Kategoriarkiv: Fri programvara

Jag har engagerat mig i fri programvara sedan mitten av 90-talet. Ibland med frenetiskt än annars. Under detta ämne samlar jag artiklar som rör fri programvara.

Leverantörsoberoende

Det här är en artikel som jag skrev 2009 som jag hittade på min dator. Jag tror dock aldrig att den blev klar eller publicerades. Tycker den är ok som den är och lika aktuell nu som då så här kommer den.

Allt fler talar om leverantörsoberoende och minskande av inlåsningseffekter. Vi kan läsa om det i fackpress nästan dagligen. Men vad är då egentligen leverantörsoberoende och hur kan vi uppnå det?

Att vara leverantörsoberoende innebär inte att man inte har några leverantörer utan tvärt om att man har många att välja på som kan leverera det man vill ha. Det skall vara enkelt att byta emellan dem och det skall inte märkas i verksamheten.

Många skriver att öppna standarder är viktigt för att uppnå leverantörsoberoende, det är sant, men det är långt ifrån allt. Jag anser att det inte ens är det viktigaste. Öppna standarder är viktiga för att kunna byta ut program och system samt för att kunna kommunicera med andra. Detta är nog så viktigt men bara en del av lösningen på gåtan leverantörsoberoende, det är snarare en lösning som gör att man kan bli teknikoberoende, vilket i sin tur underlättar för leverantörsoberoende men tar dig inte hela vägen. För att bli leverantörsoberoende måste man även kunna byta leverantör utan att byta ut sina system.

Leverantörsoberoende är ett pussel med flera viktiga bitar. De tre viktigaste tycker jag är att man har egen kompetens, använder fri programvara, och att man har flera leverantörer att välja på.

Tre viktiga pusselbitar för att uppnå leverantörsoberoende.

Egen kompetens

Har man ingen egen kompetens i företaget så är det svårt att vara helt leverantörsoberoende. Man behöver inte besitta expertkompetens på alla områden men ju mer intern kompetens man har desto enklare är det att göra sig leverantörsoberoende och att ställa krav på leverantörerna. Även om man inte har intern kompetens kan man anse sig vara oberoende om det finns flera leverantörer som man lätt kan byta mellan.

Att bygga egen intern kompetens kan vara bra även ur andra synvinklar. Till exempel kan det ge mer positiva medarbetare om de får utbilda sig och aktivt lära sig de produkter företaget använder. Har man egen kompetens kan man dessutom välja att vara helt leverantörsoberoende och inte anlita externa resurser alls i det dagliga arbetet.

Fri programvara

Med sluten, icke-fri programvara kan man helt enkelt inte vara leverantörsoberoende. Man kan vara mer eller mindre leverantörsberoende beroende på hur bra programmen följer öppna standarder och beroende på hur lätta de är att byta ut. Eftersom ett icke-fritt program ofta styrs av ett enskilt företag så är man alltid beroende av det företaget och vad de väljer att göra med den produkt som används.

Många företag lever idag på att sälja fri programvara. Det är bra för det gör att användare blir mindre inlåsta. Men vissa företag blandar fri programvara med egna tillägg som inte är fria, detta är inte bra eftersom det ger inlåsningseffekter som vid första anblick kan missas. För att vara på den säkra sidan bör man använda produkterna från originalkällorna.

Som vi sett är fri programvara är en mycket viktig ingrediens i att bli leverantörsoberoende. För att fri programvara skall kunna leva måste den ha två saker: användare och utvecklare. Ju intressantare programvaran är desto fler leverantörer kommer att jobba med den. Användare och utvecklare kan vara företag eller individer och oftast är det en mix av de båda.

Flera leverantörer

Det är svårt att stå ensam. Det är i dessa sammanhäng sällan bra att göra det. Men det är inte heller bra att vara beroende av en leverantör, som ju då i sin tur står ensam. Vad händer om den leverantören helt plötsligt gör ett val eller en prioritering som inte gynnar er verksamhet?

Dela för framtiden

Att använda fri programvara gör att man på sätt och vis blir beroende av den. Denna beroendeställning är inte lika avgörande som att vara beroende av en leverantör men kopplingen finns ändå. Skillnaden är att nu är det du som styr.

Vad gäller de produkter du använder så är det bra för dig ju fler som använder dem och ju fler som använder dem på liknande sätt som du själv. Att vara ensam användare av ett övergivet projekt är ingen trevlig sits, även om den är relativt bra som det rör sig om ett fritt program.

Det ligger nu i ditt eget intresse att fler använder programmet och helst att de använder det på liknande sätt som dig själv. Därför är det viktigt att du delar med dig av dina erfarenheter och eventuella modifieringar av programmet i fråga. Det gagnar både dig själv och andra.

10 år sedan: SIS förklarar omröstningen ogiltig

För 10 år sedan meddelar SIS att omröstningen om OOXML är ogiltig.

Som jag har berättat om tidigare var jag engagerad i skandalen på SIS där Microsoft kuppade igenom ett Ja till sin föreslagna standard OOXML.

SIS befann sig nu i ett underligt läge. Man hade haft en omröstning som alla insåg inte gått rätt till och den hade lett till att man skulle rösta Ja i ISO. Den ursprungliga gruppen skulle med största sannolikhet ha kommit fram till ett Nej. Vad skall man göra?

Det var för lite tid för att göra en ny omröstning. Och om man skulle göra en, hur skulle den gå till?

I en intervju med Lars Flink, dåvarande VD för SIS några dagar innan kan man mellan raderna läsa lösningen när han på frågan om SIS kan riva upp beslutet svarar:

– Det enda som skulle kunna riva upp beslutet är om något formellt fel begåtts. Om något i processen inte varit korrekt. Om det är aktuellt nu är en hypotetisk fråga som jag avstår från att besvara.

Några dagar senare, idag för 10 år sedan, kom beskedet. SIS ogiltigförklarar omröstningen. Anledningen är röstfusk. Så här säger Lars Flink i en intervju i Ny Teknik.

– Vi har fått en hel del information under de här dagarna och den pekar på att någon deltagit i omröstningen med mer än en röst.

Jag har hört ryktesvägen att något sådant fusk inte förekom. Men en läsare på min blogg föreslår att det kan vara Microsoft som avses. Jag vet inte, men det var nog den enda lösningen för SIS att klara sig ur denna situation.

Men hur skulle man göra med omröstningen i ISO? Det slutade med att SIS lade ner Sveriges röst i ISO.

10 år sedan: SIS-skandalen kring OOXML

Idag är det exakt 10 år sedan skandalen på SIS och då mina ”15 minutes of fame” startade. Jag var då som nu en anhängare av fri programvara. Det vill säga programvara som tillåter insyn och inte snärjer dig som användare. För 10 år sedan var jag mycket mer engagerad än idag men jag står fortfarande fast vid mina principer. Många, många gånger under åren har vi fått rätt och jag har i efterhand kunnat säga ”Vad var det jag sa?”.

För 10 år redan var dokumentformat och öppna standarder i ropet. Det fanns ett standardformat som heter OpenDocument Format (ODF) som är ISO-standard. Detta användes då främst av OpenOffice.org som är en populär kontorsprogramvara. Microsoft som var ledande i branschen använde ett eget proprietärt format.

Eftersom öppna standarder var väldigt hett efterfrågade myndigheter och företag just det. Det skulle vara öppet och man skulle kunna byta program utan inlåsningseffekter.

Microsoft har då två alternativ. Antingen omfamnar man den befintliga standarden eller så gör man en egen. Tyvärr valde de det sistnämnda.

Microsoft kallade sitt format Office Open XML (OOXML). Förvillande likt ODF. Många trodde nog att debatten handlade om deras äldre format (.DOC) men de var alltså ett relativt nytt format som inte många använde då. Microsoft lyckades dessutom få detta nya format att snabb-behandlas av ISO. Hur det gick till undrar jag fortfarande.

I ISO ingår svenska SIS. Så SIS skall rösta om OOXML i ISO. Hur man skall rösta skall tas fram i en arbetsgrupp som hette Ag17. Här satt personer från olika företag och intressenter. Det var inte så många med i gruppen från början. Men SIS regler gjorde det möjligt att gå med i gruppen ända fram till omröstningen och då ha rösträtt. Denna konstiga regel utnyttjades av både Microsoft och vi som kontrade på samma sätt. Dessvärre förlorade vi.

Hur det gick till och vad som hände sedan skrev jag om i inlägget SIS sålde sin röst rörande OOXML. Det var exakt 10 år sedan idag.

Inlägget ovan har lästs (eller i alla fall visats) hundratusentals gånger. Dagen efter mötet fick jag sätta upp en statisk sida med bara det inlägget för servern belastades så hårt. Det fanns länkar till min lilla blogg från flera stora dagstidningar och väl trafikerade webbplatser som till exempel Slashdot och IDG.

För mig började det med ett telefonsamtal från en person aktiv i AG17 en fredag kväll. Jag skriver inte vem eftersom jag inte frågat personen i fråga. Men det var i alla fall inte jag som upptäckt det, jag bara hängde med. Det hade tillkommit nya företag som vi trodde skulle rösta ja. Vi önskade att SIS skulle rösta nej. Planen var att vi skulle väga upp med lika många. Men på mötet kom många fler än vi trott.

Jag åkte till mötet. Jag var alltså med där på mötet på riktigt. När jag kom hem skrev jag inlägget. Jag var en av de första som skrev om det och eftersom jag hade varit med fick det stor spridning. Tidningarna ringde. Bokstavligen hela natten. Flera som ringde hade bara två frågor:

  • Är du Marcus Rejås?
  • Är det du skriver på din blogg sant?

Jag svarade ”Ja” på båda. Vissa ville veta lite mer. Mötet var på en måndag och telefonen ringde hela veckan. Det gick inte att jobba alls den veckan. Om det var jobbigt? Nej, jag tyckte det var skitkul. Det var journalister, organisationer, företag, myndigheter, till och med Rikspolisstyrelsen (av någon anledning) och privatpersoner hörde av sig. Till en början var alla positiva. Men senare, efter att SIS beslutat att lägga ner sin röst (mer om det senare) blev det mindre positiva brev.

En organisation som inte var så glad var Microsofts intresseförening IAMCP som senare kom att stämma SIS för detta möte. Jag hade kontakt med ordföranden där och vi talades vid i telefon och skickade flera brev till varandra. Han var väldigt trevlig och även om vi stod långt ifrån varandra tror jag vi fann en ömsesidig respekt för varandra.

Det fanns andra som inte var så glada också. Jag fick så klart också arga brev. Inga hot direkt men några rejäla utskällningar.

Dagarna som följde var som sagt kaotiska. Jag hoppas jag får tid att berätta mer. Men kortfattat kan man säga att OOXML först fick avslag i ISO men efter en runda till klubbades det igenom på mycket tveksamma grunder.

Blev världen bättre eller sämre? Nåja världen snurrar på. Vi snackar programvara här… Men inget hade varit sämre om vi vunnit. Tvärt om.

Vad var det jag sa?

Det skrevs så klart mycket om detta. De flesta vinklade det som att Microsoft gjort fel. I själva verket var det ju SIS regler som var fel. Här följer bara några exempel på artiklar som finns kvar från mitt inlägg (tyvärr fungerar inte de flesta länkar efter 10 år men dessa är kvar. Sök på SIS och OOXML så hittar du massor av artiklar):

DN: Microsofts affärspartners köpte Sveriges röst
Computer Sweden: Microsoftkupp mot formatomröstning
Tech World: Microsoft anklagat för att rigga omröstningen i OOXML
Computer Sweden: Microsoft pressade partners att rösta ja
The Local: Microsoft accused of buying Swedish votes
Metro: Microsofts röstkupp värd miljardbelopp
Ny teknik: Microsoft erkänner röstkupp hos SIS

Jag hoppas få tid att inom de närmaste dagarna berätta mer om eftermälet av detta turbulenta möte. Kortfattat kan jag säga att SIS lade ner sin röst i ISO. OOXML röstades först ner i ISO men på ett uppföljande möte accepterades standarden. OOXML är alltså en standard idag. SIS har idag ändrat sina regler.

10 år sedan: Ian Murdock

För exakt 10 år sedan skrev jag på bloggen om hur Sun anställt  Ian Murdock. Jag ställde mig positivt till detta.

Ian Murdock var skaparen av Debian GNU/Linux. Den distribution jag då som nu använder dagligen. Namnet Debian tog Murdock från sitt namn och sin fru Debras namn. Debra och Ian blev lite förkortat Debian. Ian och Debra fick tre barn.

Det var 1993 som han skapade Debian och skrev Debian Manifesto. Efter det har han också hunnit med att  vara teknisk chef på Free Standards Group och styrelseledamot i Linux Standars Base. Han har också varit CTO för Linux Foundation. Linux Foundation lämnade han 2007 för att börja jobbba på Sun som jag skrev om tidigare.

Sedan gick det tyvärr utför för Murdock. Året efter han anställdes på Sun skildes han och Debra. Han slutade på Sun 2010 och började jobba på Salesforce Marketing Cloud fram till 2015. I november 2015 började han jobba på det spännande teknikföretaget Docker. Men allt stod inte rätt till.

Murdock hade sedan länge psykologiska problem och hade åtminstone mot slutet problem med alkohol. Den 28 december 2015 tog Ian till slut sitt liv genom att hänga sig själv efter att ha postat massor av uppenbart förvirrade tweets på twitter.

Ian har betytt mycket för fri programvara och kommer att minnas framförallt för Debian så klart men även mycket annat. Vila i frid.

Sorgligt …

Chattkriget – Microsoft eller Slack – Jabber!

Chattkriget, skriver IDG, står mellan Microsoft och Slack. Låt mig bjuda in ännu en kombattant, Jabber. Eller XMPP Instant messaging som det kanske borde heta. Det har massor av fördelar. Till exepmel att du kan ha din egen server (om du vill). Du kan skapa chattrum med interna kontakter på företaget och även bjuda in konkurrenter om du vill. Ingen central server behövs. Du behöver inte lämna någon information till externa företag utan hålla allt internt om du vill.

Vidare finns massor av olika klienter till Jabber för alla operativsystem. Ser faktiskt ingen anledning att använda något annat system.

Keep it simple, stupid

Vi har alla hört den förr KISS-principen. Krångla inte till det. Logiskt och smart.

När det gäller it-drift har jag alltid haft en viss skepsis mot avancerade, dyra system som inte kan gå sönder. Det kan vara till exempel serverkluster eller SAN-lösningar. När de är så komplexa att jag inte förstår blir jag skeptisk.

Dessa system har dock en väldigt stor acceptans bland företag och organisationer där ute. Man skall helt enkelt ha dem om man skall vara någon att räkna med. Men jag brukar säga att när något som är så stort, redundant och avancerat att det inte kan gå sönder, i alla fall går sönder så är det bara stort och avancerat. Inte sällan måste man vänta på leverantören av systemet för att kunna lösa problemet. Nertiden blir lång.

Jag kan så klart inte nämna några exempel, men jag har flera. Både på SAN-lösningar, serverkluster och HA-system.

För 10 år sedan: Fria 24

För exakt 10 år sedan stod jag i kostym och tog emot ett bidrag från Internetfonden på 250 000 kronor. Detta var inte för min egen del utan i egenskap av ordförande för Svenska Linuxföreningen.

Bidraget skulle gå till att utveckla Fria 24 som skulle vara en fri plattform för 24-timmarsmyndigheter. Dagiskö, skolval, mm, mm.

Anders Lindbäck hade skrivit ansökan och skickat in den för föreningen långt innan denna dag. Till vår förvåning fick vi pengarna.

Anders nominerade sig själv som projektledare för projektet och ville ha betalt för det. Det är i och för sig inte så konstigt eftersom han skrivit ansökan och på sätt fått in dessa pengar till föreningen. Men problemet var att vi behövde andra att engagera sig i projektet och de skulle inte få betalt. Jag vet att jag tyckte det var konstigt. Jag hade hellre sätt att pengarna gick till hårdvara eller till något annat som man kan ta på och sedan låta alla jobba ideellt. Vi jobbade ju alla redan ideellt med massor av andra saker. Alternativt att alla inblandade skulle arvoderas likvärdigt.

Det som hände sedan var att det blev dålig fart i projektet. Projektledaren med lön ropade efter fler resurser som inte skulle få lön. Det blev ingen hit.

En annan anledning till att det inte tog fart tror jag var att det valdes ett nytt programeringsramverk som heter Grails. Det var väldigt nytt då 2005 och kom i version 1.0 först 2008. Naturligtvis var det inte många utvecklare som var bekanta med det då.

Det som hände var att projektet dog. Tyvärr.

Men vi hade rätt! Efter detta har mycket programvara som används i offentlig verksamhet skrivits som fri programvara. Både genom att man använder redan befintlig programvara som att egen programvara utvecklas och släpps som fri programvara.

 

Tagna på sängen

För exakt 10 år sedan skrev jag ett inlägg med titeln ”Tagna på sängen”. Det handlade om besvikna Microsoftkunder som upptäck att Microsoft kunde nedgradera supporten på Windows 2000 och ta betalt (duktigt betalt) för att förlänga den.

Detta har hänt flera gånger. Till exempel när samma företag slutade underhålla Visual Basic vilket var ungefär samtidigt om jag minns rätt. Då skulle ju värden gå under och massa programvara behöva skrivas om. Man skapade upprop som krävde att Microsoft fortsatte med produkten.

Herrejösses, den ”Vad var det vi sa?” hade inte kunnat vara tydligare. Det var nästan roande att se hur kunder kräver att företaget håller kvar en produkt som företaget anser är slut och inte vill ha.

Jag behöver väl knappast skriva vad som hade skett om det var fri programvara?

Angående ”Vad var det vi sa?” så lovar jag att det finns flera!