Igår släpptes en ny version av Debian GNU/Linux. Den vi som följer Debian lite närmare kallar Lenny. När den släpptes fick den som väntat versionsnummer 5.0. När jag skriver detta är det fortfarande inte uppdaterat på hemsidan men på distributionsservrarna är det klart. I samband med att en version av Debian släpps så börjar genast arbetet med nästa. Nästa version av Debian har fått namnet Squeeze. Alla namn på Debian releaser är namn på karaktärer i den tecknade filmen Toy Story och dess uppföljare.

Med fri programvara är det dock ingen stor grej när en ny version släpps. Det behöver det inte vara. En del programvara är förknippad med en licenskostnad och det är inte ovanligt att man tar ut denna kostnad i samband med att en ny version av programvaras släpps. Detta tycker jag ger en lite speciell relation mellan kund och leverantör. Inte sällan är den största konkurrenten till en ny version av en programvara en tidigare version av samma produkt. Eftersom samma företag i det fallet styr båda produkterna så blir det lite konstigt. Man kan ju inte göra den gamla versionen för bra, för då köper ju ingen den nya. Detta kan knappast vara optimalt för kunden, som ju hela tiden skall vara bara lagom nöjd. Det blir vanligare med att man hur programvara som en tjänst vilket möter detta problem.

Med fri programvara behöver man inte tänka på det alls. Programmen utvecklas ständigt. Man kan välja att hela tiden följa med utvecklingen och uppgradera successivt. Då märker man knappt av att en ny version har släppts. Allt är som vanligt. En annan sak är det inte är någon som helst stress för att ta fram nya versioner. Debian Lenny var väldigt sen jämfört med de ursprungliga tidsplanerna. Anledningen var helt enkelt att den inte var stabil nog. Vi och många andra har kört den i produktion och på arbetsstationer länge, men det har funnits buggar som releaseteamet känt till och då blir det inget släpp. Denna process är helt öppen. Du kan se alla releasekritiska buggar öppet på webben.

Så en ny relaease av Debian är ingen stor grej egentligen. Den största fördelen är att man får något att fira. Lenny kommer att firas världen över. I Stockholm är det firande i morgon som arrangeras av SLUG.

Jag har ett RSS-flöde upplagt i min webläsare. Idag tog det mig till en artikel på DI där man kan läsa om Cubas satsning på GNU/Linux som man även kan läsa om på andra ställen. Jag låste lite i kommentarerna på DI och hittade två riktiga godingar …

8. Laddar du ner Linux…		2009-02-12 21:09
…ladar du ner KOMMUNISM! Tänk på det, barn. /Uncle Sam

… och …

11. Fikar efter bli nästa skatteparadis		2009-02-12 21:21
Vad annars kan man tro. Cuba tycks tydligen önska bli ett nytt hemvist och Mecka för driva verksamheter via Internet , som går ut på att skattemässigt lura det officiella USA. Och i det avseendet så ligger LINUX-drivna datartöntar väldigt bra till , eftersom deras fritänkande livsfilosofie gör att de idag är ansvarig för närmare 80% av all IT-brottslighet. Klara-Bella

Känns som om till och med diskussionerna på IDG håller riktigt hög klass i jämförelse 🙂

I dagens Computer Sweden läser jag en debattartikel med rubriken ”Fel fokus på öppen källkod” där Henrik Bergqvist som är teknikchef på Cisco skriver att man bör fokusera mer på öppna standarder än på öppen källkod.

Jag håller inte med om vad Henrik skriver. Visst har han helt rätt i att öppna standarder är viktiga, det är det ingen tvekan om. Men han skriver:

Alltför ofta utmålas frågan om öppen källkod och öppna standarder som en kamp mellan Goliat och David

Jag håller inte alls med om det. Men kanske det beror på att jag missat något. Jag ser snarare att de som förespråkar fri programvara även förespråkar öppna standarder och att det ofta debatteras i samma fora. Jag kan förstå att Bergqvist är rädd att öppna standarder skall få mindre fokus än vad han vill, men att det skulle finnas någon kamp mellan fri programvara och öppna standarder kan jag inte hålla med om.

Han skriver vidare att hur programvaran utvecklats och om den är öppen, fri eller proprietär inte spelar någon roll utan det som är viktigt är att de kan tala med varandra. Han har rätt i att det är viktigt att de kan tala med varandra. Det är också viktigt med öppna standarder för att man enkelt skall kunna byta ut en produkt mot en annan. Men det gör inte frågan om fri programvara mindre viktig för det.

Fri programvara löser även andra problem. De viktigaste i detta sammanhang torde vara att man med fri programvara får en helt annan grad av leverantörsoberoende och framtidssäkerhet än med proprietära produkter även om de senare använder öppna standarder. En produkt som implementerar en öppen standard är i alla fall styrd av den som har källkoden. Ingen annan vet exakt vad den gör och ingen annan kan leverera support på den. Ingen annan kan ta över den om upphovsmannen väljer att lägga ner produkten. Att en produkt följer en öppen standard är bra, jag kan då till exempel enklare byta ut den om min leverantör lägger ner produkten, men det ger mig inte valet att köra vidare på samma produkt.

Något som dock är väldigt viktigt att debattera om är vad som gör en standard öppen. Här finns det flera definitioner och standardiseringsorgan. För att en standard skall få kallas öppen tycker jag att det förutom uppenbara saker som att den skall vara bra och publikt dokumenterad och fri att implementera också borde vara ett krav att det finns en referensimplementation som är fri programvara.

Jag avslutar detta inlägg med en likande slutkläm som Bergqkvist. Förstå mig rätt, jag vill också ha öppna standarder och tycker dessa är viktiga. Men jag tycker att fri programvara löser fler och viktiga frågor än vad öppna standarder gör. Jag tycker att vi fortsätter att låta debatten gå hand i hand då båda frågorna är viktiga.

Någon jag träffade häromdagen ville ha min skribordsbakgrund. Tyvärr minns jag inte vad du hette men jag postar den här så kanske du ser den … 🙂

Vill du ändra upplösing eller byta färger eller annat så finns så klart SVG-filen tillgänglig. Jag gjorde denna bakgrund för några år sedan och jag använde Inkscape.

Detta är tyvärr så långt mina artistiska kunskaper sträcker sig. Så förbättrar du den uppskattar jag om du skickar en kopia till mig. Detta är dock inte alls ett krav enligt den licens jag valt.

Uppdaterat 20090114 20:25. Förtydligat efter en kommentar nedan att de inte tar bort GPL utan lägger till LGPL som ytterligare en licens.

Enligt ett pressmeddelande meddelas att Qt kommer att släppas under LGPL. Detta är något jag tror det kommer att skrivas om en hel del ett tag framöver. Många kommer att vara positiva och några negativa till detta. Jag tillhör de senare åtminstone tills vidare. Någon då kanske undrar varför?

Jo, enligt vad jag snabbt har kommit fram till så byter* de från GPL till LGPL vilket i mina ögon är ett byte (eller är det ett tillägg av en licens till?) från en fri licens (GPL) till en något mindre fri licens (LGPL).

Jag tycker inte att LGPL är en dålig licens. Det finns massor av situationer då den passar och är att föredra och det finns många fri licenser som är sämre än den i mina ögon. Men i jämförelse med GPL är den mindre fri och i jämförelse med proprietära licenser är den mer fri. Jag hoppas att detta gör att fler väljer Qt under LGPL istället för att köpa det under en proprietär licens vilket i så fall skulle vara positivt.

*) I sälva verket byter de inte GPL mot LGPL utan det lägger till LGPL. Men eftersom LGPL har lösare copyleftskydd så är det i praiken nästan samma sak. Tack Torbjörn som påpekade detta.

I en artikel i IDG-tidningen CIO med titeln Öppen källkod ökar på företagen berättar Jon Röhne om en ny rapport från analysföretaget Gartner. Enligt rapporten använder 85 procent av de tillfrågade företagen ”öppen källkod” och de resterande 15 procenten meddelade att de planerar att göra det inom 12 månader. Inom ett år använder alltså närmare 100% av de 274 tillfrågade företagen fri programvara.

Så långt är rapporten väldigt positiv i mina ögon 😉 men sedan rör de till det lite.

Gartner anser att det är en stor risk att företagen inte har någon formell policy för hur de hanterar fri programvara och det kan jag i och för sig hålla med om. Det är alltid bra att ha ordning och reda på vad man använder. Men att dra sådana växlar som Gartner är onödigt och missvisande. De hävdar att företagen genom denna ignorans riskerar att bryta mof upphovsrättslagen. Laurie Wurster som är analytiker på Gartner säger:

Att något är fritt att använda betyder inte att det är gratis.

Wurster har rätt i det att inte alltid är gratis, det kostar alltid att driftsätta och underhålla programvara och det är också en tjänst som en del leverantörer tar betalt för. Det är ingen hemlighet. Det är också tillåtet att ta betalt för fri programvara precis som med stängd programvara så fri programvara behöver inte vara gratis, men så som licenserna fungerar så blir de i praktiken nästan alltid gratis. Som det framställs i artikeln verkar det som om det är luriga fällor med fri programvara vilket det inte är.

Att man skulle riskera att bryta mot upphovsrätten kräver mer än slarv.

Längre ner i artikeln pratar man om licenser. Wurster berättar:

Att förstå när och hur ett open source-alternativ kan användas är en frustrerande process. Särskilt när det finns så många olika licenstyper att välja på.

Jag kan igen hålla med Wurster om att det finns för många licenser. Men så länge man bara använder fri programvara i sin organisation behöver man inte oroa sig för licenser. Det är bara att åka. Licenserna skiljer sig åt när man distribuerar programmet till andra parter, antingen som de är eller inbakad i en produkt. Jämför man med proprietara licenser så är det orättvist att fri programvara framställs som krånglig. Proprietära licenser finns det nästan lika många som det finns program (betydligt fler än de fria) och det som gör de fria licenserna lite krångliga är att de tillåter vidaredistribuering och modifiering av programmen vilket de proprietära i de allra flesta fall inte tillåter alls.

De allra flesta företag vill bara använda produkterna och inte modifiera dem eller distribuera dem till annan part och vad som då gäller är mycket enklare enligt de fria licenserna även om de är fler än nödvändigt.

Men det finns mer positivti artikeln som visar på att företagen är medvetna. Till exempel nämner de tillfrågade företagen  tre bra anledningar till att de använder fri progamvara. De nämner lägre TCO, att det är lättare att starta nya projekt och att de vill skydda sig mot att en leverantör ”äger” hela IT-avdelningen.

Så det fanns mycket positivt i artikeln även om man inte kan vara helt nöjd …