Kategoriarkiv: IT / IoT

IT och IoT är både min passion och min profession.

Skicka inte Wordfiler

På förekommen anledning postar jag om en artikel här som jag skrev för många år sedan …

Jag läste en postning[1] av Richard Stallman[2] på NewsForge[3]. Jag tyckte att den var bra och har många poänger. Detta dokument beskriver lite av det han säger i artikeln. Dessutom har jag lagt till mina egna värderingar.

Varför inte Word

Många använder sig idag av Microsofts ordbehandlare Word. Det vanligaste är att de sparar dokument i Word-filformatet när de vill skicka dokument till andra. Detta för med sig många komplikationer för de som vill läsa dokumenten. För det första är Word-filformatet ett hemligt format vilket gör att konkurrenter till Microsoft aldrig till 100% kommer att kunna stödja detta format. Det är ett mycket effektivt sätt att upprätthålla Microsofts monopol på marknaden. Genom att skicka en Word-fil till någon så tvingas mer eller mindre mottagaren att köpa Microsoft Word för att läsa dokumentet. För det andra så har Microsoft satt i system att ändra Word-filformatet från version till version av Microsoft Office. Detta har medfört att användare av olika versioner av Microsoft Word kan ha stora besvärligheter att läsa ett dokument om det är sparat i en annan version av Word. Detta har varit ett effektivt sätt att få användare av Microsoft Word att uppgradera till nyare versioner.

Det borde vara en självklarhet att man ger sig själv och andra fri tillgänglighet till den information man själv skapat och väljer att inte spara sitt dokument i ett hemligt format. Men när man sparar i Word-filformatet så förlorar man denna fria tillgänglighet och istället blir det efter Microsofts godtycke att sätta pris på och sälja produkter som kan ”kryptera” upp den informationen du själv skapat.

En sista sak, som inte är bra för dig, är det binära filformatet. Blir det en skada i filen av någon anledning. Till exempel ett diskfel eller fel vid transport av en fil via internet (t.ex e-post) så är det väldigt svårt att åtgärda skadan. Med textbaserade filformat är det enkelt att se efter i filen var det har blivit fel och åtgärda det för hand.

Jag tror du förstått poängen, så nu till det denna text skulle handla om, Word och e-post.

Varför inte skicka Word-dokument

Man bör inte skicka Word-dokument till andra med e-post eller på andra sätt. Detta av flera skäl.

För det första är det, som skrivet ovan, inte säkert att mottagaren kan läsa dokumentet (även om mottagaren också använder Microsoft Word). Kan mottagaren läsa dokumentet så är det inte säkert att det ser likadant ut där som det gjorde hos dig. Lita därför inte på att ditt Word-dokument ser lika snyggt ut hos de som skall läsa det som det gör hos dig. Anledningarna till detta kan vara många. Till exempel olika skrivarinställningar eller saknade typsnitt (fonter).

Dokumentet kan innehålla virus som är pinsamma att sprida. Om du sprider ett virus till dina vänner och affärsbekanta så blir det jobbigt för dig att erkänna ditt misstag. Att skylla på Microsoft tycker jag inte håller.

En än värre pisamhet är att dokumentet kan innehålla pinsam information som du raderat ur dokumentet och alltså inte ser. Det kan komma fram hos mottagaren om han vet hur man gör eller om det blir något fel på filen eller liknande. Detta har att göra med words propiertära format. Det finns information i wordfilen om hur den sett ut vid olika tillfällen. Föreställ dig att du skall skicka en faktura eller en offert till en kund. Eller varför inte ett brev till en vän. Du utgår från ett likande dokument du redan har sparat. Till exempel en faktura till en annan kund eller ett brev till en annan vän. Du ändrar lite namn och siffror och skickar iväg det nya dokumentet. Det kan bli pinsamt om din kund ser att du ökat på priset mot det som den andra kuden fick eller att din vän ser att brevet ursprungligen är skrivet till någon annan.

Varför inte ta emot Word-dokument

I förra avsnittet behandlades varför man ite skall skicka Word-dokument. I detta avsnitt förklaras varför man inte skall ta emot dem.

Det finns även flera skäl till varför man inte skall ta emot word-dokument. Detta gäller både om man kan läsa dem eller ej.

Du kan få virus som kan ställa till med skada och vara pinsamma för dig. Ett virus fungerar så att det kopierar sig självt till andra filer och andra datorer och användare. Om du får ett virus i ett dokument du fått av någon kommer detta att sprida sig vidare (ett bra antivirus-program hjälper men är inte vattentätt). När det nu sprider sig vidare kommer det ifrån dig. Det är pinsamt. Framför allt om du är verksam inom databranschen som jag själv.

Det finns dessutom flera virus som kan skicka information från din hårddisk till vem som helst.

Ovan nämns att dokumentet kan se olika ut mellan olika versioner av word (till och med mellan två Word av samma version). Detta kan kanske inte skada dig, men du kan få en felaktig bild av den vars dokument du läser. Radbrytningar hamnar på fel ställen. Det valda typsnittet kanske ser helt galet ut. Om du nu tar emot Word-dokument så tänk på att dokumentet förmodligen ser helt annorlunda ut hos författaren innan du skaffar dig en uppfatning om författaren som slarvig (och hoppas att andra ger dig samma chans om du skickar dokument i Word-format).

Ett annat argument är att genom att ta emot Word-dokument är att man aldrig får ett slut på det. Tar ingen emot dem så kommer så småningom ingen att skicka dem …

Hur gör man för att inte skicka Word-dokument

Många kanske nu undrar hur man gör för att inte skicka Word-filer. Hoppas jag i alla fall …

Det enklaste och kanske bästa på sikt är att inte använda Word. Tyvärr har många gjort sig väldigt beroende av detta verktyg. Vill man använda Word så finns det sätt att komma runt lite av problematiken i alla fall.

Man kan göra på flera vis alla går ut på att konvertera Worddokumentet till ett annat format som alla kan läsa och som inte innehåller så mycket information och funktionalitet (som kan missbrukas).

Konvertera till text

Detta är det bästa sättet för mottagaren. Oavsätt e-postklient kan mottagaren läsa dokumentet direkt i sin e-postklient. Det är dock inte användbart om du har bilder i ditt dokument som du vill att mottagaren skall kunna se. Eller om du har avancerade strukturer i ditt dokument som till exempel tabeller.

En annan fördel med detta är att bifogade filer helt undviks. Mottagaren behöver alltså inte fundera över om han eller hon skall öppna den bifogade filen eller ej.

Konvertera till HTML

HTML är det format som websidor (hemsidor) på Internet är skapade i. Formatet kan läsas av alla vanliga web-browsers. Sådana finns på i pricip alla datoer. Det gör att detta format kan läsas av alla. Det är dock inte säker att det ser likadant ut hos mottagaren som hos dig. Det bildas flera filer då du sparar dokumentet som html. Detta på grund av att bilder och annat sparas i separata filer. Glöm inte att bifoga dem med.

Konvertera till RTF

RTF är ett format som de flesta kan läsa. Det är enkelt att konvertera till rtf. Bara att välja ”Spara som” i arkivmenyn i word. Tänk på att dokumentet inte nödvändigtvis ser likadant ut hos mottagaren som det gör hos dig. Det krävs dessutom ofta en ganska kraftig ordbehandlare för att kunna läsa RTF-filer. Något som somliga kanske inte vill ha.

Konvertera till PDF

Vill du att dokumentet du skall skicka skall se likadant ut hos mottagaren som det gör hos dig. Då är pdf förmodligen din vän. Ett pdf-dokument ser likadant ut på alla skärmar och blir likadant oavsett vem som skriver ut det.

Det är inte säkert att det ser likadant ut hos den du skickar ditt dokument till om du skickar i wordformat. Till exempel kan ditt snygga typsnitt bytas ut mot ett sämre och sidbrytningar kan hamna helt fel. Det är inte heller säkert att olika versioner av Word visar dokumentet likadant.

Alla alternativ ovanför detta kan du göra genom att välja ”Spara som” i arkivmenyn i Word. Att konvertera till PDF är lite krångligare. Man kan göra på flera sätt. Antingen så kan man köpa Acrobat[4] från Adobe[5]. Eller så använder man ett fritt verktyg. Det finns flera bra till Windows, Linux och andra system. Ett bra är PDFCreator[6].

Bolla dokument mellan två författare

Ingen av de metoder jag skriver om ovan fungerar om du vill bolla ett dokument mellan dig och en annan part där båda skall skriva i dokumentet. Till detta rekommenderar jag OpenOffice.org[7] som har ett öppet format som vem som helst kan läsa. Dessutom finns detta program till flera olika operativsystem, bland annat det populära Linux. Det gör inte Word. OpenOffice.org är dessutom gratis och har öppen källkod.

Hur behandla dem som skickar Word-dokument till dig

Stallman skriver i sin artikel förslag på hur man skall bemöta de som skickar word dokument. Man skall alltid ha en vänlig inställning. Han föreslår två svar i sin artikel. Jag har översätt dem fritt.

Förslag på svar 1 (Richard Stallman)

Du har bifogat en fil i Microsoft Word format, ett hemligt propietärt fomat som inte jag kan läsa. Om du skickar mig enkel text, HTML eller PDF så kan jag läsa ditt brev.

Att skicka dokument i Wordformat har dåliga bieffekter eftersom det sätter press på dem du skickar till att använda mjukvara från microsoft. Du blir en springpojke åt Microsoftmonopolet. Detta problem är en stor bromskloss för en bredare spridning av GNU/Linux. Skulle du kunna se över dina rutiner att använda Wordformat för att kommunicera med andra?

Förslag på svar 2 (Richard Stallman)

Du har bifogat en fil i Microsoft Word format, ett hemligt propietärt fomat som inte jag kan läsa. Om du skickar mig enkel text, HTML eller PDF så kan jag läsa ditt brev.

Att ta emot Word-filer är inte bra eftersom de kan innehålla virus (se http://www.symantec.com/avcenter/venc/data/acro.html). Att skicka Word-filer är inte bra för dig eftersom ett Word-dokument normalt innehåller dold information om författaren, som kan utnyttjas av den med rätt kunskaper att snoka i författarens aktiviteter (kanske dina). Text som du tror du raderat kan vara pinsamt kvar i dokumentet. Se http://www.microsystems.com/Shares_Well.htm för mer information.

Men framför allt, att skicka Word dokument pressar mottagaren att använda mjukvara från Microsoft. Du blir en springpojke för Microsoftmonopolet och hjälper dem att förneka andra alternativ. Detta problem är en stor bromskloss för en bredare spridning av fri mjukvara. Skulle du kunna se över dina rutiner att använda Wordformat för att kommunicera med andra?

Att konvertera till HTML är enkelt. Öppna dokumentet klicka på Arkiv, klicka på Spara som, välj HTML långt ned i rutan som visas och klicka sedan på Spara. Tänk på att Word ändras då och då. Om du ser liknande alternativ som de som nämns här så prova dem.

Att konvertera till text är lika enkelt. Välj bara Textdokument eller motsvarande i stället för HTML i Spara Som rutan.

Slutsatser

Att skicka Word-filer kan vara skadligt för både sändare och mottagare. Dessutom gör det det svårare för användare att använda den mjukvara de helst vill använda.

Att inte skicka Word-dokument är enkelt. Det beskrivs i detta dokument flera sätt att komma förbi problemet.

Referenser

[1] http://www.newsforge.com/article.pl?sid=02/01/10/1711238
[2] http://www.stallman.org/
[3] http://www.newsforge.com/
[4] http://www.adobe.se
[5] http://www.adobe.se/products/acrobat/main.html
[6] http://sourceforge.net/projects/pdfcreator/
[7] http://www.openoffice.org

———————————————————————–

Copyright (c) 2002 Marcus Rejås
Permission is granted to copy, distribute and/or modify this document under the terms of the GNU Free Documentation License, Version 1.2 or any later version published by the Free Software Foundation; with no Invariant Sections, no Front-Cover Texts, and no Back-Cover Texts. A copy of the license is located at http://rejas.se/gnu/.

[Översättning:] Copyright (c) 2002 Marcus Rejås
Var och en äger rätt att kopiera, sprida och/eller förändra detta dokument under villkoren i licensen ”GNU Free Documentation License”, version 1.2 eller senare publicerad av Free Software Foundation, utan oföränderliga avsnitt, utan framsidestexter och utan baksidestexter. En kopia av denna licens finns på http://rejas.se/gnu/.

Ny Teknik – Kalkylprogrammet Excel hotas av gratisprogram

Tomas Carslsson, skriver i artikel i Ny Teknik om hur Kalkyldelen i Openoffice på många sätt är lika bra som Microsofts Excel. Även fast artikeln är alltigenom positiv så finns det saker som jag stör mig lite på.

För det första så skriver Carlsson redan i rubriken att Excel hotas av ett ”gratisprogram”. Detta ger en onödigt negativ syn på Open office som artikeltiteln syftar på. Det är som om det vore givet att det egentligen borde vara sämre.

I texten nämns ”det fria officepaketet” vilket låter mycklet bättre i mina öron.

Sedan finns det ett rent faktafel i texten och det handlar om att man måste vara sin egen supporttekniker om man kör Openoffice vilket inte alls är sant. Man kan köpa support till Openoffice på precis samma sätt som till Excel.

I övrigt kanske jag är lite väl gnällig idag. Det är en positiv artikel.

GNU-Party lördagen den 4:e feb

På lördag den 4:e februari kommer det att vara ett GNU-party i Gröndal, Stockholm. Det är våra vänner på PixelPalace som anordnar och jag kommer att vara där. Man måste anmäla sig senast den 28:e januari om man vill komma så det börjar brinna i knutarna. Antalet platser är begränsat.

Mer information finns på Forumet på PixelPalace hemsida.

Det här är en liten del i en större satsning som PixelPalace gör på fri programvara. Denna sammankomst kan ses som en kickoff på en rad händelser, till exemepel fördrag och workshops samt utbildningar.

Vad är fyra friheter värda?

I denna lilla text skall jag tala om friheter och fri programvara. Fri programvara ses ofta som ett alternativ till sluten programvara. Med sluten programvara menar jag sådan programvara där källkod, framtida planer, kända buggar och annat hålls hemliga för användaren.

Ofta talas det i medier och på företagen om fri programvara i jämförelse med sluten programvara (som är den typ av programvara som oftast används av företag idag). Inte sällan jämförs kostnader av de olika typerna av programvara i jakten på att hitta det billigaste alternativet. Ibland kommer man fram till att det ena är dyrare och i bland det andra. Det beror på flera olika faktorer och det behöver inte nödvändigtvis vara fel att man kommer fram till olika resultat. Situationerna på olika företag ser väldigt olika ut och olika saker värderas på olika sätt så det är helt naturligt att man kommer fram till olika saker.

En sak som ofta förbises är det faktum att fri programvara är just fri. Friheten med fri programvara är ett stort värde i sig som det dock är svårt att sätta en prislapp med kronor och öre på eftersom det är värt olika mycket för olika företag och situationer. Dessutom är det svårt att veta i förväg hur mycket det kommer att vara värt. Men för att kunna börja reda ut vilket värde fri programvara ger så måste vi börja med vad fri programvara egentligen är.

Det finns flera olika sätt att definiera fri programvara. Ett väldigt enkelt och träffsäkert sätt är att titta på de fyra friheter som Free Software Foundation deklarerar som en definition på fri programvara. Dessa är:

* Friheten att använda programmet till vad man vill
* Friheten att studera hur programmet fungerar och ändra det om det behövs
* Friheten att sprida det vidare
* Friheten att sprida förbättrade versioner vidare

Dessa friheter erhålls sällan eller aldrig med sluten programvara och detta missas ofta när någon räknar på den totala kostnaden av ett system. Naturligtvis påpekas inte avsaknaden av dessa friheter av den som säljer den slutna programvaran och de redovisas sällan i jämförelser.

Vad innebär då dessa friheter för till exempel en företagare som skall installera ett nytt datorsystem och inte bryr sig så mycket om datorer över huvud taget? Låt oss titta på dem en och en.

Friheten att använda programmet till vad man vill kanske inte låter så märkvärdig. Det får man väl med all programvara man köper? Tyvärr är det inte så. Många programvaror som säljs idag kommer med en massa begränsningar. En vanlig begränsning är att du bara får använda ett program på en viss maskin och med ett visst antal användare. Tillkommer det fler användare på företaget måste företaget vackert betala mer licenspengar. Det finns också företag som har begränsningar för hur man får använda programmet, till exempel kanske en kund med en viss licens bara får utvärdera programmet men om programmet skall köras i kommersiellt syfte så måste kunden köpa en annan eller ytterligare en licens. Så är det inte med fri programvara, fri programvara får användas till vad du vill, hur mycket du vill. Ingen kommer att vilja ha mer pengar av dig.

Den andra friheten, friheten att studera hur programmet fungerar och ändra det om det behövs kanske inte heller direkt låter så viktig. De flesta kan ju i alla fall inte programmera och även om de kan det så är det inte det roligaste man kan göra att sitta och läsa källkod för att se hur något fungerar. Men denna frihet är faktiskt värd mycket mer än så. Det är denna frihet som borgar för leverantörsoberoende, framtidssäkerhet och kvalitet. Det kanske låter för bra för att vara sant, så jag skall försöka förklara varför.

Leverantörsoberoende är något som många pekar ut som det största värdet av fri programvara. Du kan alltså välja vilken leverantör du vill skall leverera och underhålla din programvara, eller du kan välja att göra det själv om du vill. Du kan om du vill välja att köpa all support av din programvara av ett och samma företag. Du kan uppgradera dina programvaror på ett och samma ställe. Ingen kan säga till dig när du skall uppgradera eftersom du har möjligheten att alltid vända dig till någon annan. Den möjligheten har du inte med sluten programvara eftersom bara den som har källkoden kan underhålla den. Till exempel så kan du inte ladda ner uppgraderingar av Adobe Photoshop från Windows Update som är Microsofts tjänst för automatiska uppdateringar. Detta ger också en framtidssäkerhet. När till exempel Microsoft bestämmer att de inte kommer att underhålla Windows XP mera så måste du uppgradera eftersom bara de kan underhålla produkten. Om en leverantör beslutar att inte längre underhålla en sluten produkt kan inte du vända dig till någon annan för att köpa fortsatt underhåll. Dessa problemställningar finns inte, eller blir i alla fall överkomliga, om du har friheten att studera hur programmet fungerar och ändra det om du vill.

Kvalitet kommer också in här. De som skriver programmen vet att om de ger alla friheten att studera hur programmet fungerar så kommer de att göra sitt yttersta för att det skall vara så buggfritt och snyggt skrivet som det bara går. De vet att folk kommer att titta på det och kommer att höra av sig om de hittar felaktigheter. Att användare gör så bidrar också till att programmen utvecklas snabbt och hela tiden blir bättre och mer stabila.

Den tredje friheten, friheten att sprida programmet vidare borgar för att priset på fri programvara hålls nere. I praktiken är det gratis. Anledningen är att om någon säljer programvara dyrt så har andra rätten att sprida den vidare till vilket pris de vill, till exempel gratis. Så denna frihet gör att fri programvara har ett fördelaktigt pris. Den gör också att du kan erbjuda dina anställda, kunder, elever, grannar eller vad det nu är för några du har i din närhet att använda samma programvaror som du använder. Till exempel kan de som jobbar på ett företag få en CD-skiva med exakt de programvaror som de använder på sin arbetsplats att använda hemma. Likaså kan elever på en skola få med sig alla program som används på en CD-skiva. Det skulle underlätta för många och minska trycket på datasalarna.

Den sista friheten är friheten att sprida programmet vidare i förbättrad form. Inget tvingar dig att sprida din förbättrade form vidare om du inte vill, men är det fri programvara så har du rätten att göra det om du vill. Den här friheten borgar för att ett fritt program gör vad det skall. Om till exempel någon släpper ett program som är fritt med ett så kallat spyware inbakat så kommer någon att uppmärksamma detta och släppa en ny version av samma program utan spyware. Den sista friheten ger oss den rätten. Men man kan aldrig vara helt säker, vill man vara det bör man låta någon oberoende granska koden, något som man kan eftersom vi nu talar om fri programvara och har friheten att, själv eller genom att låta anlita någon, studera hur programmet fungerar.

Så vad vill jag att du tar med dig av detta? Jo nästa gång du jämför ett slutet system med ett fritt. Jämför gärna priserna, men glöm inte dessa friheter som du får med fri programvara. Ställ dig frågan:

-”Hur mycket billigare måste det slutna alternativet vara för att det skall vara värt att ge upp dessa fyra friheter och göra sig helt beroende av en och samma leverantör”

Kommer du fram till att det fria och det proprietära systemet blir lika dyrt, välj det fria.

Skrev en liten text igen

Hmm, jag måste vara utvilad. Det kom en liten text ur mig nu ikväll. Den är skriven ur huvudet fån första till sista tecknet så kommentera den gärna. Jag kommer att publicera den senare i veckan när jag har korrekturläst den lite mer.

Just den aktuella texten riktar sig mot företagare men även andra kan förstå och se fördelarna med mina argument. Kanske kommer det liknade texter för andra grupper (därav del 1).

Läs gärna texten: Vad kostar fyra friheter (del 1)?
Eller: Vad är fri programvara värd för mig som företagare?

Dags att återvända till livet igen

Så var det dags att börja förbereda sig inför morgondagen och allvaret igen. Jag har varit ledig under helgerna och det var länge sedan jag var så utvilad som nu.

Surfar runt lite för att se vad som har hänt i världen kring fri programvara. Det verkar rätt så lugnt. Det största som verkar ha hänt är att det startat ett parti av fildelare (som i piratkopierare antar jag) som till synes vill avskaffa upphovsrätten. Deras partiprogram är i skrivande stund inte klart men jag är övertygad om att de kommer att tona ner lite av de ytterst radikala åsikter som de står på hemsidan deras idag. Jag vet att de är i ett uppstartskede och skall inte kommentera de tillfälliga texterna som står där idag utan jag väntar till de har fåt förbereda sig mer.

Tills vidare kan jag säga att jag anser att deras mål är förkastliga och att de inte kommer att göra gott för fri programvara även om de verkar slörta med oss anhängare av fri programvara en del. Jag får säkert anledning att återkomma i frågan i en längre postning vid ett senare tillfälle.

En annan sak som har hänt är att mina vänner på PixelPalace har skapat ett forum riktat mot open source och fri programvara. Hoppas att det blir trevliga diskusioner där. Det kommer att börja med ett GNU-Party (vad nu det innebär) den 4:e februari. Jag kommer att vara där ifall någon vill diskutera fri programvara med mig personligen :-).

Nu skall jag förbereda mig lite inför årets första styrelsemöte med Svenska Linuxföreningen. Även där ser jag ett roligt år framför oss.

God forstättning på er alla!

Vad är nedgraderingsrättigheter?

Dells sida med mer information om Microsofts operativsystem kan man läsa att man har vad de kallar ”Nedgraderingsrättigheter”. I texten kan man läsa:

Nedgraderingsrättigheter ger användare möjligheten att installera och använda en tidigare version av ett operativsystem än det som inköpts förinstallerat på en ny dator.

Det låter ju bra. Man kan alltså köra Windows 2000 även om det är Windows XP på den dator man köpt. Men längre ner i texten står det:

Däremot förutsätts att användaren har köpt tidigare versioner av Windows och har både licens och operativsystems CD.

Jag måste alltså ha en licens även för den version av operativsystemet jag vill köra. Hur skulle det kunna vara annat än tillåtet att installera ett operativsystem som jag redan köpt rätten att använda. Undrar om jag får köra GNU/Linux på den maskinen?

Dell har en annan rolig sak på sina sidor. På en sida med en guide om vilken dator jag skall köpa kan man läsa följande:

Vilken typ av operativsystem är du ute efter?
Oavsett om du har ett specifikt behov av Linux, eller ett alternativt operativsystem, rekommenderar Dell Microsoft Windows XP.

Dell rekomenderar alltså mig att köpa Windows XP till min maskin även om jag har ett specifikt behov av Linux. Undrar hur bra en Windows XP maskin passar in i mitt beräkningskluster byggt på GNU/Linux.?

Intressant att leta efter en ny dator idag … 🙂