Detta är ett svar till Jonas Björks bloginlägg om fri programvara och för övrigt mitt första inlägg i den här, för mig, nya plattformen. Tack vare ett öppet och väldokumenterat format var det en enkel sak att konvertera mina inlägg från min gamla blog.
Jonas Björk är en god vän till mig och vi jobbar väldigt bra tillsammans kring fri och öppen programvara och vi kommer att fortsätta göra så. Vi driver till exempel projektet Fritis.se tillsammans. Jäg läser alltid hans blog med stort intresse. När jag läste hans senaste inlägg om fri programvara blev jag dock lite fundersam och tycker att jag måste svara på detta. Jag hoppas att du inte misstycker Jonas, jag tror att vi faktiskt är överens. Jag tycker att Jonas lite snabbt jämställer fri programvara med Linux och sedan tycker jag att hans uppfattning om den vanliga datoranvändaren inte riktigt stämmer. Jag låter begreppet ”vanlig användare” förbli odefinierat, men tror att jag och Jonas menar samma sak med uttrycket. En sak som jag håller med Jonas om är dock att Linux inte passar alla.
Jonas börjar med frågeställningen om fri programvara är något för den vanlige datoranvändaren, vilket är en väldigt intressant frågeställning som har tagits upp förr men som väl tål att bearbetas lite till. Jonas fortsätter med att beskriva de fyra friheter som enligt FSF definierar fri programvara.
Jonas går igenom frihet för frihet och kommer fram till att de flesta inte är viktiga för en vanlig datoranvändare. Jag tycker att han gör det lite för lätt för sig.
Den första friheten är Frihet att använda programmet för valfritt ändamål. Denna hävdar Jonas inte berör den vanliga användaren speciellt mycket, men det tror jag att den gör i alla fall lite. Datoranvändare som Jonas talat med berättar att de redan använder sina datorer som de vill men med lite fri programvara kanske de kan göra mer. Jag har till exempel installerat PDF-Creator till flera vanliga användare både privat och ute hos mina kunder. De uppskattar att enkelt kunna skapa PDF:er från alla Windowsprogram både på jobbet och hemma utan att det kostar en krona. Vad har detta att göra med den första friheten, jo kanske en användare uppskattar att det nedladdade fria programmet också kan installeras på jobbdatorn. Det är vanligt med icke-fria gratisprogram att de till exempel inte får användas i kommersiellt syfte vilket kanske inte berör alla användare men kom ihåg att massor av vanliga datoranvändare sitter på våra företag även om det i Sverige finns en dator i varje hem.
Den andra friheten är Frihet att undersöka hur programmet fungerar och ändra det för egna ändamål. Denna hävdar Jonas inte ger något mervärde för den vanlige användaren. Jag håller med Jonas om att den vanliga användaren inte kommer att studera hur programmet fungerar och ännu mindre ändra det. Men detta är ändå mycket värdefullt för användaren. Vetskapen om att vem som helst kan titta ingående på vad programmet gör och vid behov förbättra det gör att man kan lita mer på programmet både vad gäller kvalitet och rörande sin egen integritet. Jag tror inte att den vanliga användaren direkt oroar sig för sin intigritet men ganska många gör det ock skruvar på sig när man berättar att Microsofts videospelare skickar med filnamnet på filmen man tittar på i samband med att codecs hämtas hem. Detta tillsammans med den stabilitet som ofta kommer i och med att alla kan se koden har gjort att till exempel videospelaren VLC blivit väldigt populär hos vanliga användare. Flera andra fria program växer i rasande takt hos vanliga användare, till exempel OpenOffice.org, DC++, Mozilla Firefox/Thunderbird, Bittorrent, 7-zip, mm, mm.
Den tredje friheten är Frihet att skicka kopior vidare av programmet. Här ser ju alla den uppenbara fördelen, man kan kopiera fritt till alla man känner, även sin arbetsgivare med gott samvete. Jonas nämner att piratkopieringen idag är så utbredd att detta inte i praktiken inte är någon fördel. Men jag tror att de flesta ”pirater” ibland känner åtminstone lite dåligt samvete som det kan vara bra att bli av med. Som Jonas skriver blir denna frihet mer värdefull om lagen ändras.
Den fjärde friheten, Frihet att förbättra programmet och sprida det vidare i förbättrad form är en nödvändighet för att de andra skall fungera.
Jonas låter sedan fri programvara representeras av Linux och övrig programvara av Windows vilket är synd. Windows är ett operativsystem som fungerar väldigt bra i hemmadatorer och andra datorer där kraven inte är så höga, där en 20-minuters paus (Jonas tidsuppskattning) för att återställa från en CD inte är en kris, och där användarna inte har den kunskapsnivå som krävs för att fullt ut använda datorn. Linux å andra sidan är ett mycket smidigt, avancerat operativsystem som i många hemmadatorer är helt overkill.
Jonas har mer diskussioner i sin postning, som jag mer eller mindre håller med om rörande politik, dyra licenser, och säkerhet. Jag kan hålla med om att detta kanske inte intresserar den vanlige datoranvändaren speciellt mycket. Men det borde det göra. Jag tror att det är information som behövs. Kanske får jag anledning att återkomma i frågan.
Så, jag håller med Jonas om att den vanlige användaren kanske inte skall kasta Windows och installera Linux till varje pris. I många fall är svaret på Jonas fråga om det är värt det, -Nej. Men ett öga på fri programvara är värt mycket även för den vanliga datoranvändaren. Fråga min mamma, pappa, flickvän, någon av mina mindre nördiga kompisar ….
