Här hamnar sådant som rör mig själv och vad jag gör. Ensam, med vänner eller med familjen.
Sitter just nu och jobbar hemifrån. Det är en kille här och byter ut vår parabol och drar ny kabel i huset.
Jag kan inte låta bli att skriva ett litet inlägg på bloggen för på hans arbetsbeskrivning står det:
”Var extra snäll mot den här killen, han har varit ordförande för Svenska Linuxföreningen”
Sånt värmer i hela kroppen 😀
Uppdatering: Jag trodde att rättegången startade på måndag igen, men det gör den inte. Vi får hålla oss tills på tisdag. Tack Anders Dahnielson!
Så kan man lägga ännu en vecka till handlingarna. Det största veckan som gått måste väl vara den aktuella radioteater som pågår på radio. Skall bli skönt när den drar igång igen på tisdag så man har något vettigt(?) att lyssna på på kontoret.
I måndags var det rättegången på radio som gällde. Jag var på kontoret och jobbade mig nedåt i de ständigt växande högarna. Det rullade på bra även om rättegången gjorde att saker tog längre tid än vad de brukar. Själva rättegången tog inte mycket kraft förutom att den var sövande. Det som tog koncentration var att hålla koll på alla bloggar som fullkomligt stormade på rättegångens första dag.
I tisdags var jag i Stockholm på ett möte hos en kund som hamnat lite i trubbel efter att en del av utvecklarna slutat. Men det styr upp sig och kommer inte att drabba någon. Jag fick några punkter till på min lista med mig därifrån som jag skall ta tag i i morgon.
Onsdagen förra veckan hade vi avslutning på en kurs som jag hållit för n3p i Stockholm. Jag måste passa på och tacka alla deltagare! Det var en bra kurs och ni har slutfört den bra :-). Efter kursen var det lite mingel och avslutning med öl, vin, ost och kex. Med tanke på att jag inte gillar vin och ost men tycker desto bättre om öl så var det en bra kväll. Som tur var åkte jag tillbaka till Norrtälje i bra tid …
Efter mingelkvällen lyckades jag sova lite innan jag skulle upp straxt efter fyra på morgonen (natten?) för att ta ett tåg till Skövde. Jag håller på med ett stort projekt i Skövde som fortlöper bra men som kräver att jag åker dit i bland. Det var meningen att jag skulle vara där torsdag och fredag men det blev ändrat så fredag blev en bonusdag på kontoret och tillbaka till de ständigt växande högarna.
Denna vecka har dominerats, förutom av rättegången även av magsjuka ungar. Båda barnen, Jenny och jag har haft våra duster av denna hemska åkomma. Men det har även hänt lite roligare saker. I veckan fick jag reda på att vi, tillsammans med en partner gått vidare i ett större anbud vi svarat på. Nu är vi ett av fem kvarvarande företag. Vi skall inom kort demonstrera vår lösning och hoppas så klart att det går bra. I fredags fick jag ett brev som berättade att jag var med i ett ”hallå där” på Techworld Open Source. Jag fick den intervjun för länge sedan, före jul, så jag blev lite förvånad när det dök upp nu.
Sist men inte minst så har årets mest efterlängtade skiva kommit. Det är våra husgudar Perssons Pack som kommit med ett nytt mästerverk. Jag köpte precis biljetter till en spelning med dem i Smedjebacken den 17:e april. Då blir det party 🙂
Verkligeheten börjar komma ikapp. Sedan den tragiska olyckan i december har jag gått som i dimma. Högarna växer och jobben ser aldrig ut att ta slut. Det blir många sena nätter med en alldeles för var dator i knät för att förbereda nästa dag och åtminstone svara på en del av breven i inkorgen.
Sedan jag skrev sist har jag flängt mycket. Jag har gjort ett jobb i Köpenhamn och nu senast i Skövde. Det i Skövde är mycket intressant. Det är en mycket stor installation av systemövervakning. Jag kommer att åka dit några dagar till innan det är klart.
I dag har jag dels hållit ett föredrag på Jensen Education i Stockholm och träffat en ny praktikant som skall vara hos oss i 8 veckor. Praktikanten heter Jonas och jag passade på att bjuda in honom på föredraget så han skulle få höra vad jag pratar om. Föredraget gick bra även om jag var trött och hade förberett det i sista stund. Jag använde LaTeX och Beamer-klassen denna gång för presentationen och det var mycket trevlig. Blir säkert mer sådant i framtiden. Det som bromsar lite är alla de presentationer som jag redan har i OpenOffice som jag ständigt återanvänder. Mitt föredrag hade titeln ”Fri Programvara, livet och allting” och jag tror att åhörarna var nöjda. Jonas, min nya ”adept” var i alla fall nöjd. Eller, det var vad han sa till mig ;-).
I morgon har jag ett endagsjobb i Nacka. Det är i alla fall inte så långt att åka och på onsdag har jag en heldag klassrumsundervisning på N3P. Resten av veckan och två hela veckor till är helt fullbokade. Det kommer att bli fler sena nätter …
Jonas som skall göra praktik hos oss skall titta på en av mina gamla surdegar nämligen Feed42. Han verkar gilla idén och det skall bli spännande att se vad det kan bli av den. Nä, hinner inte skriva mer. Skall jobba vidare …
Det har varit låg aktivitet på bloggandet och allt annat också sedan den tragiska olyckan för en månad sedan. Jag har dock börjat att jobba igen men visst känns det som att man går i en konstant dimma.
Sedan jag skrev något vettigt sist har säkert en hel del hänt som jag helt enkelt har missat. Något jag vill lyfta fram är att FSFE har dragit igång kampanjen pdfreaders.org. Som de flesta vet är åtminstone vissa varianter av PDF numer formell standard. PDF är dessutom mycket användbard och välanvänt. Tyvärr är det väldigt många som publicerar information i PDF-format och bredvid har en liten snygg knapp med en länk till Adobes nedladdningssida där man kan hämta deras proprietära läsare. Det är synd för det finns så många bra fria program som kan läsa (och skapa) PDF-dokument. Jag hoppas att många uppmärksammar denna kampanj och byter ut Adobes knappar mot de som finns på PDFreaders.org.
Förra veckan flyttade vi äntligen våra produktionsservrar från deras tillfälliga placering på kontoret. Dessa står nu i ett bergrum i närheten av vårt kontor. Nu skall allt vara stabilt igen. Vi passade på att installera om våra Xen-servrar och kör nu 64-bitars Debian GNU/Linux på dem. De virtuella servrarna kör en blandning av 32 och 64 bitars operativsystem men samtliga kör Debian GNU/Linux.
Updatering 20090113: Vi har satt upp en minnessida för Daniel.
Daniel, jag vet inte riktigt hur jag skall börja. Jag har känt dig under större delen av ditt liv. Jag minns med glädje hur vi, redan en av de första gångerna vi på riktigt träffades, upptäckte ett av många gemensamma intressen. Då var det chokladpudding vi gjorde du och jag. Vi gjorde en dubbel sats och satte i oss på direkten vilket förmodligen inte uppskattades av din mamma, men vi hade kul. Då var du fyra år Daniel, bara lite äldre än vad min Albin är idag.
Jag minns hur klok du är. När du var 5 år skulle du visa mig något på ditt rum på julafton. Vi gick upp och du letade och letade. Jag noterade att det i alla fall var städat på rummet och du konstaterade att jovisst, det var städat och just därför gick det inte att hitta något. Det citatet skrattar jag åt fortfarande trots att tårarna nu rinner ner för min kind.
Vi har lekt en del även om det var alldeles för lite. Jag minns hur vi frågat ut varandra om detaljer i Kalle Anka-serier och hur vi brottades när du var liten. Massa andra minnen ploppar upp då och då, men jag kommer inte på dem just nu.
Vi gillar också datorer du och jag. Jag kommer ihåg hur jag och Jenny visade dig hur man gör en hemsida. Det blev inte så bra om jag skall vara ärlig. Jag tror du var 10 år då Daniel. Jag tänkte då att det skulle bli roligt att lära dig mer när du blivit lite större, att vi hade något naturligt gemensamt att bygga på, för du var intresserad och ville lära dig. Du ville lära dig mycket.
Jag minns hur du och jag tillsammans bara för något år sedan byggde ihop din dator. Den som fortfarande står och går under ditt skrivbord där du lämnade den. Den behöver ett bättre grafikkort, vi har talat så många gånger om att vi skall testa ett som du vet att jag har i källaren på kontoret. Vi skulle sätta i det så snart jag hade tid, min tanke var att det skulle bli i julhelgen. Jag är ledsen att vi inte gjorde det tidigare. Du har ju frågat mig så många gånger utan att jag haft tid till dig. Jag är ledsen för det Daniel.
I somras upptäckte jag ännu ett gemensamt intresse vi har, vattenskidor. I somras drog jag dig på Wakeboarden utanför ert landställe. Det var underbart för jag vet att vi gillar det lika mycket. Under sommaren lärde du dig mycket på brädan och slår mig på fingrarna lätt. Men på vattenskidor, helst trickskidor, slår jag dig däremot när som helst.
Både du och jag, Daniel gillar också att vara i och under vattnet. Vi har lekt ett otal gånger i vattnet både i havet och i bassänger. Nu senast minns jag hur vi tävlade i att simma under vatten i poolen i Spanien i höstas och jag minns hur vi lekte i vattnet utanför ert förra landställe när du, trots att det bara var några år sedan, var mycket mindre än du är nu.
Daniel, jag är så ledsen att du bara blev 13 år gammal. Vi hade så mycket kvar att göra. Jag skulle lära dig en massa om datorer och sådant du vet att jag kan. Jag väntade på att du skulle bli äldre, men du var redan stor Daniel. Det var det jag tänkte på allra mest när jag stod bredvid din säng i går. Du är ju redan stor.
Daniel, jag älskar fortfarande att simma och vara i och under vatten. I alla fall tror jag det, jag har ju gjort det så länge jag kan minnas. Men jag kommer aldrig att kunna göra det igen utan att tänka på dig. Jag vet inte, men jag tror att trots vad som hände kommer jag att minnas det som glada minnen. Trots att jag alltid kommer att tänka på att du drunknade Daniel.
Jag hoppas att du har det bra där du är. Jag saknar dig otroligt mycket.
Din Morbror, Marcus
Så har vecka 47 tagit slut. En ganska trevlig vecka trots att min backlog har växt. Största anledningen till det har varit två sjuka barn. Jag skulle tro att man kan räkna de veckor på ett år då alla fyra i vår familj är friska på sina fingrar utan problem.
Så, Robert, Marie, Fredrik, Kemel, Åke och ni andra som väntar på material eller brev från mig. Det kommer, det kommer.
Under veckan som gått har det varit både roliga saker, och några tråkiga, som hänt. Det tråkiga var, förutom sjuka barn, att jag skaffade ett servicefönster på RHS för måndag eftermiddag när jag menade tisdag. Jag åkte glad i hågen ut på tisdag för att byta ut en mailserver och jag vet att det gjorde att vissa fick vänta på att kunna jobba. Sorry. Efter bytet går dock RoundCube som en dans att köra och jag tror att det var värt väntan.
I veckan publicerade ISO OOXML som nu är en ”riktig” standard. Det var inte särskilt oväntat men jag kanske får anledning att återkomma i frågan.
En av de roliga sakerna hände på tisdagen då jag träffade Jörgen Qvartsenklint som bland annat ligger bakom Fri-IT. Han var på besök i Stockholm och vi hade ett långt och trevligt möte över en bit Kina-mat på tisdagskvällen. Vi talade mest om fri programvara och lite strategier kring denna och även om lite annat. Tack Jörgen, det var väldigt trevligt.
På onsdagen fick jag ett ryck och beställde en massa telefonnummer och siptrunkar till kontoret. Det hela föranleddes av att en försäljare ringde i förra veckan och ville pocka på mig något. Jag kollade upp hans erbjudande och hittade ett hos en konkurrent till honom som verkade bättre. Då det rörde sig om så pass små pengar slog jag till direkt. Jag betalade med kort och vips så hade jag tillgång till massa, för mig, ny teknik att leka med. Dessvärre har jag inte tid till det alls så det får bli senare. Jag installerade en Asterisk på en burk på kontoret för att kunna labba lite men inser snabbt att det är väldigt komplicerat för en novis som mig. Jag har satt upp det så det fungerar men har många fler idéer som jag kommer att implementera sedan om kvaliteten och så håller. Tänk bara:
Är du telefonförsäljare? Tryck 1!
Hur kul som helst. 🙂
Att labba med Asterisk är grymt kul. Att ringa med en telefon för att höra resultatet är hur kul som helst. Jag rekommenderar det till alla som, precis som jag, skjutit på det i massor av år. Det jag saknar nu är ett smart headset till min laptop när jag är ute och reser.
På torsdagen var jag åter igen i Stockholm. Även denna gång till Medborgarplatsen och närmare bestämt SF-biografen där. Denna gång var det op5 som stod för fiolerna och det var Bond-tema som gällde. Efter produktgenomgång och (förvånansvärt) lite corporate bullshit var det mingel med Wraps och Öl för att sedan bänka sig för att se senaste Bond-filmen. Filmen var okej, men det är mer en vanlig actionfilm är en Bond-film tycker jag. Det skämtsamma är borta. Inga tok-roliga gadgets. Spriten och flickorna är väl det man känner igen mest. Även om det tar en tid att vänja sig måste jag säga att jag tycker att Daniel Craig är grym som Bond.
Kvällen med op5 var kul och det är alltid trevligt att träffa folk man jobbar med utan att träffa dem fysiskt.
Fredagen gick åt till att jobba sig ner i högarna. Jag hade väl en tanke på att jobba mig vidare ner i dem i helgen, men det blev till att jobba på huset i stället.
Det blir inte alltid som man tänkt sig. I mitt förra inlägg skrev jag att jag skulle ner i serverrummet och mecka och dona. I stället blev det en krasch av mig själv i grym migrän. Jag hade ett möte inbokat på morgonen med Fredrik Pedersen Dambo på Eduflex. Vi har länge talat om att göra något tillsammans men det har inte blivit något konkret ännu. Han kom i alla fall och straxt innan kände jag migränen komma. Jag har migrän ibland men den brukar komma långsamt och jag känner den redan på morgonen. Nu gick det snabbare och jag mådde som en överkörd katt under Fredriks besök. Vi avhandlade en del innan jag blev tvungen att skicka hem Fredrik och åka hem och krascha i sängen.
Väl i sängen ligger jag och funderar. Jag gör alltid det när jag skall sova och mår illa. Ofta tänker jag på helt sjuka saker och ibland får jag riktigt bra idéer. Den här gången hamnade mina tankar lite mitt emellan.
Det som fångade min uppmärksamhet den här gången var vår klocka. Vi har en klocka som visar tiden i timmar och minuter. Som så många andra (alla?) klockor som visar tiden på det sättet så slår den om på hel minut. Detsamma gäller klockan på den dator jag sitter nu. Det gör ju att klockan visar fel tid hälften av all tid. Om klockan är 20:57:57 (som den är just nu) så visar klockan i hörnet på skärmen 20:57, fast den ju i princip är 20:58. Jag menar att det vore mer logiskt att den slår om till 20:58 när klockan är 20:57:30, alltså på halva minuter, på samma sätt som man normalt avrundar. Då skulle klockan gå mer rätt, eller hur? Men men, det är sådant man kan tänka på när skallen i det närmaste sprängs av smärta och varje rörelse, ljud eller ljus är en pina.
Efter att ha sovit från sisådär elva till fem vaknade jag, fortfarande med huvudvärk men nu mer hanterbar. Eftersom jag lämnat kontoret i en hast åkte jag tillbaka dit för att slutföra lite och släcka och så inför helgen.
Som jag tidigare skrivit är det fullt upp. Just nu befinner jag mig i Malmö och har nyligen kommit tillbaka till mitt hotellrum efter en mycket smaskig Pizza med Mosig på La Trattoria här i Malmö. När jag som bäst satt och snackade med folket där och försökte bestämma mig för vad jag skulle äta kommer en man mer eller mindre inrusande fram till mig och ger mig mitt körkort som jag inte ens visste att jag saknade. Det var taxichauffören. Tydligen hade jag glömt mitt körkort i hans taxi och han kom ihåg vart han kört mig. I bland har man flyt.
Men nu var det ju inte för Pizzan jag for hit även om den var god och sällskapet var mycket trevligt.
Jag kom hit för att jobba (så klart). Jag gör ett uppdrag hos en kund som förutom det jag jobbar med även jobbar mycket med Microsoftprodukter och de är även Microsoft Gold partner. Jag trivs bra hos denna kund och jag jobbar med väldigt trevliga människor som verkligen är ett glatt gäng. Även kaffet smakar mycket bra även om det dricks ur lite underliga muggar ;-).
(Kunde inte låta bli att ta en bild till bloggen)
Jobbet idag gick bra och jag skall vara hos samma kund tills på fredag.
Sedan skall jag bege mig direkt härifrån Malmö till Göteborg och FSCONS. Har du inte anmält dig till FSCONS så gör det nu. Jag tror att det finns plats kvar.
Jag kommer att rapportera på denna blog åtminstone sporadiskt under FSCONS. Jag ser verkligen fram emot den konferensen och inte minst utdelningen av Nordic Free Software Award (Jag vet vem eller vilka som vinner … )
Efter FSCONS kommer jag att stanna kvar i Göteborg tills på tisdag eftersom jag har ett uppdrag där måndag och tisdag nästa vecka. När jag kommer hem till Norrtälje slår det inte av på takten utan direkt på onsdag till fredag nästa vecka håller jag en GNU/Linuxkurs på AddSkills i Stockholm.
Lågkonjunkturen har i alla fall inte hunnit ikapp mig ännu. Jag inbillar mig att tvärt om kanske får människor att tänka lite mer på vad de lägger sina pengar på vilket kanske gynnar mig och andra som valt att jobba med fri programvara.
Så var man tillbaka till livet igen efter en extremt stressig period med flera 18-timmars dagar på rad och efter den en veckas semester. Det är fortfarande mycket och e-posten är inte helt läst ännu sedan semestern.
Två saker (minst) missade jag på semestern. När jag satt på planet till Malaga så firades Software Freedom Day (SFD) över hela världen. I fjol höll jag ett litet seminarium på SFD men i år bliv det inget av det.
När jag satt på planet hem igen firades GNUs 25-års dag. Om det nu var just just 25 år sedan exakt är det nog ingen som vet. Det ger oss anledning att fira under en mycket längre period :-).
Jag har fått mycket brev när jag varit borta. Tack alla ni som anmält intresse av att jobba med mig. Jag har som sagt redan anställt en kille på heltid och det dröjer nog innan vi behöver bli en till. Men man vet aldrig. Konsultuppdrag kan det bli desto tidigare.
Det som ligger närmast nu och som för min del fått för lite uppmärksamhet är FSCONS. Konferensen närmar sig och det är dags att anmäla sig.
Till FSCONS har vi även satt upp en wiki där man kan skriva innan, under och efter konferensen. Kika gärna in och skriv några rader. Till exempel en presentation av dig som skall komma eller tala om ifall ni är intresserade av samåkning.
Nu är det hög tid att hoppa i sängen.
Igår åskade det utan h**vete.
Vädret var bra, men det syntes ju på himlen att det skulle börja åska och regna. Jag drog fram grillen och passade på att grilla (kanske sista gången i sommar). Grillade och njöt av en pilsner, eller var det två, i värmen. Härligt.
När vi skulle äta föreslog jag att vi skulle sitta ute under taket och äta och titta på blixtarna och lyssna på regnet. Det hade inte börjat regna ännu, men det var inget tvivel om att det var på väg.
När vi nästan ätit klart började de regna. Först lugnt och mysigt, sedan mer och mer. När det även började båsa och åska lev det mindre trevligt så vi gick in. Barnen tyckte det var lite otrevligt men än så länge tyckte jag det var mysigt.
Vi stod inne i matrummet och tittade på regnet. Jag hade Albin i knät för han tyckte det var läskigt. Plötsligt smäller det till och jag ser en ljusbåge mellan elementen. Sedan smäller det några gånger till och det sprakar i alla eluttag i huset. Vi står mitt i hallen och lyssnar. Nu tycker inte ens jag att det är trevligt längre. Ett larm börjar låta. När vi förvissat oss om att det inte var några av våra leksaker som låter gissar jag att det är ett billarm som gått på grund av vigrationerna. Det skakar nämligen klart märkbart när det smäller. Fönstrerna skallrar och förstärker effekten ytterligare.
När kontakterna sprakar börjar jag bli glad att vi dragit ur en del elektriska prylar. Normalt brukar jag vara väldigt kaxig eftersom det inte brukar hända något …
Av det som var inkopplat gick ett ADSL-modem och en liten skrivarserver (en sån där pytteliten) sönder. Jag är imponerad över att de små ethernet över elnät pryttlarna som var inkopplade klarade sig.
Senare får vi veta att larmet som tjöt var grannens inbrottslarm söm tjöt när deras hus blev helt strömlöst. Dosan där man slår in koden var helt svart (som jag förstod det av sot).
Några hus längre ned på gatan slog blixten ned i taknocken och huset började brinna. Brandkåren var snabbt på plats och kunde enkelt släcka branden. Vad man kan se idag så är det brandskadat på väggen och tegelpannor som är krossade. Om inte brandkåren sprutat väldigt mycket vatten så har det nog gått bra med deras hus som tur är.
Efteråt har jag funderat på blixten i matrummet. Jag är ganska säker på att den gick mellan el-radiatorerna. Men när jag tänker på det så är det inte så troligt. Det jag kan komma på är att det ena elementet måste vara dåligt jordat och att strömmen hoppat från det till det andra. Kan också vara så att jag såg fel, men blixtrade gjorde det utan tvekan – ordentligt. Någon som har någon teori?
Jag brukar gilla åska, det är mysigt. Men igår var det för mycket. Vi höll i alla fall skenet uppe och skojade med våra barn under tiden så jag hoppas att även de kommer att tycka att åska är mysigt i framtiden.