Del 3 i berättelsen om Norrtälje Simklubb
Sommaren 1962 fick några simfamiljer i Norrtälje ovanliga gäster.
Två amerikanska grupper med konstsimmare kom till staden. Varje grupp bestod av sammanlagt omkring 18 flickor och ledare.
De bodde inte på hotell.
De inkvarterades hemma hos Norrtäljes simfamiljer.
Vad som berättades runt middagsborden och hur mycket engelska som talades vet vi inte.
Men gästerna höll på med något som fortfarande var mycket nytt inom svensk simidrott.
Konstsim.
Bara några månader senare skulle Norrtälje vara med och skriva svensk konstsimshistoria.
En ny simidrott kommer till stan
I dag känner vi sporten som konstsim – internationellt synchronised swimming – med avancerade lyft, musik, koreografi och hård fysisk träning.
I början av 1960-talet var verksamheten i Sverige fortfarande i sin linda.
Norrtälje Simklubb var själv bara fyra år gammal.
Ändå kastade sig föreningen in i den nya grenen.
De amerikanska besöken sommaren 1962 måste ha gjort intryck. USA hade kommit betydligt längre inom sporten och plötsligt fick unga simmare och familjer i Norrtälje möta utövare från andra sidan Atlanten på nära håll.
De amerikanska flickorna var inte bara namn i en tidning.
De bodde hemma hos familjerna.
Det är en detalj som säger mycket om tidens föreningsliv.
När internationella gäster kom till en liten simklubb löstes logi genom att människor öppnade sina hem.
Den 25 november 1962
Några månader senare skrevs nästa kapitel.
Den 25 november 1962 arrangerades den första svenska konstsimstävlingen.
Platsen var Norrtälje.
Deltagande klubbar var Uppsala Simsällskap och Norrtälje Simklubb.
Simsport satte en mycket tydlig rubrik efteråt:
”Norrtälje vann konstsimpremiär.”
Tänk på vad som hade hänt på bara några år.
1958 hade NSK varit en ny förening i ett nytt badhus.
1962 hade klubben ungdomssimmare i svensk topp.
Och samma år stod Norrtälje värd för premiären av en ny tävlingsgren inom svensk simidrott.
Det säger något om klubbens nyfikenhet.
Man nöjde sig inte med att göra det man redan kunde.
Barbro och Lena
Under de följande åren börjar två namn återkomma i konstsimresultaten:
Barbro Holst och Lena Björklund.
De tävlade individuellt och tillsammans i par.
Runt dem fanns fler NSK-simmare, bland andra Anna-Karin Alvén och Eva Björklund.
Resultaten visar att verksamheten inte var någon tillfällig uppvisningsgren som försvann efter amerikanernas besök.
Norrtälje byggde upp en riktig tävlingsverksamhet.
Och klubben blev bra.
Mycket bra.
Aktiv – och ledare
Lena Björklund är särskilt intressant.
När Simsport summerade konstsimmet 1966 skrev tidningen att hon hade gjort ett gott arbete under året ”som ledare och aktiv”.
De fyra orden berättar nästan mer om en liten idrottsförening än en hel resultatlista.
Lena tävlade själv.
Samtidigt var hon ledare.
Det är ett mönster som kommer att dyka upp flera gånger i Norrtälje Simklubbs historia.
I en mindre förening är rollerna sällan helt åtskilda.
Den som tränar i dag hjälper de yngre i morgon.
Den som tävlar kan också organisera.
Föräldern blir funktionär.
Den äldre simmaren blir tränare.
Föreningen bärs av människor som kliver över gränsen mellan att delta och att hjälpa till.
Lena Björklund gjorde det redan på 1960-talet.
”Sveriges bästa konstsimklubb”
I januari 1967 möttes Uppland och Stockholm i en distriktsmatch i konstsim.
Tävlingen gick i Norrtälje badhus.
Samtliga fem flickor i Upplands lag kom från Norrtälje Simklubb.
När Simsport skrev om verksamheten använde tidningen en formulering som i dag nästan låter osannolik:
Norrtälje var ”Sveriges bästa konstsimklubb”.
För en förening i en stad av Norrtäljes storlek var det en anmärkningsvärd position.
Och framgångarna stannade inte där.
Norrtälje ville ha SM
Samma år gjorde NSK något som visar att ambitionen gick längre än de egna resultaten.
Klubben lämnade in en motion om att införa svenska mästerskap och distriktsmästerskap i konstsim.
Norrtälje ville alltså inte bara tävla.
Klubben ville vara med och utveckla tävlingsformen nationellt.
Förslaget gick inte igenom 1967. Antalet tävlande ansågs fortfarande vara för litet.
Men själva initiativet är fascinerande.
Fem år efter den första svenska tävlingen försökte den lilla klubben som varit med från början påverka hur sporten skulle organiseras i Sverige.
Det säger något om självförtroendet i föreningen under de här åren.
Tre grenar – tre segrar
Sedan kom hösten 1967.
Det andra riksmästerskapet i konstsim arrangerades i Karlskoga den 7–8 oktober.
Tre mästerskapsgrenar stod på programmet:
Solo.
Par.
Lag.
När tävlingen var över hade Norrtälje Simklubb vunnit alla tre.
Barbro Holst tog solotiteln.
Barbro Holst och Lena Björklund vann partävlingen.
Och Norrtälje vann lagtävlingen.
Tre grenar.
Tre titlar.
Om man letar efter en tidpunkt då formuleringen ”Sveriges bästa konstsimklubb” verkligen fick täckning i resultaten är det svårt att hitta en tydligare än den helgen.
Samma bassäng – två olika världar
Det är värt att stanna vid hur märkligt mångsidig den unga klubben hade blivit.
I samma 25-metersbassäng tränade Gunilla Lundqvist för att simma 100 meter ryggsim så snabbt som möjligt.
Några timmar senare kunde Barbro Holst och Lena Björklund träna på precision, kroppskontroll och samspel i konstsimmet.
Den ena verksamheten jagade hundradelar och placeringar.
Den andra utvecklade en ny idrott där simkunnighet kombinerades med rörelse och gestaltning.
Allt rymdes inom samma förening.
Och samma lilla badhus.
Vad hände sedan?
Här blir historien mindre tydlig.
Konstsimmet som hade gjort Norrtälje nationellt framstående under 1960-talet försvinner så småningom ur klubbens tydligaste spår.
Varför?
Försvann ledarna?
Blev det för få aktiva?
Ändrades klubbens prioriteringar?
Flyttade de drivande personerna?
Eller levde verksamheten vidare längre än vad de källor vi hittills har hittat visar?
Det vet vi ännu inte.
Och just därför är konstsimmet en del av klubbhistorien där läsarnas minnen kan bli särskilt värdefulla.
För resultatlistorna berättar vilka som vann.
Men de berättar inte hur det kändes att vara en tonårsflicka i Norrtälje och tillhöra Sveriges bästa konstsimklubb.
Amerikanerna vid middagsbordet
Och så finns den där bilden från början.
Sommaren 1962.
Amerikanska konstsimmare kommer till Norrtälje.
Simfamiljer öppnar sina hem.
Några månader senare arrangeras Sveriges första konstsimstävling i staden.
Fem år därefter vinner NSK alla tre grenarna vid riksmästerskapet.
Vi ska vara försiktiga med att dra ett enkelt orsakssamband. Vi vet inte att amerikanernas besök skapade Norrtäljes framgångar.
Men tidslinjen är svår att inte fascineras av.
En ny idrott kommer på besök.
Norrtälje tar emot den.
Och gör den till sin egen.
Hjälp oss hitta konstsimstjejerna
Nu behöver vi hjälp.
Kände du Barbro Holst, Lena Björklund, Anna-Karin Alvén eller Eva Björklund?
Var du själv med i NSK konstsim?
Minns du de amerikanska grupperna som besökte Norrtälje 1962 – eller tillhörde din familj dem som hade amerikanska simmare boende hemma?
Vi söker särskilt fotografier från konstsimmet, program och resultat, namn på fler deltagare och ledare – och berättelser om hur träningen egentligen gick till.
Och vi vill väldigt gärna veta:
Vad hände med NSK konstsim efter storhetstiden på 1960-talet?
Hör gärna av dig till Marcus Rejås.
Kanske finns svaret i ett gammalt fotoalbum någonstans i Roslagen.
Nästa del: Barnen som lyssnade på OS-guldet i bassängen.
Källor i urval
Samtida nummer av Simsport 1962–1967 med resultat och rapportering från konstsimmet samt senare historisk återblick i Simsport över den tidiga svenska konstsimverksamheten.
Källorna dokumenterar bland annat den första svenska konstsimstävlingen i Norrtälje den 25 november 1962, NSK aktiva under perioden, distriktsmatchen i Norrtälje 1967, klubbens motion om SM och DM samt de tre riksmästartitlarna i Karlskoga samma år.