Denna vecka har dominerats av diskussion om kodkvalitet. För mig började det på tisdag morgon med att Henrik Sandklef ringde för att förvarna mig om ett utspel i Computer Sweden där Malin Forsman, i en artikel av Lars Danielsson, går ut och påstår att sluten programvara skulle vara av högre kvalitet en programvara med öppen källkod. Hela artikeln är konstig. Vad gäller kodkvalitet så finns det naturligtvis massor av exempel på kod men både hög och låg kvalitet både bland fri programvara och sluten dito. Så egentligen är hela påståendet lite konstigt.

Jag läste artikeln och konstaterar att den är full av känd FUD och direkta felaktigheter. Jag bestämde mig snabbt för att inte bemöta artikeln. Jag sökte lite på juristens namn och kunde snabbt konstatera att hon jobbat på Microsoft under några år. Jag ringde tillbaka till Henrik och berättade det. Ingen av oss var väl direkt förvånade, men jag återkommer till det senare.

På de e-postlistor där jag är med diskuterades hur och om artikeln skulle bemötas. En sak som man hänger upp sig på är att det inte i artikeln står att Forsman jobbat på Microsoft utan att hon i artikeln framställs som neutral medan Anders Liling, som också uttalar sig i artikeln, presenteras som ”vd på Stockholmsföretaget Redpill som erbjuder konsult- och supporttjänster för öppna program”. Klart att det är fel att det framställs på det sättet. Men skall jag vara ärlig så tycker jag inte att var man tidigare jobbat skall förhindra att man får gå ut och tycka och tro saker. Skall man spekulera i varför Forsman gör detta utspel så tycker jag det är mer relevant var Forsman gör idag. Det tycker jag inte har framkommit så mycket. Enligt sin presentation på Advokatfirman Westermark Anjou jobbar Forsman som jurist inom områden som till exempel Immaterialrätt, Programvarufrågor och Informationsteknik. Hon har alltså allt att vinna på konstiga proprietära lisencer och villkor. Hon är också medlem i Medlem i Svenska föreningen för upphovsrätt (SFU), där till exempel Microsoft är medlem. Jag misstänker att denna förening inte riktigt har sett fördelarna med fri progamvara för sina medlemmar ännu.

Flera valde att kommentera artikeln till tidning. Det ledde till ytterligare en artikel där några av kommentarerna från läsarna redovisades.

Tillbaka till artikeln. Jag kommer som sagt inte att kommentera artikeln – det har redan Anders Lindbäck och Svenska Linuxföreningen gjort på ett bra sätt i en debattartikel i samma tidning som Forsmans utspel. Märk att Anders debattinlägg i princip står okommenterat medan Formans utspel har över 270 kommentarer och ytterst få håller med henne.

Jag kommenterar inte på IDG, det tar för lång tid att hänga med i kommentarerna och det är lätt att skriva en kommentar men det tar lång tid att sedan följa kommentarerna för att se om min kommentar bemöts någonstans. Men några av kommentarerna (jag har skummat dem bara, det är för många för att läsa alla) tycker jag borde besvaras så jag tar dem här.

”timb45” (tyvärr är de flesta som debatterar anonyma) skriver:

Att tjäna pengar på att sälja en produkt istället för att supporta skapar ju per definition bättre förutsättningar för att optimera kvalitén. Tvärtom är det väl så att öppen källkodsleverantörer som har en armada av konsulter och supportpersonal snarare ser varje bug som en garanti för fortsatta intäkter.

Att ”ge bort” en produkt för att skapa ett beroende som sedan leder till påtvingad support är verkligen inlåsning. För även om koden är fri och öppen är kompetensen inte det.

Detta är naturligtvis inte riktigt och visar på att man inte förstått vad det handlar om. En styrka med fri programvara är att den främjar konkurrens. En bugg är knappast en garanti för fortsätta intäkter utan snarare en uppenbar risk att någon annan erbjuder en bättre tjänst eller produkt. Kanske från samma kod. Även leverantörer av sluten programvara tjänar pengar på support men gör det i skydd av den hemliga källkoden. Här kan man möjligen se ett incitament till att skriva dålig kod.

Sedan talar ”timb45” om inlåsning. Har man stängd kod enligt ovan och dessutom kan låsa in kunderna genom att inte följa standarder så blir det ännu svårare för kunden.

I en kommentar till den uppföljande artikeln skriver Patrik Löwendahl (tack för att du inte är anonym) angående fördelen med att kunna modifiera fri programvara inhouse om man vill och har personal som kan det:

Det här är ett av de sämsta argumenten med OSS. Jag /vill/ inte bygga operativsystem. Jag köper OS och färdiga program för att slippa, istället kan jag anställa kompetens som fokuserar på /min/ kärnverksamhet. Det är att vara affärsmässig, satsa på det som som får det att skilja sig från dina konkurrenter. Att ta över OSS källkod kanske gäller för IT företag, men knappast för en kommun.

Jag håller med om att ingen vill bygga operativsystem, men detta gäller så mycket mer än operativsystem. Operativsystem är hyllprodukter som skall göra det de skall. Men Löwendahl skriver om att han vill anställa personal som fokuserar på sin kärnverksamhet. Borde det inte vara bra om han även kunde anpassa systemen så de också fokuserar på hans kärnverksamhet? Att man har möjligheten att anpassa betyder inte att man måste. Om en programvara inte riktigt passar perfekt för det syfte jag vill så kan jag om programmet inte är fritt bara be om en offert från ett enda företag på att få det förändrat. Är programmet däremot fritt kan jag ta in offerter från flera oberoende företag för att få det anpassat. Känns inte det mer affärsmässigt? Att ställa sig i en beroendeställning till en leverantör är varken bra eller affärsmässigt anser jag.

Hur jag än vrider på Löwendahls inlägg kan jag inte få det till ett argument mot fri programvara.

Nu är det söndag. Jag sitter hemma med en bunt med verifikationer som skall gås igenom. Jenny håller på att slipa i vårt nya arbetsrum på nedervåningen och Albin leker med sin kusin Simon och Vilma sover på gården. I morgon börjar en ny spännande vecka.

Så sitter man här och klurar lite igen. För närvarande sitter jag på ett tåg på väg mot Göteborg för vidare färd mod Varberg där jag skall jobba i morgon.

Denna dag är intressant. Jag började med att följa med min Jenny och mina barn på musiken som de går på varje måndag. Det var andra gången jag var med och första med Vilma. Det var enormt kul att se dem springa runt och sjunga och leka. Därefter släppte de av mig vid stationen och här sitter jag nu.

Ofta när jag reser kommer man fram i sista sekund och har man tid över skall man alltid träffa någon eller några så det blir sällan tid över. I kväll kommer jag i god tid till hotellet och skall se till att få in ett besök i den relaxavdelning som finns där. Men nu är det något annat som tar upp mina tankar och får mig att skriva denna post.

Jag är som ni kanske vet engagerad i FSFE och vårt Fellowship. Det finns en hel del Fellows i Sverige och en del måste finnas i Stockholm. Jag känner till några men inte alla. Därför vore det trevligt med ett Fellowshipmöte i Stockholm. Jag har satt upp en lite sida om det i vår Wiki. Välkommen att bidra med förslag. Jag skulle väldigt gärna se aktiviteten i Stockholmsområdet öka markant 🙂

I ett tidigare inlägg skrev jag att jag skulle ner i serverskrubben och mecka lite och utlovade lite bildbevis. Som jag skrev var och är jag mycket rädd för värmen där och det har visat sig att min rädsla var befogad.

Jag har en del servrar som normalt står ute på colocation i riktiga serverhallar tillfälligt i vår lilla, mycket lilla, serverskrubb i källaren under kontoret. Här har vi normalt de system vi använder på kontoret och en backup-server. Anledningen till att där nu bor lite fler servrara är att vi skall byta leverantör av colocation och tänkte passa på att uppgradera en del hårdvara i samma veva. För att slippa åka ut till hallen flera gånger kör vi en del extra i skrubben medan vi meckar.

Just nu ser det ut så här i skrubben. Det ser inte mycket ut, men med tanke på att rummet bara är några kvadratmeter stort och man inte ser alla maskiner så förstår man min oro …

För att hålla koll på temperaturen installerade jag en Temptrax EM1 från Sensatronics som jag övervakar med Nagios. Temperaturen är just nu bara 28.2 grader. Hmmm, tur att det bara är tillfälligt. Jag skulle vilja ställa in några nya burkar till, men det kan jag nog glömma. Får ställa dem på kontoret.

Den server som den blog du nu läser ligger på den 4:e servern uppifrån (en HP). Eller egentligen kör den i en virtuell server på den servern :-). Den tredje och femte servern skall gå i pension. Samtliga, både fysiska och virtuella servrar kör Debian GNU/Linux och på dem snurrar de mest skilda tillämpningar.

Snart har servrarna flyttats till ett nytt, mycket svalare, hem.

Idag har jag burit servrar och ryckt kablar. En och annan kabel har också hittat tillbaka till sina hål. Som vanligt blir avbrotten lite längre än man väntar och mer olägligt än man kan ana men överlag har det gått bra.

Bakgrunden är att vi skall flytta våra primära servrar från en servehall till en annan som ligger lite närmare kontoret. I samband med detta skall en del servrar bytas ut varför vi under en period skall ha hela klabbet i ”serverskrubben” i källaren under kontoret. Där är det inte stort så jag hoppas verkligen att det inte blir för varmt där. Jag skall ner dit i morgon igen så jag skall se om jag kan få med lite bilder för den intresserade.

Ett problem jag tidigt insåg var att vi använder fler ip-adresser i drift än vad vi hade lediga på kontoret så lite det började med lite kreativt planerande. Vissa tjänster ligger nere, men det är det nog ingen som märker (hoppas, hoppas) ;-).

Per och jag satte oss i bilen och for ut till serverhallen. Än en gång blir jag imponerad på hur de som gör rackskenor verkar ha oändligt med fantasi … Men bra gick det. Grabbarna på VMI bjöd på kaffe och var trevliga som vanligt.

För att göra det enkelt accepterade vi nertid under flytten. Normalt gör vi inte det och har väldigt hög tillgänglighet på våra saker. Vi meddelade kunderna innan och ingen har klagat. Lite stressad blev jag när Stian postat ett bloginlägg som även finns på Free Software Daily om FSCONS och jag precis håller på att febrilt ratta i brandväggarna för att få upp FSCONS webbplats som ju legat nere under flytten.

Alla webbplatser (nåja, nästan) pekades under flytten om till en temporär sida som Per meckat ihop. Den besöktes ganska precis 1000 gånger under stoppet som varade mellan 12:00 och 16:00 (cirka).

Ett problem jag stötte på var Frimedia där dns:en inte låg på våre servrar (insåg jag) men det fixade Henrik Sandklef på ett kick! Men på grund av detta låg Frimedia nere längre än de andra. Sorry.

Nu skall som sagt allt vara uppe och snurra. Jag skall snart hoppa i säng och hoppas på att telefonen inte skall pipa av larm hela natten.

Update 2008-10-27: Både Johan Söderberg och Rasmus Fleischer har kommenterat denna postning. Det var inte lätt att följa debatten och de har förtydligat sig i kommentarer här nedan.

Sitter i Keynotesalen på FSCONS och skall lyssna på en paneldebatt om framtiden om upphovsrätt.

Det som står på scenen är Henrik Moltke, Johan Söderberg och Rasmus Fleischer. De presenterar sig och sin bakgrund lite kort. Eftersom du som läser detta säkerligen har tillgång till en sökmotor så drar jag inte bakgrunden här.

Det börjar med att Henrik Sandklef som modererar berättar att Rasmus och Johan har haft en diskussion på Rasmus blog. Henrik Moltke inflikar att han tycker att de fokuserar på fel saker. Jag greppar inte riktigt hans argument. För lyssna på inspelningen sedan :-).

De pratar mycket om höger och vänster. Vänster verkar ha lätt att acceptera kassetersättningar och liknande enligt Rasmus.

Jag passar på att ta en bild med min telefon, som tyvärr blev väldigt suddig.

De talar vidare om fildelning och att ungdomar idag inte ser det som fel att otillåtet dela filer. Rasmus svara med att det inte finns en homogen ”Piratgrupp”.

Henrilk S byter lite ämne och de talar om Henrik Ms film ”God copy, Bad copy”. Han berättar om att upphovsmännen ofta beter sig schizofrent nar de å ena sidan fördömer olaglig fildelning medan de samtidigt anser att den är bra eftersom det ger spridning av deras produkter. Så länge det sker privat är det bara en vinst.

Han berättar lite om hur de fick finansiering av filmen och när Henrik S frågar hur de skulle gjort om det inte fått den finasiering de fick och Henrik M svarar att de inte hade gjort någon film då. Henrik S fiskade nog efter ett annat svar som dog ut 😉

Rasmus tar upp tråden och berättar att det finns andra sätt att får betalt för sina verk. Han tycker att Creative Commons idéer var starkare i början än vad de är idag (Edit: Rasmus förtydligar detta i en kommentar till denna post).

En frågeställare frågar om politik och berättar att Kristdemokraterna allierar med höger och miljöpartiet till vänster vilket gör att de som kanske intresserar sig för dessa frågor kanske inte kommer att rösta på dem (de var båda mer i mitten från början). Frågeställaren ser en plats för Piratpartiet i mitten och hoppas  att de inte kommer att gå åt något håll. Johan berättar att även andra partier siktar på mitten (till exempel Feministiskt initiativ) och att höger och vänster kanske kommer att spela mindre roll i framtiden och att det troligen kommer att handla mer om ekonomi. (Edit: Se Johans kommentar nedan)

I frågorna om Piratpartiet berättar igen Oscar Swartz i publiken att han röstare på dem förra året och att han troligen kommer att göra det igen.

Jodå, jag är på FSCONS idag med. Flera har frågat varför jag inte bloggat ännu. Tydligen är det folk här som läser mina inlägg 🙂

Jag har smygjobbat en del och inte hängt med så mycket som jag borde idag.

Nu har vi ätit middag och minglat här i Göteborg. Vi har också delat ut årets Nordic Free Software Award vilket jag ser som en av konferensens största händelser. Priset instiftades i fjol och jag tror att det kommer att växa med varje år.

I år hade jag äran att som juryns representant dela ut priset. Bland de nominerade var det Mats Östling som drog det längsta strået och fick priset för sitt kontinuerliga, långvariga arbete med att sprida fri programvara och ideerna om att dela med sig och sammarbeta inom offentlig sektor.

Mats uppmärksammades också för sitt arbete med Programverket och Open Sweden som är ett kompetens center för fri programvara i Sverige.

Priset i fjol var ett Vikingaskepp av Lego. I år höll vi kvar vid leksakerna och Mats, som är en förespråkare av öppna standarder, fick ett pris som var en uppsättning leksakståg av trä. Tåget och rälsen är av två olika fabrikat som enligt uppgift skall fungera bra ihop. En anspelning på hur öppna standarder fungerar.

Efter första dagen på FSCONS är jag väldigt nöjt. Allt har flytit på smidigt och personalen på plats har gjort ett kanonjobb. De föreläsningar jag deltagit på har varit bra och jag ser fram emot att ladda ner och se de jag missat senare.

Nu pågår minglet och snart skall jag avvika till mitt hotell för att jobba. Jag håller en kurs här i Göteborg på måndag och tisdag och den är ju inte direkt färdig.

Sitter just nu på det avslutande keynote föredraget på FSCONS första dag. Det är Oscar Swarz som talar under ämnet i rubriken.

Han börjar med att tala om sin omtalade bok Marschen mot Bodströmsamhället och fortsätter att tala om nya lagar som kommit.

Han talar om buggninsglagen som ger myndigheter rätt att i vissa, ganska luddigt formulerade fall, avlyssna vår kommunikation och våra hem. Han talar också om FRA-lagen som ger FRA rätt att spana inte bara i etern utan också kabelbunden trafik.

Han talar om FRA och det faktum att de är 700 personer med ett mål att bli 900 vilket är väldigt stort för ett så pass litet land som Sverige. Han berättar också att utrikesdepartementet är FRAs största kund.

Han går vidare och talar om föreslagna lagar som inte ännu gäller men som kan komma att gälla. Till exempel Piratjägarlagen. Som han hävdar att vi inte behöver implementera trots att flera hävdar att det är ett EU-krav. Han talar om lagring av trafikuppgifter som föreslagits.

Han talar också om ett förslag som gör att internetleverantörerna skall tvingas till att stänga av de som otillåtet byter material med varandra.

Han forstätter med massor av förslag och direktiv. Jag rekomenderar den som är intresserad att ta del av presentationen (som kommer upp på FSCONS hemsida).

Oscar berättade också under föredraget att han röstade på Piratpartiet i förra valet och att han inte skulle bli förvånad om de når riksdagen vid nästa val.

Har fått lite mat i magen och sitter nu och väntar på att Johan Söderberg skall tala om A conflict Perspective on hacking. Han presenterar sig för närvarande.

Han talar om olika sociala rörelser som feminister, fackföreningar miljöaktivister och deras metoder och knyter detta till haktivism och fildelning.

Jag har nu fått en kopp kaffe och en banan och slagit mig ner i en mjuk fåtölj vid sidan av scenen där det snart skall vara en paneldebatt om framtiden för digital frihet. skall jag vara ärlig så har jag ingen aning om vad detta kommer att handla om men det är det kanske ingen som har. Debattörerna sitter och småpratar lite bredvid scenen.

Debattörerna är Mike Linksvayer från Creative Commons, Oscar Swartz som är en välkänd bloggare och Nicklas Lundblad från Google. Just nu presenterar de sig och håller en kort beskrivning om hur de ser på ämnet. Swartz berättade att han sett enorma fördelar med nätet som en kanal där vem som helst kan sprida vad som helst till vem som helst. Han ser idag flera hot mot detta.

Henrik Sandklef modererar och tar upp Youtube som det första ämnet. Vad händer med det material som hamnar där?

Nicklas svarar att de bygger ut tjänsten kontinuerligt. Han kan inte svara på om det kommer att finnas en ”download” knapp i framtiden eftersom Google inte talar om framtida funktioner i deras produkter (Youtube ägs sedan ett par år av Google).

De talar nu om problemet med vilka lagar som gäller material som lagras på servrar in andra land än där det skapas eller konsumeras.

Debatten svänger lite och alla verkar överens om att mer frihet skulle vara bra. Ett problem är att gemene man inte bryr sig. Hur skall man få vanligt folk att bry sig? Ett exempel som nämns är Free Beer. Där en öl är en bra metafor för program och kod.

De talar om Google som uppenbarligen inte raderar brev i gMail com man raderat utan bara flaggar dem som raderade. Det gör att allt material finns kvar även om man tror att man raderar det. Nicklas verkar inte känna till detta.

Oj, jag glömmer att skriva …

Det har svängt igen och nu talar de om Google och cloud computing och licensfrågor kring detta.

Nu är jag hungrig och loggar ut för att äta lite 🙂