Man behöver två banor men en lina emellan. Den om ”är” står vid linan i mitten. Alla andra står längs en av linorna eller kanten. På en signal skall alla ta sig till motstående kant förbi den som är. Den som är får bara röra sig längs linan. Den eller de som blir kullade får också stå vid linan och hjälpa till att kulla. Man kör fram och tillbaka tills alla är kullade. Den som är sist kullad vinner.
För mindre simmare är det bra att begränsa på vilket område som man får vara.
Nu sitter jag på tåget mot Stockholm igen. FSCONS 2011 i Göteborg var som vanligt en succé. Alla som jobbar med konferensen gör ett fantastiskt jobb. På grund av att jag är sjuk (som vanligt nästan) så var jag bara med igår (lördag) men då var jag med hela dagen och såg flera intressanta föredrag och minglade med massor av drivna människor. Jag har hittills inte missat en enda FSCONS och många av ansiktena är bekanta och återkommer varje år. Det är flera personer jag bara träffar på FSCONS och det är kul att notera att vi fortsätter våra konversationer ungefär där de slutade året innan :-).
En intressant session var Richard Stallman som intervjuades av Laura Chreighton. Jag har hört Richard flera gånger, både inspelat och ”live”. Det tenderar att bli samma sak om och om igen, men denna gången var det lite annorlunda även om det var mycket man kände igen. Extra kul var det att höra honom berätta om tiden på MIT som jag tidigare läst om i en sen upplaga av Steven Levys bok ”Hackers”.
Synd att jag inte mådde så bra, konferensen var som sagt lika bra som den alltid varit! Vi ses igen nästa år 🙂
Snubblade över en artikel i lokaltidningen från mina barndoms hemtrakter uppe i Hälsingland. Artikeln handlar om hur datorerna i skolan i min hemkommun Söderhamn kostar 11 853 kr per dator på tre år medan motsvarande kostnad för en dator i skolan i grannkommunen Hudiksvall kostar ca 6000. Det är nästan hälften av kostnaden per dator.
Söderhamn leasar sina datorer medan man i Hudiksvall köper dem och utrustar dem med fri programvara.
Jag har varit Windows-befriad till 100% sedan 1998 och fram tills för cirka ett år sedan. Nu har vi två installationer av Windows. När jag köpte en ny laptop för ett tag sedan var det Windows med på den och i ett projekt på jobbet var vi tvungen att köpa in en maskin med windows för att kunna testa en produkt vi utvecklar. Installationen på min laptop har fått vara kvar, men den bootas aldrig. Den på kontoret använder vi ibland och det är på denna som jag nu skriver.
På kontoret har vi så klart en skrivare. Idag fick jag för mig att jag skulle installera den i Windows. På våra vanliga arbetsstationer som kör Debian och Ubuntu väljer man Skrivare -> Lägg till och klickar några gånger på Nästa så fungerar det sedan. Vi har installerat den på alla laptops och fasta maskiner och har aldrig haft problem. Nu skulle jag göra det i Windows. Jag kan erkänna att jag inte är van men lyckades hitta skrivaren och valde att installera den. Perfekt, jättelätt. Men det gick ju inte att skriva ut på den så klart …
Klickar igenom en giude och ser att det inte installerats någon drivrutin. Lyckas sedan hitta den på webben. Med alla klockor och visselpipor vägde den in på 320MB(!). Det tog 15 minuter att installera den. Men efter det så fungerade det att skriva ut i alla fall. Jag brukar alltid skriva ut dubbelsidigt. Det sparar papper och därmed miljön, dessutom blir det snyggt när man binder ihop det.
Jag skulle nu skriva ut en PDF från Windows. Jag har redan insett att det skulle gått snabbare att flytta filen till min vanliga dator och skriva ut den därifrån men nu börjar jag bli vrång. Jag klickar på skriva ut och väljer den nya skrivaren. So far so good. Men när jag skall ändra inställningarna för dubbelsidig utskrift blir jag minst sagt brydd. Som man kan lista ut kan man vända baksidan upp-och-ned eller inte beroende på hur man skall binda ihop utskriften. På min vanliga dator är alternativen ”Lång kant” eller ”Kort kant” och hänvisar till om man skall vända blad runt den korta eller långa sidan på papperet. Lätt som en plätt. Normalt vänder man över den långa kanten om man skriver ut i landskap (det vill säga åt vänster). I den dialog jag får upp med min skrivare kan jag också välja två alternativ för dubbelsidigt, men de är inte helt enkla att förstå. Alternativen är ”Ja, vänd sidor uppåt” eller ”Ja, vänd sidor nedåt”. Hmmm, ovasett vilket så borde väl baksidan hamna upp-och-ned?
Varje gång jag sitter vid en Windows-maskin måste jag trassla en massa. Det är sant, det är en väldig massa krångel. Jag tänker alltid att; ”Det kan inte vara så illa för andra, annars skulle ingen kunna jobba i detta”! Eller är det bara jag som är dum?
Kan någon tala om för mig vilket alternativ jag skall välja om jag vill sätta in det jag skriver ut i en vanlig pärm och vända som en vanlig bok (längs den långa kanten i Gnomes dialog)? Motivera gärna ditt svar 😉
Vi håller för fullt på att köpa en snipa som vi skall puttra runt med på sommaren. Detta köp kommer det säkert att skrivas mer om här sedan när det är helt klart.
När jag och min lillasyster Sigrid var små hade vi en liten båt med en tvåhästars liten motor på som vi åkte runt med på sjön där vi hade sommarställe i Losjö straxt norr om Söderhamn i Hälsningland. Vi åkte mellan öarna och hade kojor runt hela sjön. Nu var vi nog lite äldre än vad våra barn är nu, men i alla fall.
Vi har ingen sommarstuga så som vi hade när jag var barn, men vi har en pool och en väldigt mysig utomhusdel i trädgården som jag bara kunde drömma om när jag var liten :-). Så istället för för sommarstuga skall vi nu ut på sjön. Innan barnen fanns var jag och Jenny ute och seglade ganska mycket och vi längtar tillbaka till sjön. Nu trodde vi nog inte när vi seglade att vi någonsin skulle skaffa en motorbåt, men nu är det väldigt nära. Eller visst ja, vi hade en liten snabbgående motorbåt som vi nu sålt men den använde vi så lite att den knappt räknas :-).
Men nu skall vi snart bli med en motorbåt som är så pass stor att man inte behöver skämmas för att man har en jolle efter. Jollen införskaffade vi idag och var ute och tog en sväng. Den är inte stor men faktiskt får hela familjen plats om det kniper. Men det jag ser framför mig är hur jag och Jenny sitter i den stora boken med en varsin bok och något gott att dricka medan barnen åker runt i viken och stör våra båtgrannar :-).
Albin lyckades både starta motorn och köra den själv idag medan jag satt med i båten. Fantastiskt vad man kan se sig själv i sina barn ibland. Jag minns känslan när jag och Sigrid åkte runt i vår lilla båt i Losjö. Det var härliga tider det!
Sommar och sol. Andra har börjat sin semester men inte jag. Jag jobbar på ett tag till. Jag kommer att jobba lite till och från i sommar då det förmodligen gör mig mest avkopplad. Visst vore det skönt att lämna allt i fyra,fem veckor men då vore jag nog ett vrak när jag kom tillbaka. Lite skall jag släppa när vi skall ut och fara, men är vi hemma så jobbar jag lite när det passar. I praktiken innebär det att jag åker till kontoret vid sex på morgonen (jodå, det går) och sedan åker jag hem vid lunch och äter med familjen. Är det sedan bra väder så jobbar jag hemma alternativt på kvällen.
Idag är det bra väder. Det betyder att jag äter hemma och sedan jobbar hemifrån. Just nu sitter jag i soffan i trädgården och jobbar medan barnen plaskar i poolen. Otroligt skönt. Även om man är med effektiv på morgonen så funkar det och man kan både svara i telefonen, hänga med i mejltrafiken och vara aktiv när det krävs.
Jenny tog en bild på mig som jag laddar upp till allmän beskådning. Kanske ni som inte heller fått semester ännu blir lite avundsjuka …
Det jag saknar är en riktigt ljusstark skärm som man kan ha i solen. Någon som har ett bra tips på en laptop som man kan ha i solsken? Den enda jag känner till är OLPC men den vet jag inte riktigt om den känns relevant 🙂
Nu har jag haft feber sedan den 21:a december förra året. Nu efter akut bronkit och lunginflammation, lungröntgen och två penicillinkurer är jag äntligen på väg tillbaka – med en enorm backlog.
Så ni som väntar på något från mig, snart är jag på benen igen …
Sitter nu på tåget på väg hem från FSCONS. Jag åker hem en dag för tidigt och missar middagen och prisutdelningen i år. FSCONS är även i år en given succé. Alla jag talat med tycker att det är en fantastiskt bra ordnad konferens. Starkt jobbat Jonas, Henrik, Rikard och ni andra! Väldigt många ansikten känner man igen som kommer år efter år och som vanligt är det en väldigt stor andel utländska gäster. Jag har inte hunnit lyssna på ett enda föredrag i år utan jag har burit öl och sprungit lite andra små ärenden. Så jag kan inte berätta om något spännande jag lyssnat på. jag kommer inte heller att vara först med att presentera vinnare av årets Award eftersom jag inte kommer att vara närvarande när det delas ut i år.
I anslutning till konferensen hölls det en (eller rättare sagt ett par) mindre konferenser. Själv deltog jag med ett litet föredrag på FOSSday som var en konferens med inriktning på företag och offentlig förvaltning. Deltagarantalet var mindre än vad vi räknat med men det var ändå väldigt trevligt och alla var nöjda.
På FSCONS har jag haft många intressanta diskussioner. I går hade jag en trevlig pratstund med en Arwid Lund om bland annat upphovsrätt. Arwid forskar kring biblioteks- och informationsvetenskap på Uppsala Universitet. Vi talade bland annat om hur den ideella upphovsrätten skulle kunna påverka innehåll på Wikipedia och andra intressanta frågor. En mycket trevlig stund över en god Ale.
Jag har också haft flera samtal med Matthias Kirschner från FSFE. Han har lyckats bli radiokändis i tyskland och kommer att hålla förhör med mig en gång i månaden. Nåja, inte så farligt som det låter. Han håller ihop koordinatorerna i FSFE och för att lättare få in rapporter så kommer han att ringa upp oss en gång i månaden för en kort rapport.
Jag har idag även haft ett kort samtal med Karsten Gerloff, Simon Josefsson och Henrik Nordström och ett lite längre med Björn Lundell om öppna standarder och Sveriges och Europas framtid.
Som sagt, jag missar finalen på FSCONS i år. Jag skall istället resa hem till familjen och Albins simskoleavslutning i morgon. Jag har de senaste veckorna jobbat väldigt mycket och rest kors och tvärs över den södra delen av Sverige och känner att jag måste hem till famljen. FSCONS är som sagt en fantastiskt trevlig konferens men ibland knackar det verkliga livet på.
Jag bloggar alldeles för sällan vilket beror på att jag för tillfället har väldigt mycket att göra. Men ambitionen finns kvar 🙂
Idag var jag nyfiken på vem som fick fredspriset så jag öppnade för ovanlighetens skull en av de stora dagstidningarnas hemsida. Nog för att jag vet att det brukar vara mycket reklam på dem, men detta tar på alla sätt priset tycker jag, och då talar jag inte om fredspriset.
Titta på bilden här bredvid (den är tok-stor). jag är intresserad av en liten, liten del av bilden. Till vänster straxt under mitten står vem som fick priset. Men, allvarligt, kan någon överhuvudtaget läsa denna sida? Ingen kan väl dagligen inhämta sin dagliga dos nyheter från denna sida? Jag lider med den designer som bestämt hur sidan skall se ut eftersom jag är ganska säker på att detta ligger långt ifrån vad som var avsikten.
Någonstans måste det ju finnas en balans. Jag förstår att man vill visa mycket reklam för att få intäkter. Större bilder ger mer pengar. Det är enkelt och jag ser inget problem med det. Men man måste ju också ha besökare, annars blir ju reklamen värdelös. Jag antar att ingen besöker denna sida bara för att titta på reklamen. Jag orkar aldrig öppna denna eller för all del dess största konkurrent enbart på grund av reklamen.
Jag ställer mig utan att tänka efter frågan: ”Hur många skulle köpa tidningen om förhållandet var detsamma där?”, men inser snart att den frågan haltar. Eftersom läsaren i det fallet betalar för tidningen så kan det vara mindre reklam. Men den första frågeställningen är fortfarande relevant, den om balansen. På sidan betalar man ju genom att titta på reklamen. Men man vill ju inte bara titta på reklam. Ju fler som tittar desto mindre reklam behövs det, eller? Betyder detta att sidan får mindre och mindre besökare och därför måste ha mer och mer reklam, eller är det så att man behöver mer pengar?
Jag har ingen aning, men för mycket reklam är det i alla fall.
Ps: Jag vet om att det finns sätt att slippa se reklamen och ändå se sidan, men det var inte min poäng 🙂 Ds.
Såg en reklam från Microsoft på Expressens hemsida nu på morgonen. Den handlade om deras senaste webbläsare och om att den har blivit säkrare. Som en del av annonsen citeras en lien flicka, Maja 7 år.
”Det finns en liten polis i vår dator som skyddar mot nätskurkar”
I samma annons skriver man att produkten har ”Inbyggt skydd mot nätskurkeri”.
Jag blir lite smått mörkrädd när jag ser det. Jag vet inte vad jag tycker är värst, att man skickar ut vanliga människor på nätet som tror att de inte kan göra vad som helst eller att man lovar att skydda dem? Alla vet att ett säkert surfande inte finns i en enskild produkt utan kräver hur man än vänder på det en medvetenhet hos den som surfar.
Jag blir arg när jag ser företag som i reklam och annat meddelar användare att deras kunskap inte behövs. Att använda en dator eller att surfa säkert på nätet är inte helt trivialt. Det skall inte vara svårt men ett visst medvetande hos användaren måste vi ha kvar.