Solidaritetshuset och fri programvara

Igår var jag och träffade Jocke Sundqvist från Internationella Arbetslag och Arwid Lund från VärldsbiblioteketSolidaritetsrörelsens Hus på Söder i Stockholm. Jocke hade kontaktat mig för att tala om en satsning på fri programvara som de har på gång.

Jag åkte dit utan att egentligen veta vad de skulle göra och vad de ville att jag skulle göra. Jag skulle dock bli glatt överraskad av deras idéer och vad nöjd på bussen hem (där jag för övrigt läste en uppsats av Arwid som bland annat handlar en del om licenser och fri information).

Tillbaka till mötet och vad de vill göra. De vill sprida kunskapen om fri programvara i Solidaritetshuset och vidare runt i världen. Låter det bekant? Jodå, inget unikt i detta, men läs vidare. De har fått ett litet rum med 6 datorarbetsplatser att tillgå under 2007. Rummet är inte stort men det skall gå bra att använda. I denna lilla labbsal kommer de att installera datorerna med fri programvara och sedan är planen att hålla kurser i denna lokal och att ställa den till förfogande för kurser/studiecirklar relaterade till fri programvara.

Ett av deras konkreta mål är att sprida kunskapen om fri programvara, och ta bort rädsla och fördomar mot den, i Solidaritetshuset där många jobbar med bistånd och hjälp till tredje världen. De ser labbsalen som en resurs där de kan utbilda och demonstrera att det verkligen finns fri programvara och att den fungerar.

De jobbar också med fri information och har en hylla i biblioteket med rubriken ”Digital Solidaritet”, där man hittar böcker med information om fri programvara blandat med rena fackböcker om till exempel Gimp. Här hittar man till exempel titlar av Lawrence Lessig och ”vår” Mathias Klang.

Just nu är detta i sin linda och de letar efter ledare till de olika kurser som de hoppas skall hållas i lokalen. Men de har en aggresiv tidsplan så vi hoppas få höra mer inom kort. Det kommer mer information när detta har tagit med fart.

Jag tycker att projektet är väldigt lovvärt och hoppas att det tar bra fart och att de lyckas med sina mål. Jag ser gärna att fler gör liknande satsningar runt om i Sverige.

Jag vill också gärna lyfta fram Rasmus Sundmalm och grabbarna på PixelPalace som också jobbar med att sprida information om fri programvara omkring sig på ett konkret och bra sätt.

Tips: Cluster SSH (cssh)

Har du fler än en Unix-maskin som du administrerar via ssh och inte känner till cssh? I så fall är denna artikel något för dig.

Cssh har under det senaste året blivit en av mina bästa vänner, jag skall presentera mina andra vänner så småningom. Även om den är gjord för att administrera flera identiska maskiner, till exempel noder i ett kluster, så är den väldigt användbar även om man bara har två maskiner. Jag använder den dagligen till 8-14 (går bra med många fler) servrar i stöten och är väldigt nöjd.

I Debian GNU/Linux installerar man cssh med

# apt-get install clusterssh

och man gör på motsvarande sätt i andra distributioner (har inte provat, kommentera gärna om det är något speciellt att tänka på i din distribution).

Själva idén är att man ssh:ar till inte bara en utan flera maskiner samtidigt. Man ser alla terminalfönster och man skriver kommandona i ett separat fönster så kommer det man skriver i alla. Vill man göra något speciellt i ett fönster aktiverar man det och skriver kommandot där.

Detta underlättar naturligtvis arbetet i många fall och även om man kanske inte tror det så är det väldigt användbart även om de maskiner man använder inte är så speciellt lika. Man kan utan problem använda till exempel Vim för att editera en fil på alla maskiner på en och samma gång. Man kan administrera massor av maskiner på samma gång även om man är fast i program som inte är så lätta att skripta, till exempel Yast.

Vill du se det i action så har jag lagt upp ett litet skärmskott här

För att komma igång kan du helt enkelt skriva:

$ cssh server1 server2 server3 ...

men om du vill ta del av cssh’s alla funktioner bör du ta dig tid att läsa manualsidan och skapa en konfigurationsfil. I konfigurationsfilen kan man, till exempel, skapa alias för olika grupper av servrar och dessutom optimera hur fönstren skall radas upp på skärmen. Men detta nöje lämnar jag åt dig.

Som vanligt välkomnar jag kommentarer.

God Fortsättning

Jag vill börja med att önska er alla en god fortsättning!

2006 var ett bra år för oss som gillar fri programvara. Mycket spännande hände. Två saker som jag vill lyfta fram är att Open Document Format (ODF) blev en formell ISO-standard (ISO/IEC 26300:2006) och att Sun beslutade att släppa Java under GPL. Det hände massor av andra saker, men detta är vad jag kommer ihåg mest.

Att ODF blev en formell standard är viktigt eftersom det nu finns en standard som man kan/bör kräva att olika produkter skall kunna läsa. Microsoft har ett eget format som kanske också kommer att bli en standard men ODF ligger före och hinner förhoppningsvis få ett bra fotfäste. Redan nu har flera myndigheter beslutat att spara sin information i ODF eftersom det är en formell standard. Förhoppningsvis kommer vi att kunna läsa om fler sådana exempel inom kort.

Att Java släpps som GPL är också en viktig sak som är positiv för fri programvara. Det gör det möjligt för distributioner av fri programvara att levereras med Javastöd från början (även andra system har den möjligheten) vilket underlättar mycket för alla som vill kunna köra Javaprogram. Det gör det också enklare för utvecklare av Javaprogram att distribuera sina alster och även att distribuera Java som en del i en helhetslösning. Just att valet föll på GPL är naturligtvis extra viktigt för oss som tycker det är viktigt med Copyleft. Javaforum anordnar en javakonferens, jfokus i slutet på januari som säkerligen till stor del kommer att handa om detta. Jag kommer själv att sitta med i paneldebatten i slutet på konferensen och svara på frågor rörande GPL och fri programvara, så om någon av er som läser detta skall dit och ser mig, kom gärna fram och snacka fri programvara med mig :-).

Detta år börjar jag med att skapa en ny kategori i denna blog, nämligen tips. Tips kommer att innehålla tips rörande användandet av fri programvara och kommer att vara av mer teknisk natur än de inlägg jag oftast skriver. På detta sätt hoppas jag kunna dela med mig av det jag snappat upp under mina år som systemadministratör med mera. Kan jag underlätta arbetet för någon av er någon gång eller bara ge ett tips som kan roa någon för en stund så tycker jag att jag har lyckats. Det kommer att vara varierande svårighet på de olika tipsen.

Ett av mina nyårslöften (jag lovar alltid mig själv en massa saker efter nyår) är att mer aktivt hjälpa användare av fri programvara och varje dag jag jobbar gå in på olika forum och svara på minst ett inlägg av den typen där någon ber om hjälp. Jag har tidigare levt upp till detta men under 2006 blev det för mycket jobb för att vara aktiv på alla forum och e-postlistor. Jag har dock hela tiden hängt med och lyssnat på vad som postats runt om på de olika platserna.

Så vi ses och hörs hela 2007 (och frammåt) här och på andra forum! 🙂

/Marcus

GOD JUL

Jag vill passa på att önska alla er som kikar in på denna blog, eller har mig i er RSS-läsare en rikigt god jul!

Vi skall fira jul med familjen här i Norrtälje. Någon pulkaåkning lär det inte bli tal om. Det är snarare så att man funderar på om man skall klippa gräsmattan eller inte innan gästerna kommer 🙂

Ha en riktigt trevlig julhelg!

/Marcus

Oracle och GNU/Linux

Eftersom jag nyligen kommenterade Novells och Microsofts affär kanske jag skall passa på att kommentera Oracles utspel mot RedHat och deras GNU/Linuxdistribution.

Jag anser att det är rätt och att det stärker fri programvara. Oracle följer reglerna och erbjuder RedHats kunder ett alternativ. Detta är ett exempel på att leverantörsoberoende, som vi som förespråkar fri programvara ofta nämner som ett stort plus, faktiskt fungerar. RedHats kunder erbjuds ett alternativ, om det är bättre eller sämre uttalar jag mig inte om, men det spelar ingen roll egentligen.

Sedan kan man du spekulera i om Oracle har några baktankar. Det kanske de har men jag tror att de vill erbjuda sin kunder en helhetslösning där de tar på sig allt. Naturligtvis är detta även för att inte RedHat-kunder skall lockas att hoppa över till en annan databas som ligger i RedHats paket, till exempel MySQL eller PostgreSQL.

Microsoft, Novell och patent

Mikael Sundmark skriver på sin blogg om under rubirken Microsoft & Novell samarbetar… om samarbetet mellan Microsoft och Novell. Det går inte att missa detta samarbete eftersom det nämns nästan överallt.

Jag har länge sagt att jag välkomnar Microsoft i rörelsen kring fri programvara så länge de följer reglerna. Från början när jag läste om denna affär var jag också positiv. Men det finns saker i den som minst sagt oroar.

I Computer Sweden kan man läsa att Microsoft i och med detta lovar att inte stämma Novells kunder. Stop! Det låter som någon typ av beskyddarverksamhet tycker jag. Båda företagen viftar med sina enorma patentportföljer och gör ingen hemlighet av det heller. I samma artikel kan man läsa ett citat av Ulf Alvarsson på Microsoft som säger: ”Vi investerar pengar i patent och använder vår patentportfölj för att komma överens med andra företag. Patenten blir en del av affärsrelationerna, vårt agerande bygger på gamla principer”. Det låter lite konstigt tycker jag. Om man använder patenten för att komma överens, hur blir det då när man skall komma överens med någon som inte har ett enda patent?

Nåväl, vad som verkligen skrämmer mig är det att Microsoft nu i och med detta skyddar Novells kunder från att bli stämda (låter sjukt eller hur?). Microsoft är också öppna för fler samarbeten av samma typ. Vilket leder till företag ställs inför valet att inleda ett samarbete med Microsoft eller riskera att sina kunder blir stämda av dem. Detta är inget som har med fri programvara att göra på något sätt utan det gäller alla producenter av programvara (sluten såväl som öppen) som inte har en patentportfölj som kan mäta sig med Microsofts.

Skall man se något positivt med detta är det väl att hjälpa folk att inse vad dumt det är med mjukvarupatent.

Jag är ingen expert på patentfrågor, snälla rätta mig någon och säg att jag är ute och cyklar …

Updatera SUSE, inte lätt!

Först och främst får jag hoppas att någon som är instatt i SUSE läser detta och kan upplysa mig om att jag har fel.

Jag använder Debian GNU/Linux på alla våra servrar och även på våra kunders. I dagsläget är det 19 interna och ett 40-tal ute hos kunder. En av våra kunder använder dock SUSE vilket naturligtvis är helt okej även det.

Idag fick jag uppdraget att uppdatera en SUSE-server från SLES9 till SLES10. Eftersom jag är van med Debian svarade jag: ”enkelt, det fixar vi på en gång”. Loggade in på maskinen och började mecka i Yast. Gick bet. Googlade och hittade denna sida. Där står bland annat att man måste uppgradera servern off-line och boota från installationsmedia. Det står också ”Do not use YaST’s System Update module to upgrade to SLES 10”. Tack för den.

Det går alltså inte (åtminstone inte uppenbart) att uppgradera SUSE utan att stoppa en CD-skiva i maskinen. Tur att jag kör Debian. Skulle ta mig enormt lång tid och många mil att boka tid i serverhallar och ta mig runt halva Sverige för att komma till mina servrar. Installationsmedia förresten. Jag vet inte ens om jag har CD-läsare på alla mina servrar, normalt behöver man ju ingen sådan.

Nu hoppas jag att någon som kan SUSE skriver till mig och ger lite tips på hur man gör för att uppgradera SLES 9 till SLES 10 utan att besöka servarna. Det måste ju gå, eller hur?

Beröm igen

Ibland blir man så glad … 🙂

Fick precis ett brev från en lärare på en skola i Stockholmsområdet.

Först och främst vill jag tacka för den fria tillgången av dina datorböcker. Jag tycker att de är intressanta och klart bättre skrivna än de böcker jag hittat i bokformat hos bokförlagen.

Sådant blir man glad av. Det betyder mycket. Läraren skriver vidare:

Nu undrar jag om jag kan använda dina böcker som ett komplement i undervisningen. Dvs låta eleverna ha pdf boken som bredvidläsning till de genomgångar vi har.

Och visst får han det. Det behöver han inte fråga om. Det framgår tydligt i inledningen till varje bok jag skrivit. Men det är samtidigt kul att veta att böckerna används och jämförs med andra traditionellt skrivna böcker. Mina böcker används nu på över 10 skolor som jag känner till. Kanske eller troligen även på andra skolor. Det är kul! 🙂