finns det risk att den blir inställd. Det vore kalas om det kunde bli av eftersom det tajmar väldigt bra. Jag kan fira midsommar som jag är nu för att sedan opereras. Jag vet ju inte hur jag kommer att må efter operationen, men ett sår kommer jag ju i vilket fall som helst att ha i två veckor. Jag hoppas i alla fall ha återhämtat mig bra för att hinna njuta av det bästa av sommaren. Förra sommaren dog Mamma och det låg som en skugga över hela sommaren, hoppas verkligen inte att min axel skall förstöra denna sommar.

Men just nu är det midsommarfirande som gäller. Planen är att vi skall vara på Klubbholmen Flaten. Min syster med familj kommer också så vi blir ett litet gäng.

Axelskada

Dag 110, 83 dagar med hook-platta

3 kommentarer

Dag 110, 83 dagar med hook-platta

Dags för en uppdatering igen. Jag har pratat med operationsplaneringen. Tyvärr hade något strul inträffat så jag hade tappats bort. Hade jag inte ringt och frågat hade jag aldrig kallats till någon operation.

Problemet som jag förstått det uppstod för att jag skulle opereras två gånger. Det stod att plattan skulle opereras in och sedan tas ut tre månader senare. Sedan stod det ”OP-anmälan gjord”. Men, detta var bara för den första operationen, inte den andra. Så därför fanns det ingen ny ”trigger” som skulle ha gjort att jag poppade upp igen. Tur att jag ringde och frågade ….

Nåväl, nu blev det ju så inte som planerat. Jag har en tid den 27/6. Passar mig rätt så bra. Jag kan fira midsommar med plattan på plats och sedan skall den tas bort därefter. Men, i slutet på juni är bara en operationssal öppen. Kommer det något akut så får jag vänta. Risken är alltså stor att operationen ställs in bara dagar innan, kan till och med ställas in samma dag. Skulle det ske har ”min” ortoped semester sedan. Jag vill gärna att just han gör operationen. Så då blir det till att vänta till efter semestern. I höst har vi en resa till Mallorca inplanerad så jag vill inte gärna ha operation nära inpå resan.

Att ha plattan länge i Axeln har inga medicinska risker, den kan sitta länge. Det är alltså inte akut. Men, plattan gör ont! Jag kan inte sova om nätterna. Dessutom skjuts ju rehabiliteringen längre och längre fram. Jag behöver avstå från simning och annan träning längre ju längre operationen dröjer.

Blandat

Första övernattningen i Alma

2 kommentarer

I går gav vi oss ut på första övernattningsturen i lilla båten Alma. Lite spännande med skadad axel och normalt sett svårt att sova i vanlig säng.

Sova blev det väl inte så väldigt mycket av men det var enormt trevligt i alla fall. Trångt var det men mysigt så klart.

Flaten visade sig från sin bästa sida.

När vi kom fram till Flaten i går kväll visade sig ön på från sin bästa sida. Härligt väder trots att det är tidigt på säsongen. Jenny och jag tog en varsin öl och mös i båten medan barnen faktiskt tog ett dopp bakom båten. Det var bara 11 grader så varmt var det ju inte.

Vattnet var 11 grader, men barnen badade faktiskt.

Efter det så badade vi bastu och barnen badade ännu mer. Jag vågade in hoppa i med min axel då det är en brant stege ner till vattnet och jag kan ju inte simma så bra med axeln. Så jag höll  mig till duschen.

På kvällen hade vi tänkt sitta och nattsudda en stund, men alla var så trötta så vi stuvade ihop oss och gick till kojs direkt istället.

Idag på morgonen var planen att om det var fint stanna kvar tills lunch men om vädret inte var kalas så skulle vi åka hem efter frukost. Det var blåsigt och inte varmt så vi bestämde oss efter frukost att åka hem. Men då vill barnen att vi skulle ta en omväg hem.

”Tandviken” kallar vi viken mellan Gisslingö och Korsö.

Vi åkte ut till en vik vi brukade åka till tidigare när vi hade motorbåt. Vi kallar den ”Tandviken” eftersom barnen fått lösa tänder där. Men viken har inget namn. Det är den västra viken mellan Gisslingö och Korsö på södra Gisslingö. Här käkade vi lunch och sedan åke vi ytterligare en liten omväg hem runt Tjockö.

En kalastrevlig resa. Vill man se hur vi åkte så kan man se det på Marinwiki så klart.

Filmen nedan är från idag när barnen har kul i vågorna. När jag frågade vilken väg vi skulle ta hem, svarade de i kör ”Den med mest vågor”. Mamman i familjen höll inte med så det blev inte den. Men lite vågor blev det i alla fall.

Axelskada, Båtliv

Dag 100, 73 dagar med hook-platta

Dag 100, 73 dagar med hook-platta

Det var ett tag sedan jag skrev. Inte mycket har hänt. Läget är oförändrat. Svårt på nätterna fungerar på dagarna. AC-luxation är fortfarande inget jag rekommenderar …

Det har nu gått exakt 100 dagar sedan olyckan. Jag känner konstant att det värker i axeln även om det är på acceptabla nivåer. 100 dagar sedan jag kunde lyfta armen högt. 100 nätter som jag sovit dåligt.

Ringde till ortopeden och operationsplaneringen förra veckan för att se om jag kan då ett ungefärligt datum för min operation. Det borde vara ungefär tre veckor kvar. Det var tur att jag gjorde det eftersom min operation hade glömts bort på något vis. I journalen såg det ut som att båda mina operationer var bokade, men det visade sig att bara den första var det. Spännande. Hade jag suttit snällt och väntat har jag fått vänta hur länge som helst.

Morfar och Vilma bak i lilla båten Alma.

Men livet är inte bara axlar och operationer. Vi hinner med massa skoj också. Båtarna börjar bli klara. Den lilla nya båten, Alma, är i sjön. Den stora motorbåten, Karlö, som skall säljas är i princip klar. Det blev lite extra meck med den eftersom det visade sig att startmotorn behövde bytas. Men nu skall vi bara bära ut lite dynor till den och få den sjösatt. Skall blir väldigt trevligt att få gräsmattan tom igen även om vi gillar Karlö.

Segelbåten, Camajo, kommer som sagt att förbli på land i år. Jag hoppas att jag blir bättre i axeln innan hösten/vintern så jag kan jobba lite med Camajo då. Teaken i sittbrunnen skulle vi behöva göra något åt. Skulle vilja riva bort den och sätta igen hålen och lägga antingen ny teak eller någon imitation. Men tyvärr får axeln bestämma om det blir.

Axelskada, Personligt

Dag 73, 46 dagar med hook-platta

5 kommentarer

Dag 73, 46 dagar med hook-platta

Tänkte upplysa lite om läget i mitt liv med krok i axeln. Dagarna fungerar rätt så bra. Jag kan röra axeln inom ett litet område. Kan dock inte belasta den något och får inte göra det heller. En kaffekopp eller på sin höjd ett mjölkpaket går bra. En kastrull är alldeles för tung. Att nå något i skåp går inte heller med högerhanden men jag blir händigare och händigare med vänster. Vissa små saker blir jättekrångliga, till exempel att skiva ost med osthyvel. Helt omöjligt.

Tar inga smärtstillande på dagarna längre. Det som stör mest är att jag inte kan springa. Det är för ”stötigt” och gör ont efter bara några steg. Att gå, sitta och jobba och så är däremot inga problem.

Nätterna är en annan femma. Påminner om småbarnsåren. Jag har inte sovit en hel natt på 73 dagar nu. Det är knäckande. Tar värktabletter en eller två gånger varje natt. Inte morfin eller så utan vanliga lite starkare Alvedon.

Båtmecket är igång. Grymt irriterande att jag bara kan stå och peka. Blir frustrerad när jag inte kan göra det jag tycker är kul.

Simning blir det ju såklart inte heller, men det visste jag ju från början. Jag står dock ganska mycket på kanten vilket jag också tycker är kul.

Längtar verkligen till nästa operation då kroken skall tas bort. Om jag räknat rätt borde jag vara ungefär halvvägs nu. Sedan återstår bara ”lite” rehab på det!