En kategori vars innehåll speglas på Gnuheter
Det här är en artikel som jag skrev 2009 som jag hittade på min dator. Jag tror dock aldrig att den blev klar eller publicerades. Tycker den är ok som den är och lika aktuell nu som då så här kommer den.
Allt fler talar om leverantörsoberoende och minskande av inlåsningseffekter. Vi kan läsa om det i fackpress nästan dagligen. Men vad är då egentligen leverantörsoberoende och hur kan vi uppnå det?
Free Software Foundation Europe startar idag ett initiativ för att sprida information om fri programvara i den publika sektorn. Inget nytt egentligen, vi har pratat om det länge och det finns flera äldre initiativ. Men detta är nytt, fräscht och snyggt.
Tummen up!
För 10 år sedan meddelar SIS att omröstningen om OOXML är ogiltig.
Som jag har berättat om tidigare var jag engagerad i skandalen på SIS där Microsoft kuppade igenom ett Ja till sin föreslagna standard OOXML.
SIS befann sig nu i ett underligt läge. Man hade haft en omröstning som alla insåg inte gått rätt till och den hade lett till att man skulle rösta Ja i ISO. Den ursprungliga gruppen skulle med största sannolikhet ha kommit fram till ett Nej. Vad skall man göra?
Det var för lite tid för att göra en ny omröstning. Och om man skulle göra en, hur skulle den gå till?
I en intervju med Lars Flink, dåvarande VD för SIS några dagar innan kan man mellan raderna läsa lösningen när han på frågan om SIS kan riva upp beslutet svarar:
– Det enda som skulle kunna riva upp beslutet är om något formellt fel begåtts. Om något i processen inte varit korrekt. Om det är aktuellt nu är en hypotetisk fråga som jag avstår från att besvara.
Några dagar senare, idag för 10 år sedan, kom beskedet. SIS ogiltigförklarar omröstningen. Anledningen är röstfusk. Så här säger Lars Flink i en intervju i Ny Teknik.
– Vi har fått en hel del information under de här dagarna och den pekar på att någon deltagit i omröstningen med mer än en röst.
Jag har hört ryktesvägen att något sådant fusk inte förekom. Men en läsare på min blogg föreslår att det kan vara Microsoft som avses. Jag vet inte, men det var nog den enda lösningen för SIS att klara sig ur denna situation.
Men hur skulle man göra med omröstningen i ISO? Det slutade med att SIS lade ner Sveriges röst i ISO.
Idag är det exakt 10 år sedan skandalen på SIS och då mina ”15 minutes of fame” startade. Jag var då som nu en anhängare av fri programvara. Det vill säga programvara som tillåter insyn och inte snärjer dig som användare. För 10 år sedan var jag mycket mer engagerad än idag men jag står fortfarande fast vid mina principer. Många, många gånger under åren har vi fått rätt och jag har i efterhand kunnat säga ”Vad var det jag sa?”.
För 10 år redan var dokumentformat och öppna standarder i ropet. Det fanns ett standardformat som heter OpenDocument Format (ODF) som är ISO-standard. Detta användes då främst av OpenOffice.org som är en populär kontorsprogramvara. Microsoft som var ledande i branschen använde ett eget proprietärt format.
Eftersom öppna standarder var väldigt hett efterfrågade myndigheter och företag just det. Det skulle vara öppet och man skulle kunna byta program utan inlåsningseffekter.
Microsoft har då två alternativ. Antingen omfamnar man den befintliga standarden eller så gör man en egen. Tyvärr valde de det sistnämnda.
Microsoft kallade sitt format Office Open XML (OOXML). Förvillande likt ODF. Många trodde nog att debatten handlade om deras äldre format (.DOC) men de var alltså ett relativt nytt format som inte många använde då. Microsoft lyckades dessutom få detta nya format att snabb-behandlas av ISO. Hur det gick till undrar jag fortfarande.
I ISO ingår svenska SIS. Så SIS skall rösta om OOXML i ISO. Hur man skall rösta skall tas fram i en arbetsgrupp som hette Ag17. Här satt personer från olika företag och intressenter. Det var inte så många med i gruppen från början. Men SIS regler gjorde det möjligt att gå med i gruppen ända fram till omröstningen och då ha rösträtt. Denna konstiga regel utnyttjades av både Microsoft och vi som kontrade på samma sätt. Dessvärre förlorade vi.
Hur det gick till och vad som hände sedan skrev jag om i inlägget SIS sålde sin röst rörande OOXML. Det var exakt 10 år sedan idag.
Inlägget ovan har lästs (eller i alla fall visats) hundratusentals gånger. Dagen efter mötet fick jag sätta upp en statisk sida med bara det inlägget för servern belastades så hårt. Det fanns länkar till min lilla blogg från flera stora dagstidningar och väl trafikerade webbplatser som till exempel Slashdot och IDG.
För mig började det med ett telefonsamtal från en person aktiv i AG17 en fredag kväll. Jag skriver inte vem eftersom jag inte frågat personen i fråga. Men det var i alla fall inte jag som upptäckt det, jag bara hängde med. Det hade tillkommit nya företag som vi trodde skulle rösta ja. Vi önskade att SIS skulle rösta nej. Planen var att vi skulle väga upp med lika många. Men på mötet kom många fler än vi trott.
Jag åkte till mötet. Jag var alltså med där på mötet på riktigt. När jag kom hem skrev jag inlägget. Jag var en av de första som skrev om det och eftersom jag hade varit med fick det stor spridning. Tidningarna ringde. Bokstavligen hela natten. Flera som ringde hade bara två frågor:
Jag svarade ”Ja” på båda. Vissa ville veta lite mer. Mötet var på en måndag och telefonen ringde hela veckan. Det gick inte att jobba alls den veckan. Om det var jobbigt? Nej, jag tyckte det var skitkul. Det var journalister, organisationer, företag, myndigheter, till och med Rikspolisstyrelsen (av någon anledning) och privatpersoner hörde av sig. Till en början var alla positiva. Men senare, efter att SIS beslutat att lägga ner sin röst (mer om det senare) blev det mindre positiva brev.
En organisation som inte var så glad var Microsofts intresseförening IAMCP som senare kom att stämma SIS för detta möte. Jag hade kontakt med ordföranden där och vi talades vid i telefon och skickade flera brev till varandra. Han var väldigt trevlig och även om vi stod långt ifrån varandra tror jag vi fann en ömsesidig respekt för varandra.
Det fanns andra som inte var så glada också. Jag fick så klart också arga brev. Inga hot direkt men några rejäla utskällningar.
Dagarna som följde var som sagt kaotiska. Jag hoppas jag får tid att berätta mer. Men kortfattat kan man säga att OOXML först fick avslag i ISO men efter en runda till klubbades det igenom på mycket tveksamma grunder.
Blev världen bättre eller sämre? Nåja världen snurrar på. Vi snackar programvara här… Men inget hade varit sämre om vi vunnit. Tvärt om.
Vad var det jag sa?
Det skrevs så klart mycket om detta. De flesta vinklade det som att Microsoft gjort fel. I själva verket var det ju SIS regler som var fel. Här följer bara några exempel på artiklar som finns kvar från mitt inlägg (tyvärr fungerar inte de flesta länkar efter 10 år men dessa är kvar. Sök på SIS och OOXML så hittar du massor av artiklar):
DN: Microsofts affärspartners köpte Sveriges röst
Computer Sweden: Microsoftkupp mot formatomröstning
Tech World: Microsoft anklagat för att rigga omröstningen i OOXML
Computer Sweden: Microsoft pressade partners att rösta ja
The Local: Microsoft accused of buying Swedish votes
Metro: Microsofts röstkupp värd miljardbelopp
Ny teknik: Microsoft erkänner röstkupp hos SIS
Jag hoppas få tid att inom de närmaste dagarna berätta mer om eftermälet av detta turbulenta möte. Kortfattat kan jag säga att SIS lade ner sin röst i ISO. OOXML röstades först ner i ISO men på ett uppföljande möte accepterades standarden. OOXML är alltså en standard idag. SIS har idag ändrat sina regler.
För exakt 10 år sedan skrev jag ett inlägg med titeln ”Tagna på sängen”. Det handlade om besvikna Microsoftkunder som upptäck att Microsoft kunde nedgradera supporten på Windows 2000 och ta betalt (duktigt betalt) för att förlänga den.
Detta har hänt flera gånger. Till exempel när samma företag slutade underhålla Visual Basic vilket var ungefär samtidigt om jag minns rätt. Då skulle ju värden gå under och massa programvara behöva skrivas om. Man skapade upprop som krävde att Microsoft fortsatte med produkten.
Herrejösses, den ”Vad var det vi sa?” hade inte kunnat vara tydligare. Det var nästan roande att se hur kunder kräver att företaget håller kvar en produkt som företaget anser är slut och inte vill ha.
Jag behöver väl knappast skriva vad som hade skett om det var fri programvara?
Angående ”Vad var det vi sa?” så lovar jag att det finns flera!
Firar sportlov med att städa. Hittade en kartong i en låda. En svensk version av Windows 1.0 från 1986. Den är helt komplett med disketter (5 1/2-tummare) och manualer. Kartongen är sliten efter att ha flyttats mellan olika hyllor och kartonger i snart 30 år men innehållet är i bra skick. Manualen till Write är inte ens öppnad.
Då vi är lite fattiga blev jag nyfiken på vad den kan vara värd och Googlade lite och hittade två liknande på E-bay fast på engelska till salu. En som var lite finare än min för 45 700 och en i samma skick som min för 16 600. Oj, den kanske går att sälja? Marknaden är så klart pytteliten men lägger ändå ut den på Tradera. Har jag tur hittar rätt köpare den annars får den stå kvar i hyllan. Kanske ställer fram den så den syns lite mer :-).
Kartongen har några oslagbara säljcitat. Vad sägs om:
-Kör fler program än vad som egentligen får plats i minnet.
– Växla mellan olika applikationer utan att avsluta dem – antingen genom att använda musen eller tangentbordet.
Under Systemkrav kan man läsa:
256K primärminne, DOS 2.0 eller senare versioner, två dubbelsidiga diskettenheter eller en hårddisk, grafikkort.
Disketterna är 6 till antalet
Windows Diskett 1 av 5: Installationsdiskett D 281 0500050S.103
Windows Diskett 2 av 5: Tillbehör D 281 0500050S.103
Windows Diskett 3 av 5: Tilläggsprogram D 281 0500050S.103
Windows Diskett 4 av 5: Typsnitt D 281 0500050S.103
Windows Diskett 5 av 5: Skrivbordstillbehör D 281 0500050S.103
Windows Write Programdiskett: Tillbehör D 317 0500050S.103
Manualerna och papper med licenser och påsen till disketterna är i väldigt bra skick. Manualen till write är inte ens öppnad utan är fortfarande i plast.
Säga vad man vill om Windows och Microsoft. Men det är lite kul att hålla i något som blev starten på deras resa. Som sagt, blir den inte såld får den nog stå framme på finhyllan på kontoret.
Bliv lite taggad att leta mera saker i hyllorna …
Nu sitter jag på tåget mot Stockholm igen. FSCONS 2011 i Göteborg var som vanligt en succé. Alla som jobbar med konferensen gör ett fantastiskt jobb. På grund av att jag är sjuk (som vanligt nästan) så var jag bara med igår (lördag) men då var jag med hela dagen och såg flera intressanta föredrag och minglade med massor av drivna människor. Jag har hittills inte missat en enda FSCONS och många av ansiktena är bekanta och återkommer varje år. Det är flera personer jag bara träffar på FSCONS och det är kul att notera att vi fortsätter våra konversationer ungefär där de slutade året innan :-).
En intressant session var Richard Stallman som intervjuades av Laura Chreighton. Jag har hört Richard flera gånger, både inspelat och ”live”. Det tenderar att bli samma sak om och om igen, men denna gången var det lite annorlunda även om det var mycket man kände igen. Extra kul var det att höra honom berätta om tiden på MIT som jag tidigare läst om i en sen upplaga av Steven Levys bok ”Hackers”.
Synd att jag inte mådde så bra, konferensen var som sagt lika bra som den alltid varit! Vi ses igen nästa år 🙂
Snubblade över en artikel i lokaltidningen från mina barndoms hemtrakter uppe i Hälsingland. Artikeln handlar om hur datorerna i skolan i min hemkommun Söderhamn kostar 11 853 kr per dator på tre år medan motsvarande kostnad för en dator i skolan i grannkommunen Hudiksvall kostar ca 6000. Det är nästan hälften av kostnaden per dator.
Söderhamn leasar sina datorer medan man i Hudiksvall köper dem och utrustar dem med fri programvara.
Jag har varit Windows-befriad till 100% sedan 1998 och fram tills för cirka ett år sedan. Nu har vi två installationer av Windows. När jag köpte en ny laptop för ett tag sedan var det Windows med på den och i ett projekt på jobbet var vi tvungen att köpa in en maskin med windows för att kunna testa en produkt vi utvecklar. Installationen på min laptop har fått vara kvar, men den bootas aldrig. Den på kontoret använder vi ibland och det är på denna som jag nu skriver.
På kontoret har vi så klart en skrivare. Idag fick jag för mig att jag skulle installera den i Windows. På våra vanliga arbetsstationer som kör Debian och Ubuntu väljer man Skrivare -> Lägg till och klickar några gånger på Nästa så fungerar det sedan. Vi har installerat den på alla laptops och fasta maskiner och har aldrig haft problem. Nu skulle jag göra det i Windows. Jag kan erkänna att jag inte är van men lyckades hitta skrivaren och valde att installera den. Perfekt, jättelätt. Men det gick ju inte att skriva ut på den så klart …
Klickar igenom en giude och ser att det inte installerats någon drivrutin. Lyckas sedan hitta den på webben. Med alla klockor och visselpipor vägde den in på 320MB(!). Det tog 15 minuter att installera den. Men efter det så fungerade det att skriva ut i alla fall. Jag brukar alltid skriva ut dubbelsidigt. Det sparar papper och därmed miljön, dessutom blir det snyggt när man binder ihop det.
Jag skulle nu skriva ut en PDF från Windows. Jag har redan insett att det skulle gått snabbare att flytta filen till min vanliga dator och skriva ut den därifrån men nu börjar jag bli vrång. Jag klickar på skriva ut och väljer den nya skrivaren. So far so good. Men när jag skall ändra inställningarna för dubbelsidig utskrift blir jag minst sagt brydd. Som man kan lista ut kan man vända baksidan upp-och-ned eller inte beroende på hur man skall binda ihop utskriften. På min vanliga dator är alternativen ”Lång kant” eller ”Kort kant” och hänvisar till om man skall vända blad runt den korta eller långa sidan på papperet. Lätt som en plätt. Normalt vänder man över den långa kanten om man skriver ut i landskap (det vill säga åt vänster). I den dialog jag får upp med min skrivare kan jag också välja två alternativ för dubbelsidigt, men de är inte helt enkla att förstå. Alternativen är ”Ja, vänd sidor uppåt” eller ”Ja, vänd sidor nedåt”. Hmmm, ovasett vilket så borde väl baksidan hamna upp-och-ned?
Varje gång jag sitter vid en Windows-maskin måste jag trassla en massa. Det är sant, det är en väldig massa krångel. Jag tänker alltid att; ”Det kan inte vara så illa för andra, annars skulle ingen kunna jobba i detta”! Eller är det bara jag som är dum?
Kan någon tala om för mig vilket alternativ jag skall välja om jag vill sätta in det jag skriver ut i en vanlig pärm och vända som en vanlig bok (längs den långa kanten i Gnomes dialog)? Motivera gärna ditt svar 😉
Sitter nu på tåget på väg hem från FSCONS. Jag åker hem en dag för tidigt och missar middagen och prisutdelningen i år. FSCONS är även i år en given succé. Alla jag talat med tycker att det är en fantastiskt bra ordnad konferens. Starkt jobbat Jonas, Henrik, Rikard och ni andra! Väldigt många ansikten känner man igen som kommer år efter år och som vanligt är det en väldigt stor andel utländska gäster. Jag har inte hunnit lyssna på ett enda föredrag i år utan jag har burit öl och sprungit lite andra små ärenden. Så jag kan inte berätta om något spännande jag lyssnat på. jag kommer inte heller att vara först med att presentera vinnare av årets Award eftersom jag inte kommer att vara närvarande när det delas ut i år.
I anslutning till konferensen hölls det en (eller rättare sagt ett par) mindre konferenser. Själv deltog jag med ett litet föredrag på FOSSday som var en konferens med inriktning på företag och offentlig förvaltning. Deltagarantalet var mindre än vad vi räknat med men det var ändå väldigt trevligt och alla var nöjda.
På FSCONS har jag haft många intressanta diskussioner. I går hade jag en trevlig pratstund med en Arwid Lund om bland annat upphovsrätt. Arwid forskar kring biblioteks- och informationsvetenskap på Uppsala Universitet. Vi talade bland annat om hur den ideella upphovsrätten skulle kunna påverka innehåll på Wikipedia och andra intressanta frågor. En mycket trevlig stund över en god Ale.
Jag har också haft flera samtal med Matthias Kirschner från FSFE. Han har lyckats bli radiokändis i tyskland och kommer att hålla förhör med mig en gång i månaden. Nåja, inte så farligt som det låter. Han håller ihop koordinatorerna i FSFE och för att lättare få in rapporter så kommer han att ringa upp oss en gång i månaden för en kort rapport.
Jag har idag även haft ett kort samtal med Karsten Gerloff, Simon Josefsson och Henrik Nordström och ett lite längre med Björn Lundell om öppna standarder och Sveriges och Europas framtid.
Som sagt, jag missar finalen på FSCONS i år. Jag skall istället resa hem till familjen och Albins simskoleavslutning i morgon. Jag har de senaste veckorna jobbat väldigt mycket och rest kors och tvärs över den södra delen av Sverige och känner att jag måste hem till famljen. FSCONS är som sagt en fantastiskt trevlig konferens men ibland knackar det verkliga livet på.
