Pixel Palace Gröndal med samarbetspartners erbjuder ett antal gratis seminarier under banderollen ”Information wants to be free” i Stockholm under November.

Det finns fler seminarier än det finns dagar så du som är intresserad uppmanas att rösta på de seminarier du tycker verkar mest intressanta.

Röstar gör du på Pixel Palace Gröndals hemsida

Kan nämna som en parentes att jag kommer att hålla två av seminarerna om det är så att de blir aktuella.

I IBM developerWorks som kom idag tipsar de om den här artikeln som handlar om Linuxkluster. Den verkar intressant.

Jag har skrivit ett inlägg (på engelska) om mina åsikter om fri programvara och pris i min blog på Fellowship of fsfe.

Eftersom jag (av någon anledning) skrev det på engelska publicerar jag det varken här eller på Svenska Linuxföreningens hemsida.

Det var med sorg i hjärtat jag fredags läste på Gnuheter att de kommer att lägga ner sidan.

Jag har läst den varje dag i drygt fyra års tid så det kommer att bli tomt.

Det kom dock inte helt som en överraskning för mig eftersom jag vetat om att något var på gång ganska länge nu.

Trots allt hoppas jag att vi som hänger på Gnuheter dagligen hittar en ny naturlig plats att hålla våra något skruvade diskussioner på.

Tack Patrik och Mikael för de här åren!

Rubriken på denna postning pryder idag ComputerSweden.

Artikeln som den refererar till handlar om hur skolorna ratat ”gratisprogrammet” Openoffice. Bland annat för att motståndet hos lärarna varit stort. Jag tycker inte det är konstigt alls att skolorna och lärarna ratar programmet som erbjuds dem som ett ”gratisprogram”. Klart att de tycker det är jobbigt att anstränga sig och lära sig något nytt och besvärligt bara för att det är gratis. De ser det som en försämring av deras arbetsmiljö. Klart att de inte ens vill testa eller se vad det är, det är inte deras pengar men det blir deras besvär. Och så vidare … Jag blir trött.

Som vanligt är det bara priset det fokuseras på. Jag skulle bli vansinnig om min chef (om hon fanns) kom och sade åt mig att för att spara måste du nu använda den här gratis-stolen istället för din dyra kontorsstol. Det kommer att innebära lite problem för dig, du måste lära dig den nya stolen, som inte alls är lika skön som den gamla, och den kanske kommer att bråka med dig ett par gånger om dagen, men tänk på att den är gratis. Jag skulle inte se åt den nya stolen, och togs den in mot min vilja skulle jag gå därifrån.

Om chefen berättade att min nya stol hade helt andra egenskaper än den gamla, till exempel att den värnar om min personliga integritet genom att den utvecklats helt öppet, min nuvarande stol har visst ett spionsystem som ingen kännt till tidigare som läser min e-post. Vidare om chefen berättat att den nya stolen är betydligt säkrare än min nuvarande, min nuvarande skickar iväg mina kreditkortsnummer till en porrsajt om jag har plånboken i bakfickan när jag jobbar, så hade jag säkert tagit den nya stolen, trots att den kräver lite av mig.

Min poäng är, som vanligt får jag nog tillägga, att man inte skall fokusera på priset. Priset ger inte fri programvara någon fördel, tvärt om, det är till en stor nackdel iband.

Tänk på det!

En deltagare på kursen ”Fri och öppen programvara” ställde frågan hur man kan ändra folks inställnig till fri prgramvara. Jag tror att det är en fråga om pris och svarade så här:

Hej!

Ett långt och intressant inlägg. Jag skall försöka förklara ett sätt på vilket jag tror man kan ändra folks inställning. Detta inlägg är inte fakta utan mina egna funderingar.

Jag tror att ditt problem och många andras är att de fokuserar på pris. Väldigt få (ingen?) av oss som använder fri programvara använder det för att det är billigt. Vi använder det av ideologiska skäl, för att det i många fall är tekniskt överlägset, för att det är stabila produkter, för att det är säkrare eller för att det är roligt. Det finns säkert andra skäl också, men så fort vi skall övertyga någon annan så nämner många priset som den största fördelen. Varför? Jag tror att det gör att många blir mindre intresserade.

Det är klart att företagsledningar och liknande vill höra att det är billigare, men det är inte lika viktigt som många tror. Flera som har migrerat har gjort det för att till exempel prestanda och säkerhet har höjts.

Användarna vill definitivt inte höra att det är billigare, då får de en negativ inställning direkt. Varför inte berätta för dem med vilka fördelar det innebär. Detta tror jag är huvudproblemet med Davids Office-användare. Lyft fram de andra fördelarna istället. Det är djupt rotat i oss att ”man får vad man betalar för” är det billigt (gratis) så är det dåligt. Kommer detta billiga dessutom uppifrån i företaget så är det riktigt synd om oss.

En annan nackdel med att konkurrera med priset är att det är svårt (omöjligt) för oss att påverka och samtidigt väldigt lätt för konkurrenterna att påverka. Hänger vi upp en insäljning på priset finns risken att konkurrenten helt plötsligt sänker priset med 99% och helt plötsligt blir billigare, då har vi inget kvar.

Använder man andra argument är förutsättningarna tvärt om, till vår fördel. Konkurrenten kan inte konkurrera med öppenhet, minskade inlåsningseffekter, högre säkerhet med mera och visa på att det ger besparingar i längden.

Skulle konkurrenten sänka priset med 99% och vi konkurrerar med andra saker får det minskad betydelse, kanske det till och med blir så att den fria progamvaran initialt blir lita dyrare, vilket man sparar in med råge längre fram, så bör användarna också få reda på det naturligtvis.

Idag står det ”Tagna på sängen” med stora bokstäver på förstasidan i ComputerSweden.

De som avses är professionella Windowsanvändare.

Artikeln handlar om hur Microsoft nu nedgraderar supporten på Windows 2000 som är den mest använda windowsversionen på skrivbordsdatorer. Att förlänga nuvarande support kostar 382 000 kronor det första året per företag och produkt.

Skarpsinniga användare som ComputerSweden talat med är kritiska. Många anser att Microsoft tvingar fram uppgraderingar.

Frågan är, hur kan någon överhuvudtaget bli förvånad? Den som blir tagen på sängen med detta gör enligt mig inte sitt jobb. Det kan omöjligt komma som en överraskning!

Detta är ett svar till Jonas Björks bloginlägg om fri programvara och för övrigt mitt första inlägg i den här, för mig, nya plattformen. Tack vare ett öppet och väldokumenterat format var det en enkel sak att konvertera mina inlägg från min gamla blog.

Jonas Björk är en god vän till mig och vi jobbar väldigt bra tillsammans kring fri och öppen programvara och vi kommer att fortsätta göra så. Vi driver till exempel projektet Fritis.se tillsammans. Jäg läser alltid hans blog med stort intresse. När jag läste hans senaste inlägg om fri programvara blev jag dock lite fundersam och tycker att jag måste svara på detta. Jag hoppas att du inte misstycker Jonas, jag tror att vi faktiskt är överens. Jag tycker att Jonas lite snabbt jämställer fri programvara med Linux och sedan tycker jag att hans uppfattning om den vanliga datoranvändaren inte riktigt stämmer. Jag låter begreppet ”vanlig användare” förbli odefinierat, men tror att jag och Jonas menar samma sak med uttrycket. En sak som jag håller med Jonas om är dock att Linux inte passar alla.

Jonas börjar med frågeställningen om fri programvara är något för den vanlige datoranvändaren, vilket är en väldigt intressant frågeställning som har tagits upp förr men som väl tål att bearbetas lite till. Jonas fortsätter med att beskriva de fyra friheter som enligt FSF definierar fri programvara.

Jonas går igenom frihet för frihet och kommer fram till att de flesta inte är viktiga för en vanlig datoranvändare. Jag tycker att han gör det lite för lätt för sig.

Den första friheten är Frihet att använda programmet för valfritt ändamål. Denna hävdar Jonas inte berör den vanliga användaren speciellt mycket, men det tror jag att den gör i alla fall lite. Datoranvändare som Jonas talat med berättar att de redan använder sina datorer som de vill men med lite fri programvara kanske de kan göra mer. Jag har till exempel installerat PDF-Creator till flera vanliga användare både privat och ute hos mina kunder. De uppskattar att enkelt kunna skapa PDF:er från alla Windowsprogram både på jobbet och hemma utan att det kostar en krona. Vad har detta att göra med den första friheten, jo kanske en användare uppskattar att det nedladdade fria programmet också kan installeras på jobbdatorn. Det är vanligt med icke-fria gratisprogram att de till exempel inte får användas i kommersiellt syfte vilket kanske inte berör alla användare men kom ihåg att massor av vanliga datoranvändare sitter på våra företag även om det i Sverige finns en dator i varje hem.

Den andra friheten är Frihet att undersöka hur programmet fungerar och ändra det för egna ändamål. Denna hävdar Jonas inte ger något mervärde för den vanlige användaren. Jag håller med Jonas om att den vanliga användaren inte kommer att studera hur programmet fungerar och ännu mindre ändra det. Men detta är ändå mycket värdefullt för användaren. Vetskapen om att vem som helst kan titta ingående på vad programmet gör och vid behov förbättra det gör att man kan lita mer på programmet både vad gäller kvalitet och rörande sin egen integritet. Jag tror inte att den vanliga användaren direkt oroar sig för sin intigritet men ganska många gör det ock skruvar på sig när man berättar att Microsofts videospelare skickar med filnamnet på filmen man tittar på i samband med att codecs hämtas hem. Detta tillsammans med den stabilitet som ofta kommer i och med att alla kan se koden har gjort att till exempel videospelaren VLC blivit väldigt populär hos vanliga användare. Flera andra fria program växer i rasande takt hos vanliga användare, till exempel OpenOffice.org, DC++, Mozilla Firefox/Thunderbird, Bittorrent, 7-zip, mm, mm.

Den tredje friheten är Frihet att skicka kopior vidare av programmet. Här ser ju alla den uppenbara fördelen, man kan kopiera fritt till alla man känner, även sin arbetsgivare med gott samvete. Jonas nämner att piratkopieringen idag är så utbredd att detta inte i praktiken inte är någon fördel. Men jag tror att de flesta ”pirater” ibland känner åtminstone lite dåligt samvete som det kan vara bra att bli av med. Som Jonas skriver blir denna frihet mer värdefull om lagen ändras.

Den fjärde friheten, Frihet att förbättra programmet och sprida det vidare i förbättrad form är en nödvändighet för att de andra skall fungera.

Jonas låter sedan fri programvara representeras av Linux och övrig programvara av Windows vilket är synd. Windows är ett operativsystem som fungerar väldigt bra i hemmadatorer och andra datorer där kraven inte är så höga, där en 20-minuters paus (Jonas tidsuppskattning) för att återställa från en CD inte är en kris, och där användarna inte har den kunskapsnivå som krävs för att fullt ut använda datorn. Linux å andra sidan är ett mycket smidigt, avancerat operativsystem som i många hemmadatorer är helt overkill.

Jonas har mer diskussioner i sin postning, som jag mer eller mindre håller med om rörande politik, dyra licenser, och säkerhet. Jag kan hålla med om att detta kanske inte intresserar den vanlige datoranvändaren speciellt mycket. Men det borde det göra. Jag tror att det är information som behövs. Kanske får jag anledning att återkomma i frågan.

Så, jag håller med Jonas om att den vanlige användaren kanske inte skall kasta Windows och installera Linux till varje pris. I många fall är svaret på Jonas fråga om det är värt det, -Nej. Men ett öga på fri programvara är värt mycket även för den vanliga datoranvändaren. Fråga min mamma, pappa, flickvän, någon av mina mindre nördiga kompisar ….